26 mar

Tomatvård.

Idag var det dags att omskola tomaterna. Jag har satt sex olika sorter och ser redan fram emot att se resultatet av årets odlaräventyr. Aldrig är det så roligt att vara planttant som då fröna har grott och börjat visa färg!

De senaste åren har jag satt för många tomat- och chilifröer, så jag försökte vara lite mer restriktiv i år. Trots det blev det lite för många nu också – 30 plantor, närmare bestämt. Då har jag inte ens tagit hand om chilin och paprikan än! Äh, det är bara att utöka förrådet av murarhinkar/planteringskärl och vara beredd på att springa mer med vattenkannan.

22 mar

Planttantsredovisning.

De omplanterade pelargonerna börjar sätta nya blad, basilikan har tagit fart, de gamla auberginefröerna har kommit upp nästan allihop (om än spretiga) och så här långt har både tomat, paprika och chili klarat sig bra. Faller världen omkring oss samman är det skönt att ha något så jordat som växtligheter att fokusera på. Det och att fira livet. Bra kombination.

Jag trodde jag hade tagit livet av mammas novemberkaktus, men nu har den börjat blomma igen, precis i tid till påskförberedelserna.

Förra året gick basilikaodlingen ”sådär”. Jag tänker om, men har inte tänkt färdigt än. Hur gör du med din egenodlade basilika?

14 mar

Lördagsfix.

Jag älskar att ”få” tid. Dottern och jag hade planerat att åka till Oskarshamn och besöka hennes kompis på folkhögskolans Öppet Hus idag, men coronaviruset satte återigen käppar i hjulet. Det blev ingen utflykt, utan vi hade helt plötsligt en dag fri att använda till något helt annat. Underbart!

Jag åkte en runda till Bredavik för att hämta pelargonerna som vintervilat i köket där. Vilken dag! Det var länge sedan himlen var så här blå.

Nu står alla överlevarna framför vedspisen och på diskbänken för att få ny jord runt fötterna. Imorgon kanske?

Köksskåpen har blivit lite uppfräschade de senaste dagarna och mat med utgångna datum har tagits ut för att bli tillagad till något ätbart. Favoritbrödet med nötter, fröer, torkad frukt och bikarbonat till exempel:

Jag hann även med en runda i landet för att se om det fanns något ätbart att plocka upp. Lo and behold! Morötter fanns det ett helt gäng av, så imorgon blir det ugnsrostade morötter av något slag. Det är så härligt att hitta oväntade godsaker!

Maken jobbade också på bra. Det känns verkligen roligt att lite i taget kunna ge denna lilla gård den omtanke den är värd. Stenmuren du ser här har varit dold av björnbärsris, sly och annat, men nu börjar den komma till sin rätt igen!

05 mar

… och där är säsongen igång!

Jag har en konstig grej som gäller trädgård och odlande. Jag gillar verkligen att vara planttant, men har så erbarmligt svårt att komma igång med försådder och andra förberedelser. T o m tråkigt rensande gör jag hellre. Det är precis som att det eventuella misslyckandet ligger där framför mig, manifesterat i påsar med såjord, fröer och verktyg… Nu är jag åtminstone igång. Lunchrasten gick åt till att sätta tomat, chili, paprika, aubergine och basilika. Maken har monterat hyllsystemet med belysning i gästskrubben i år eftersom inte sonen längre bor där. Tror att det blir jättebra!

Förra året lärde jag mig ett och annat, men inte vad som egentligen gick fel med basilikaskörden. På’t igen, så blir det kanske så det räcker åtminstone till några portioner pesto!

Jag firade med att rensa fruktkorgen på mjuk kiwi och skrumpet äpple. Dessa fick en runda i råsaftcentrifugen till mina smaklökars stora glädje. Tänk om det blir så stor Ingrid Marie-skörd som för två år sedan så vi kan njuta rosa äppelmust igen… Drömma kan man ju!

04 mar

Hopp om livet i coronatider.

Drömmen är att i mitt sinne stå och se alla dessa fantastiska grödor som ska skördas framöver! Jag älskar att stå och känna på fröpåsar, plocka bland sättlök till lösviktspris och försöka att inte gå på några nitar.

I år har jag försökt begränsa mina fröinköp eftersom jag gått på en del nitar pga både fel jordmån och väderproblematik de senaste åren. Jag har inte gett upp, men satsar på basgrödor. Kunde dock inte låta bli att köpa lite dyra sättbriketter trots att jag har såjord som räcker och blir över och som antagligen är bättre än briketterna.

Hållbarhetsivern har lett till att i princip alla butiker jag handlar i har blivit bättre på att sälja ut sådant som inte är 100% innan det är för sent att hitta kunder. De här tulpanerna betalade jag 20 kr för! Med nattliga vilopauser i den svala verandan tror jag att vi kommer få många dagars glädje av dem.

Ah! Härligt pastelliga primulor. De klassiskt knalliga stod på inköpslistan, men då skicket på de plantorna var så dåligt blev det såhär istället. Får nästan känslan av Sankt Paulior. Inte den gula dock…

Måste bara visa min kompis 50-årsbukett. Oväntad färgkombo som nu blev en ny favorit!

I byttan vid ytterdörren spirar nu bonusvårlökarna. Eftersom rådjuren åt upp nästan alla ”nya” tulpanlökar i landet (Grrrrrr!!!) känns det bra att jag innan tulpanlökarna fick en felleverans som jag fick behålla. Kommer inte riktigt ihåg vad jag planterade, men det ger sig väl!

Ja. Sen var det våra ihärdiga julstjärnor. Nu har den konstgjorda andningen upphört, men de mår inte sämre för det. De står i den svala verandan, rakt i vinddraget från ytterdörrarna. Fattar de inte att de borde må dåligt?! Hahaha.

04 feb

Fritidssysslor.

Snart klart. Tänk ändå vad två händer, två stickor och lite garn kan åstadkomma! Jag är sugen på nya sockor. Det finns garn till många olika projekt i min låda här hemma, men lite för lite av allt. Jag skulle vilja testa vantar. Det kanske är dags?

Nu har lillasyster flyttat söderut, men hennes palettblad bor kvar hos mig. De här färgerna passar kanske inte precis hemma hos oss, men jag är ändå så fascinerad av kombinationen att jag inte kan låta bli att ge denna planta lite extra kärlek. Snart är det också dags att dra igång försådden. Med tanke på att ett rådjur idag drog upp ungefär hälften av tulpanerna (vilka knappt ens visat topparna) och smaskade i sig dem är det dags att verkligen få till ett viltskyddat trädgårdsland om det ska vara någon mening.

22 jan

Den som väntar på något gott…

… kan få vänta jättelänge. Härom dagen planterade jag om ett gäng krukväxter här hemma. Två stycken var en gåva från min lillasyster till sonen, men hon ville gärna att jag skulle se till att de fick det lite fräschare om rötterna först. När jag väl hade planterat om de där två exemplaren gick resten av bara farten. Jag borde säkert ha planterat om ännu fler, men nöjde mig i de flesta fall med att bara byta ut lite jord till ny och fräsch sådan. Större ytterfoder är svårt att få tag på och dessutom får de inte riktigt plats i våra fönster.

Här i bakgrunden kan du se hur mitt ”Dr Westerlunds-träd” har tagit sig. Det behöver beskäras och rensas en hel del, men stammen är nu mer som ved och den har fått en större kruka. Jag har bara så svårt för att beskära! Det verkar vara ett problem för andra också, det där att förstå att det faktiskt blir bättre om man tar bort mer än vad man riktigt vill.

Jaha. Här är målbilden. Det är ungefär som med mina träningsmålbilder. Sikta mot stjärnorna, så når du till trädtopparna!

Här i bakgrunden ser du hur mitt träd började. När jag ser det blir jag nästan lite imponerad själv över att varken ha torkat ut, vattnat ihjäl eller haft ihjäl den på annat sätt. Nu är det bara att satsa vidare!

Edit: Nu har jag knipsat av topparna och har alltså fyra sticklingar som kanske kan bli något. Heja växtkraft!

03 jan

Vardagsbestyr.

Just nu håller vi på att försöka hitta ett system för att sortera alla bilder som tagits i hushållet. Det är inte lätt. Kan man vara bild-hoarder? Vackra solnedgångar i all ära, men det är verkligen som min fotografkompis Maren en gång sa: när tid har runnit under broarna är man mest intresserad av vilka människor som finns med på fotona, glimtar ur vardagslivet, tecken på liv som levts. Instagramvackra stilleben fyller sin funktion, men rent historiskt är de ofta ointressanta. Bilder som ligger som digitala filer på en hårddisk gör ingen glad, så det gäller också att hitta bra sätt att visa bilderna på.

Ett av målen med mitt ledord 2020 är att jag ska bli bättre på att fånga just vardagen. Jag tar numera sällan med mig kameran, men telefonen är oftast med, så det finns inga ursäkter. Fotar du, eller låter du minnet jobba?

Kanske en ointressant solnedgång, men visst är den underbart vacker?
Det blåser mycket här på ön! Här ser det ut att ha gått vilt till.
Den vackra, vita amaryllisen som jag drivit upp från en realök. Den började blomma lagom till nyår!
Bakre raden: vit rea-amaryllis, okänd färg sparad amaryllis från förra året på gång att blomma
Främre raden: röd, sparad amaryllis från förra året som snart slår ut, blomma nummer två från den andra rea-löken på gång (mörkröd, mindre sort som heter Carmen)
Yngsta dotterns födelsedagsbukett från den 16/12 blommar fortfarande fantastiskt! Jag ställer ut vasen i verandan om nätterna. Det funkar så länge vi inte har frysgrader.
19 nov

Blomsterprakt.

Mamma var julens drottning. Hon älskade att göra iordning hemma inför advent och vi hade det alltid så mysigt. En av de viktigaste detaljerna var blommorna. Min syster överraskade mig med en ett år för tidig 50-årspresent på min födelsedag, så i år kommer jag att ha hyacinter i min vackra kruka från Waldmarsudde. Andra blommor som ”måste” finnas hemma till jul är naturligtvis amaryllisar.

Vanligtvis brukar jag inte bekymra mig om att driva upp amaryllislökar själv. Jag är så oansvarig att jag köper dem i knopp i mataffären för 39,90 kr och njuter av flera stycken under säsongen som oftast varar mellan strax före advent och in i januari. När säsongen är slut och de blommat klart slänger jag dem vanligtvis.

I år fyndade jag några stora, lite finare lökvarianter av amaryllis på rea. Det är ju egentligen lite sent att börja driva dem nu eftersom de antagligen inte hinner blomma till jul, men jag tyckte att det skulle vara roligt att prova. De är ju inte mindre fina för att de blommar till nyår eller ännu senare. Julen varar ju ända till påska, nej fasta, nej, hur var det nu igen?

När man köper en amaryllislök behöver man väcka den till liv genom att sätta rötterna i lite ljummet vatten. Den främre var i ganska gott skick som du kan se, men den bakre vet jag inte om det blir något med. Den hade bara ett fåtal fräscha rotstumpar som bara var några centimeter långa. Hur som helst är de nu planterade i varsin kruka med några centimeter till godo till krukans ytterkant. Tanken är att de ska börja blomma om sex till åtta veckor om jag inte lyckas skrämma lite fart på dem med värme. (För mycket vatten gör dem bara långa och gängliga, särskilt om de står mörkt.)

När jag höll på med de köpta lökarna kom jag ihåg att jag faktiskt hade stoppat två amaryllisar i trädgårdslandet i våras. Bladen vissnade ner för ett bra tag sedan, så jag har inte tänkt på dem och fick gräva ungefär där jag trodde att de låg. Minsann, titta vad jag hittade:

Den vänstra löken är fint skick, men inte så stor. Den högra är både stor och har en massa rötter, men jag har inte så stora förhoppningar om blomning ändå. Problemet med amaryllisar är att de behöver en massa näring medan de laddar för nästa blomning. Jag har inte tillsatt någon näring alls och lökarna har legat på ett ställe som är näringsfattigt som det är. Jag är inte den som ger mig så lätt, så har de nu överlevt så ska de iallafall få visa att de har växtkraft i sig.

Bild från Blomsterlandets reklam

Egentligen ska amaryllisar blomma framåt vårkanten, men med nya förutsättningar då det gäller drivhus och transport har de blivit julblommor för oss. Man kan tydligen ha dem som krukväxter också och min mosters amaryllisar blommar lite då och då där de står i fönsterkarmen. Jag ska höra om hon har fått fart på dem nu till jul, eller om de som krukväxter anpassar sig till sin normala växtcykel.

05 sep

Planttantsredovisning.

Det står inga solrosor i Bredaviksbacken i år, men det växer ett helt hav vid Emanuelstorpet i Klackamåla. Den här buketten hade min syster plockat där i lördags och jag blev så glad över den!

Min egen solrosskörd är än så länge två hela solrosor, men kanske blir det fler. De stackars frön jag petade ner har kommit upp, men varit ruskigt sena. Fars gladiolusknölar som jag vårdat ömt har långsamt dött bort och i år kom bara en enda upp… Rosenskärorna blommar på, ringblommorna har inte varit alls lika rikliga som vanligt och även om jag fick många zinnior har de alla varit väldigt klena. Roligt ändå att kunna plocka in buketter hela sommaren och in i hösten! Rönnbären är så vackra och jag brukar alltid plocka in en kvist för att välkomna den här tiden på året, så det får kanske bli dagens projekt. Tillbaka till Professor Tsang och ”How to create a Game Plan…”.