30 jun

This little light of mine, I’m gonna let it shine…

Nu har jag lyssnat på cancersjuka Kristian Gidlunds sommarprogram. Jag har tänkt på den vän som jag inte längre kan ringa med stor kärlek, jag har gråtit och jag har tänkt på mitt eget liv. Här hittar du några av låtarna från Kristians spellista. Jag lyssnade på programmet i Sveriges Radios app, så du får googla dig fram själv om du inte redan har lyssnat.

Att se på sig själv utifrån är något av det viktigaste vi som människor kan göra. Det är så vi kan upptäcka vem det är andra möter. Att se på sig själv inifrån är naturligtvis precis lika viktigt. Det är där vi möter den som ingen annan ser, hela ens jag, inte bara det vi av misstag eller med vilje visar våra medmänniskor. Hela vår utveckling sker i möten med andra människor. Ibland har vi möjlighet att möta dem ansikte mot ansikte. Andra gånger kan vi läsa de ord som andra har valt att dela med sig av, vare sig det gäller dikter, romaner, sångtexter, memoarer, nyhetsrapporter eller forskningsresultat. Envägskommunikation är naturligtvis inte lika effektiv och många gånger får vi inte chansen att tala om för den andra människan hur viktiga hennes eller hans ord har varit.

Idag har jag berörts av en döende människas livshistoria. Idag har jag känt livet i mig. Idag har jag varit tacksam över att bara vara, men också över det faktum att jag faktiskt lever ett fantastiskt rikt och välsignat liv. Idag har jag låtit tankarna samlas som vore mitt eget medvetande ett förstoringsglas. Det har inte börjat brinna, men jag känner glöden i mig. Jag vet att jag har så mycket mer att ge. Låter du ditt sinne upptas av saker som dränerar dig på energi? Den energin kan du komma att behöva snarare än du tror. Lyssnar du på mig så hinner du kanske reparera skadan innan den är skedd. Det finns så många som ser det onda i världen. Jag orkar inte vara en av dem. Mörker är avsaknad av ljus. Jag vill vara ljuset som förintar mörkret. Hur tänker du?

20130630-184706.jpg

29 jun

Om att vara social.

Idag har jag jobbat som en gnu. Jag håller på att jobba undan för att kunna fokusera på att bara sommarjobba, alltså att ta hand om allt som behöver fixas här ”på gården”. Min lillebror gör just nu det mesta av det hårda jobbet och jag önskar att jag kunde hjälpa honom lite mer!

Något av det bästa jag vet är att vara social. Jag gillar att träffa nära, kära, okända och välkända. Jag gillar att fixa och dona och någon gång skulle jag vilja ställa till med ett riktigt kalas dit så många som möjligt av alla jag stött på genom åren skulle få komma.

I kväll har grannarna baluns. Livemusik, partytält och massor av folk – det låter som ett bra recept på lyckad fest! Jag hoppas att alla har haft trevligt, men nu ska jag sova och längtar därför efter lite lugn och ro… Kärringtendenser?

20130629-005544.jpg

28 jun

(O)lata dagar i sommarsolen.

För två år sedan doppade jag mig sist i sjöavattnet här i Bredavik. Förra årets första halvlek svischade förbi och sedan var sommaren över, hösten tog vid och jag lät bli att bada tills vi kom till Hawaii. I år hade jag bestämt mig för att inte vara en sådan badkruka, så idag tog jag på mig badkläderna och fick till både ett och två dopp. Kallt, visst, men mest skönt. Bildbevis? Nja, det får duga med det blöta håret.

20130628-183510.jpg
Vädret är fantastiskt, jag sitter inne och jobbar. I kväll fixar åtminstone barnen lite grill. Brorsan och hans familj ska bli fotade av min duktiga svägerska om en stund. Du må tro att de fotona blir något särskilt, särskilt i ljuset här i viken… Grannarna har fest med liveband. Jag gissar på att bandet vänder sig till en mognare publik med tanke på de få låtar de invigt festligheterna med. Undrar just hur barnen fixar grillandet… Allt smakar nog i alla fall bättre än det som gömde sig under grillens lock. Eller vad tror du?

20130628-184526.jpg

25 jun

Här är gudagott att vara.

24_1

Idag har jag plockat och ätit obesprutade jordgubbar i min fars jordgubbsland. Det hängde några mjöldaggsangripna gubbar där. Dem plockade jag av och slängde iväg, men överlag var bären både goda, vackra, söta och stora. Dagens skörd var den tredje jag har hunnit vara med om sedan jag kom hem för 1,5 vecka sedan. Far och ena dottern har plockat minst en gång till, så nog går det att odla utan gift och ändå få ett bra resultat.

Det var roligt att lyssna på de två tanterna som ville veta varifrån de svenska jordgubbarna som såldes inne i Karlskrona kom. Ja, eller tanterna var inte just så roliga att lyssna på, men konversationen de hade med den unga glass- och jordgubbsförsäljerskan. Hon påstod sig veta att gubbarna kom från Bergkvara, men hon visste inte riktigt vad odlaren hette och hon visste inte hur man skulle få reda på det heller. Är det nojigt att tro att bären kanske kommit från något annat land? Ja, man vet aldrig idag.

24_2

När jag gick och filosoferade runt det faktum att jag och mina sex syskon har en alldeles fantastisk gård som vi inte tar hand om på det sätt den förtjänar blev jag bjuden på den här solnedgången. Det är verkligen vackert här! Jag önskar, precis som min bror, att man bara kunde dra långsamt med handen över det gamla och få fram något nytt och fräscht. Suck!

Vad gör du? Är det vackert där du befinner dig? Bråkar din internetsticka med dig? Har du trampat på en snigel och fått snigelslem under skon? Känner du dig lite ensam mitt bland en massa människor? Är du nöjd med det lilla, men önskar det omöjliga? Ja, då är du kanske lite som jag. Men jag klagar inte. Livet är fantastiskt! Over and out.

23 jun

Nu vakna och glädjens.

Jag tycker det är så konstigt att jag kom hem till Sverige och att allt tio minuter senare kändes som vanligt. Jag har haft den stora förmånen att kunna åka till Sturkö varje sommar ända sedan jag flyttade hemifrån, så den här ön i Karlskronas skärgård har blivit min bas. Jag har många gånger fått frågan om jag kan tänka mig att flytta hit och svaret har alltid blivit nej. Det ligger några mil från Karlskrona som i sig är en pluttstad, men dessutom blir vintrarna långa, blåsiga och kalla här. Jag vet inte… Men på sommaren, då måste jag bara komma hit!

Nu har jag och barnen varit här i en vecka. Vi har hunnit träffa delar av familjen och en och annan fin vän, det har varit Lövmarknad och midsommar och släktkamp i fotboll, obesprutade jordgubbar i morfars land har plockats och ätits och katten Milla har det gosats med. Månen är på väg in i något superläge och det sägs att den i morgon kommer att upplevas vara mycket större än på länge. Jag sitter här i ”blå rummet” och tänker på makens mormor som aldrig kom överens med fullmånar medan jag själv tycker det alltid blir extra härligt att ha fullmånen följa med en till dasset. Det blir ju liksom aldrig riktigt mörkt en sådan här natt! (Supermånen kommer att synas i morgon. I natt har vi bara en nästan-supermåne, fast den är rätt fin den också.)

Maken uttryckte vissa klagomål över att jag bloggat så lite sedan jag kom hit. Tiden finns väl, men det finns så mycket mer som också ska upplevas och hinnas med! Jag gissar att det blir precis som de senaste somrarna vilket innebär att jag kommer att uppdatera lite då och då, men bara då jag själv känner för det och ibland med många dagars uppehåll.

Här har du en liten bildkavalkad från den senaste veckans aktiviteter:

22_1

22_5

22_9

22_2

22_6_2

22_7

22_8

22_4

22_3

Jag mår bra här. Livet alltså… Puss.

18 jun

Tankar som vandrar.

Jag sitter och jobbar. Ja, eller jag borde jobba. Jag har suttit i mer än en timme, men det har bara blivit ett par nya änglavingar av allt jag hade tänkt hinna med. (Oroa dig inte L, jag fakturerar inte för ineffektiv arbetstid…) Tankarna vandrar fram och tillbaka, upp och ner. Jag tänker och tänker och tänker och önskar att tankarna skulle sluta vandra eller åtminstone omvandlas till något konkret.

Jag har städat hela dagen, försökt få yttervinden klar så folk kan bo och sova där utan att drabbas av damm- och kvalsterallergier. Jag har drömt om att riva ner hela huset och att ”någon” skulle fixa ett nytt, välplanerat och välfungerande fantastiskt boende för mig och min stora familj. Vi älskar detta skrutthus eftersom det har charm och många minnen i väggarna, men här finns definitivt inte tillräckligt med sovplatser, inget badrum, ingen toalett och bara ett väldigt litet kök. I lilla stugan nere vid vattnet står finfin köksinredning som sparades från ett hus som min far och min bror hjälpte till att riva tidigare i år. Det är tänkt att inredningen ska finnas med då boendet här vid Bredaviks Brygga fixas till, men… Synd att min store lillebror inte finns klonad i flera upplagor. Då hade det varit lätt att ta en av de klonerna för att låta bygga det nya, fina.

Solen skiner och sommarvädret är så där underbart som det bara kan vara här i Sverige. Dagarna är långa, nätterna är korta och drömmarna hinns inte med under den lilla nattsömn jag får. Kanske är det därför jag har så svårt att koncentrera mig. Kanske kan jag bli överens med mig själv vad det lider. Det vore ju tacknämligt. Under tiden ska jag försöka fokusera igen. Trägen vinner sägs det ju. Och jag har inte lust att sitta hela natten med det här…