matlagning

22 jan

De kom!

Nu vill jag inte vara sån, men nog slog hjärtat några extra slag då jag upptäckte domherrarna som äntligen hade hittat till vår lilla fågelmatarstation. Jag kunde knappt röra mig, men hade åtminstone sinnesnärvaro nog att dra fram telefonen och ta tre bilder (varav den bästa var den här, haha). Tyvärr var maken ute och sprang, så han missade detta högtidliga tillfälle. Förhoppningsvis kommer de tillbaka nu när de vet var det finns mat att hämta. Vi har haft ganska varmt länge, men den här veckan kommer temperaturen att ligga nära nollan eller kanske till och med någon grad under. Förut har det varit just i samband med kyligare väder som vi sett till de här vackra skapelserna.

Jag fortsätter sluka i mig Land varje vecka. Det är verkligen tidningen för mig! Igår satt jag och dreglade lite över de vackra blommor som presenterades i tidningen. Jag fick genast lust på att gå ut i trädgården och plocka ihop en egen bukett, men kände samtidigt att det är skönt att inte behöva planttanta fullt lika mycket som under resten av året. Det finns fortfarande tid att gosa in mig framför kakelugnen eller vid spisen.

Gårdagens middag blev en riktig klassiker som även kommer att stå på bordet idag, nämligen burgundisk gryta med potatismos. Jag har testat lite olika recept, men återkommer till ICA:s då det är absolut godast. Jag bytte igår ut lite av rödvinet till vitvin och jag brukar alltid komplettera med mer ”vanlig” lök också, alltså inte bara syltlök. Mums alltså! Tillsammans med lite olika inlagda godsaker från trädgårdslandet blev det här riktigt bra.

Resten av lördagen ägnades åt en massa läsande av olika slag. Jag måste bara lyfta denna bok som är något utöver det vanliga. Jag läser den som ”fortbildning”, men tycker nog att den passar alla som har drabbats av kriser, alla som har nära och kära som drabbats av kriser och alla som jobbar med personer som har drabbats av kriser. (Ja, just det. Alla.) Sara skriver så vackert och målande. Det är sannerligen inte alltid lätt att vara människa, men för det mesta är det ändå fantastiskt. Jaha, ja. Och det var min lördag.

18 okt

Sånt vi äter just nu.

Att vara på semester är bra och fint på alla sätt och vis. Något dessa härliga avbrott från vardagen ofta har gemensamt är dock att jag äter rätt dåligt. Det finns folk som reser med stor budget för mat och dryck, detta är sällan vår familj. Jag äter oftast gott, men kanske mer ofta än önskat mindre hälsosamma val. Därför känns det mestadels härligt att komma hem till köket där hemma. Far ville sällan äta ute, varför skulle man betala dyra pengar när mamma lagade mycket godare mat till en bråkdel av priset? Kanske var det för att poliser på skiftjobb på den tiden åt flottig mat på vägkrogar och detta var liksom hans ”äta ute”-referens. På den tiden tyckte jag det var tråkigt, nu förstår jag. Visst är det underbart gott med sushi, och kan vara skönt att sätta sig till dukat bord, men jag gillar verkligen att dona i köket. Sedan har vi restaurangbranschens tuffa läge sedan flera år tillbaka. COVID-19, dåligt med personal, ökade livsmedels- och elpriser – det är som att just denna bransch får mattan under sig bortdragen om och om och om igen. Visst hade det varit fint att stötta det lokala näringslivet mer än jag gör, men nu ser det ut som det gör och det gäller att se om sitt hus.

Vi fortsätter att basera vår kost på det gården producerar. Det ger inte utrymme för så mycket variation, men så får det vara. Nu eldas det i vedspisen om eftermiddagarna, så jag försöker lära mig använda ugnen i den. Det är klurigt att hålla jämn temperatur, men så länge jag kan nöja mig med att ha det stora spannet 150 till 200 grader funkar det finfint. Just igår åt vi en av våra favoriter, rostad vitkål med ägg och brynt smör. Egentligen ska man rosta kapris i stekpanna och strö över detta tillsammans med gräslök, men någonstans på vägen började jag rosta solroskärnor och strö över istället. Det blir också jättegott och är ett bra alternativ för alla som inte gillar kapris. Jag har inte kommit igång med ärtskottsodlingen än, men tycker att det är ett toppensätt att få i sig grönt så här sent på säsongen. Groddlådan är framplockad och jag testade att grodda chiafrön. Det var lite för beskt för mig, så jag återgår väl till alfalfa som är jättesmarrigt.

För övrigt erbjuder ICA Nära jättegoda satsumas för 16.90 kr/kg den här veckan. Toppenpris och lyx för mig som älskar citrus! Jag vill för övrigt tipsa om appen Matpriskollen som är jättebra för dig som jagar priser och erbjudanden. Min lillasyster berättade om den för mig och jag gick genast in och spanade efter billigt smör. Jag har fortfarande svårt att greppa att ett halvt kilo smör kan kosta 65 kronor. Det vägrar jag betala, så det gäller att köpa då det finns erbjudanden och stoppa i frysen. (Fett håller inte lika länge som magrare grejer, men julbaket ska inte frysa inne p.g.a. smörpriset.) Hur gör du för att strama åt matutgifterna, eller låter du det vara?

10 mar

Sånt vi stoppar i oss, del 2.

I samband med den där matinventeringen har jag fått bläddra igenom mina receptböcker för att hitta lite ny inspiration. Målet är ju att jag ska kunna utgå från det som finns i skåp och lådor utan att köpa till allt för mycket annat. Nu har jag i alla fall återupptäckt favoritboken Plenty av Yotam Ottolenghi. Wow, alltså. Alla hans recept är veritabla smakexplosioner, men det är också recept som ibland är väldigt kostsamma i både tid och pengar. Saffran och mängder av färska kryddor har ofta framträdande roller, liksom andra ingredienser som kanske inte direkt hittas på ICA Nära Sturköhallen. Dags att ta ett steg från korsstygnsmönsterpersonligheten och freestajla lite!

Så här såg matbordet ut igår då syrran var här på besök. Den gröna salladen är rester från dagen innan, en örtdressingmarinerad couscoussallad som var riktigt smarrig trots att det blev en försvenskad version av Ottolenghis recept. (Jag tog det vi hade av frysta örter, bytte pistagenötter mot rostade solrosfrön och rucola mot resterna av ett isbergssalladshuvud.) Det gula är saffransdurra (skulle ha varit couscous) och till vänster ser du en ugnsgräddad så god röra att jag hade kunnat slicka upp resterna. Det går bra att byta ut och ta vad man haver! Jag påmindes igen av vikten av att kombinera syrligt, sött och salt och att bjuda på olika konsistenser. Och lång tillagning på lägre värme om smakerna ska koka in ordentligt. Jag hade glömt hur gott det kan vara med bara lök, potatis och morötter, hahaha! Lite dyrare än vanligt blev det pga ett paket saffran, men vid jul köper jag alltid på mig mängder då man får köpa för en billig peng på ÖB, så det fanns också i skåpet.

Med tanke på att mat är ”den nya religionen” kanske det är på sin plats att påpeka att allt är vegetariskt, de gula rätterna är glutenfria, somligt är närodlat och olivolja ska väl vara det nyttigaste fettet. Viktväktare kan inte äta så stor portion pga högre energiinnehåll, kolhydratbantare (LCHF, KETO etc) får nog inte äta något av det här, men om du gillar periodisk fasta går det bra att planera för att passa in detta i matkalendern! Lev väl, och glöm inte att njuta ibland.

22 dec

Julbestyr.

De senaste dagarna har vi mest julat på alla sätt och vis. Det lagas mat, smälts choklad, slås in julklappar och besöks så coronaanpassat det nu går. Jag önskar att dygnen var längre, avstånden kortare och medlen större, men vi gör vårt lilla så gott vi kan. Denna december har inneburit flera dödsbud på nära håll. Inga på grund av Corona, däremot ett delvis pga rädsla för att smittas av Corona, och så de som förlorat någon tidigare under året och nu ska igenom första julen utan…

Dotterns födelsedag firades på traditionellt vis i efterskott då storebror också var på plats. Dumplings med räkor- och fläskfyllning stod på menyn då dumplingfabriken hade jobbat klart. Jag försökte mig på göra egna med risdeg, men det blev äckligt. Det slutade med att jag slaktade färdiga dumplings och bara åt fyllningen doppad i den goda såsen.

Så fina degknyten! Degen är enkel och snabb att göra. Vetemjöl, lite salt och hett vatten knådas snabbt ihop till en lättarbetad deg som dock måste hållas fuktig så länge man jobbar med den.

Makens och dotterns pepparkakshus blev ”sådär” i år. De testade lite väl många nya tekniker på en gång för att kunna utröna vad som var orsaken till de olika problemen. Vi letar dock fortfarande efter den ultimata pepparkakshusdegen, en som inte blir mjuk! Kanske är det helt enkelt svårt då vi bor på en ö och luftfuktigheten oftast är väldigt hög?

Årets nytillskott på gottebordet: barnens favoriter snickerskakor som skars upp i ”pralinbitar”.

Vilken skillnad det blir då jag fotar direkt i messenger mot då jag använder hela kamerans funktion! Mycket sämre kvalitet. Ibland glömmer jag hur mycket jag verkligen gillar min telefonkamera, men faktum kvarstår. Jag saknar att fota med min digitalkamera! Halva min fotolust försvann då Photoshop inte längre var ett alternativ för mig. Jag vägrar Adobes ”betala för det här i all evighet och om och om igen”. Min extrasyrra har tipsat om en annan produkt, Affinity, som är lika bra och bara har en engångskostnad. Ska ta tag i det där efter jul…

Sista stoppet för dagen blir vid årets gigantiska Mozartkulor. Bästa godiset till jul, särskilt med Valrhonachokladblandning att doppa dem i! Och så dagens bästa tips. Les choristes (Gosskören) är en av mina favoritfilmer någonsin. Bästa sortens gråtknark. Jag ogillar starkt ett YouTube med tusen reklamavbrott, men förstår ju att det varit på väg dit länge. Den här konserten är väl värd att lyssna på trots att jag varken förstår franska eller orkar med reklamavbrotten. Och har du inte sett filmen måste du ju se den!

https://youtu.be/zIveDV0QEJA

19 nov

Gör gjutjärnspannan som ny igen.

När brorsdottern skulle hit och pyssla ville min dotter göra pannkakor till middag tillsammans med henne. Jag tyckte de kunde göra plättar istället eftersom jag ville testa plättspaden (se nedan). Vi hade inte stekt plättar på eviga tider, så laggen var i rätt risigt skick. Jag tror att vi fick den efter makens mormor. Plättlaggen följde aldrig med till USA, så min gissning är att den inte stekt några plättar på säkert tio år.

Efter sköljning och avtorkning hällde jag på rätt ordentligt med flingsalt och skrubbade av pannan med hjälp av saltet och en vanlig kökssvamp.

Här trodde jag att jag var färdig, men var inte nöjd med de två stora fläckarna som var kvar, så jag gjorde om saltproceduren. Därefter sköljde jag väl med hett vatten och lät pannan torka till med hjälp av en varm spisplatta. Proceduren avslutades med att smörja in pannan med ett tunt lager rapsolja.

Den här synen påminner om far. Han lagade inte mycket mat hemma, men plättar var han en hejare på! Vi har alltid någon smält matsked smör i smeten. Jag kan säga att pannan efter sin uppfräschning släppte bra utan extra smör, men det blir lite snyggare stekyta med.

Plättspaden fick vi av svärmor härom veckan och detta var första gången den fick jobba. Så smidigt! Hade aldrig ens sett detta oumbärliga köksredskap förut.

Inga matbloggsbilder precis, men de unga damerna blev mycket nöjda med sina plättar och jag påmindes om hur viktigt det är att hålla sina köksprylar i gott skick för att få så trevliga matlagningsupplevelser som möjligt.

26 apr

Smarrigt, närodlat och nästan gratis.

På lunchbordet idag stod en kastrull nässelsoppa och hårdkokta ägg köpta hos Mimi vid kvarnen här på Sturkö. Jag räknade ut att fyra portioner gick på i runda slängar 30 kronor.

Nässlor är inget att hänga läpp över. Som späda plantor passar de i matlagningen och när de blir grövre skördar man dem till nässelvatten, fantastiskt gödsel till trädgårdslandet.

Det var det här receptet jag utgick ifrån. Jag hade ingen sherry i, däremot både creme fraiche, paprikapulver och finhackad lök. Ta på dig trädgårdshandskar, ta med dig saxen ut i ogräshavet och skörda både kirskål och nässlor! Förväll lite och stoppa i frysen för primörsmaker senare under året.

21 apr

Kirskålspaj.

If you can’t beat them, join them. Kirskålen växer och frodas i vår trädgård och efter att ha testat smaken förra året har jag bestämt mig för att skörda, förvälla och frysa in en del i år. Både pesto med solrosfrö (billigare än pinjenötter och man riskerar inte att få fenomenet pinjemun) och kirskålspaj är riktigt gott. Kirskålen kan byta ut spenat i de flesta recept. Även om det är lätt att odla spenat måste ju något man varken behöver så, vattna eller rensa vara ännu bättre?

Jag gjorde en pajdeg på 3 dl mjöl, 150 g smör och 2 msk iskallt vatten. (Förgrädda i 200 grader ca 15 minuter.) Den här fyllde jag med 2 lökar och 2 vitlöksklyftor som finhackades och frästes mjuka tillsammans med några liter kirskål som rensats från stjälkar, förvällts och grovhackats. Detta lades i det förgräddade pajskalet och fick sedan sällskap av 3 dl riven ost, en förpackning smulad fetaost, lite paprikapulver och svartpeppar och en äggstanning på 3 ägg och 3 dl mjölk. Skjuts in i ugnen i 30 minuter (många treor, lätt att komma ihåg).

10 jul

Kylskåpsbröd, vilken strålande uppfinning!

Vissa tips är för bra för att inte dela med sig av. Vi hade min syssling och hennes döttrar här på besök förra veckan. M är fantastisk på bröd och hon lärde vår minsting (haha, hon är ju nästintill vuxen) hur man gör världens enklaste och godaste bröd. Man behöver inte knåda, det går bra att kalljäsa, man kan få olika smak på brödet beroende på hur länge man jäser det och vad man stoppar i det, det är gott att rosta och så ser det vackert ut dessutom. Bättre blir det inte! Att det är gott kan jag garantera då jag fuskade och åt en macka med Bregott och prästost bara för att testa. Maken och dottern skivade alla tre limpor och lade i frysen för att kunna plocka fram lagom många rostmackor till frukosten då de är sugna. Utmärkt! Här har du receptet (dubblerat räcker det till tre formbröd, lådan med lock är från Hammenhögs).

Se sån schvung M har med degen!

Dottern var färdigklädd för jobbet på Sturkö Rökeri och fick med lite hjälp till schvungen hon också.

Dagens nästa tips blir att om man fuktar bakplåtspapperet och kramar ur det så får man ett papper som ligger bra i formen istället för att hoppa ur (som det ju alltid gör). Mycket smart.

Solrosfrö står högt i kurs i familjen, så lite sådana uppepå blev det till den här omgången. Vill man ha solrosfrön i själva brödet blir det godast om man rostar dem lite först.

I receptet står att man genast ska göra ny deg i lådan istället för att diska den. Ett annat tips är att låta lådan stå luftigt och torka helt, sopa ur mjölresterna och sätta på locket till nästa brödbak. Ingen fukt får så klart finnas kvar för att undvika mögel. Bon appétit!

24 apr

Hur jag blev jag.

Efter att bland annat ha hittat min farfars farfars (eller annan nära släktings) utomäktenskapliga dotter genom DNA-test (och därmed en avlägsen släktlinje), följt båda mina föräldrar till sista vilan, läst Karin Bojs bok ”Min europeiska familj”, fascinerats av en gravsten här på kyrkogården och upptäckt att mannen som var begravd där var min gammelmorfars bror samt besökt Kata gård i Varnhem inom loppet av ett år känner jag att min dragning till rötterna är starkare än någonsin. Jag har insett att jag är en salig kombination av alla som gått före mig och har också delat vidare delar av detta till mina barn, nu i en kombination med något helt nytt. Mina barn är än så länge sista länken i ett sammanhang som sträcker sig så långt tillbaka att det är lite svårt att processa. Något jag är säker på är att allt blir så mycket lättare när jag försöker jobba med istället för mot mig själv.

Morot eller piska? Tja, jag väljer för det mesta morot, för sådan är jag. Det har nu visat sig funka till och med i trädgårdsarbetet! Vi har mängder av kirskål i ena hörnet av vår gräsmatta. Kirskål har odlats i Sverige åtminstone sedan förromersk järnålder, så det är ju lätt att gissa att det är en kraftfull växt vi har att göra med här. I Segeltorpsträdgården slogs jag i tolv år mot detta ogräs. Först nu har jag förstått att det är en tillgång, en delikatess! Till och med trädgårdsexperten som var här på besök sa ”äh, kirskål, bara att köra över med gräsklipparen”. Idag fick sålunda de ovanligt matintresserade förfädersgenerna jobba hårt samtidigt som familjen fick en ruskigt god paj att smaska på. Se där. Jag är jag. När jag gör sådant jag tycker om och arbetar med istället för mot mig själv mår jag bra och i förlängningen är det positivt både för mig själv, familjen och samhället runt omkring! Jag undrar om förfäderna också gjorde kirskålspaj och var höll de isåfall till? Jag gissar att de inte använde färdig smördegspaj, men alla har väl hört berättelsen om hur man kokar soppa på en spik? Det låter lite kaxigt att säga att man har gjort en gourmetpaj med kirskål då sanningen är att kirskålen bara var en liten del av allt det där smaskiga. Vill du också testa så använd dig av det här receptet. (Jag använde en stor pajform, gjorde lite mer äggstanning och gräddade kortare tid på knappt 200° då vår ugn är så effektiv.)

27 mar

Folkdräkter och fett.

Min mamma är en hjälte. Jag har precis tvättat blusarna och Es förkläde till folkdräkterna vi ska ha på oss i morgon. Jag tittade lite extra på hur välgjorda alla mammas sömmar är. Broderier, hyskor och hakar, allt sitter med millimeterprecision. Phu! När man tar på sig en folkdräkt blir man några storlekar större av alla puffiga ärmar och kjolar och sådär, men det löser sig nog med det. Förra gången jag hade på mig den här dräkten drömde jag inte om att ha en korsett under, men det gör jag nu. Phu!

På matvaruaffären sålde de 10 förpackningar av mitt favoritsmör (osaltat, ekologiskt, kommer från kossor som inte ätit hormonfoder) för $19.90, alltså mindre än halva priset. Jag köpte fem paket (ca 450 g i varje) som fick åka in i frysen och fem paket som ska bli till ghee. Idag gjorde jag iordning första paketet för att se att det funkade som det skulle. Nästa omgång vill jag prova att krydda, för det blir så ruskigt gott att steka med! Ghee är det rena fettet från smöret. Man kokar bort mjölkproteinerna och kvar blir en produkt som man kan ha i ett år i kylen utan att det härsknar. Dessutom tål det högre stektemperaturer. Hurra!

Smält smöret på låg värme. Värm tills det bubblar. Låt det inte stormkoka, utan fortsätt hålla låg värme. Din ghee är färdig när mjölkproteinerna blir ljusbruna, klumpar ihop sig lite och faller till botten. Själva fettet har vid det här laget blivit klargult och genomskinligt. Då är det dags att hälla över det rena fettet i en glasburk genom en finmaskig sil och några lager gasväv/ostduk.

Maken sa ”Så fint!” då han fick se burken. Själv tänkte jag inte alls ”Fint!”, utan snarare ”Hm, det här ser ut som…”.