25 sep

#skapandeseptember, yoga.

En av de bästa goda vanor en människa kan plocka upp är morgonyoga. Det krävs inga långa stunder för att väcka kroppen, inga avancerade positioner eller komplicerade kombinationer. Det finns yoga som är del i religiöst utövande och det finns yoga som är stretch och kroppsmedvetenhet. Det är den senare som jag utövar.

Att försöka fånga stämningen en tidig septembermorgon är kanske inte helt lätt, men jag tycker att jag lyckades rätt bra. Jag hade kommit rätt långt i hanteringen av min kroppsuppfattning då jag flyttade till Orem, men det var definitivt yogan som fick mig att bli tacksam för den kropp jag har med alla dess egenheter. Det bästa av allt? Jag har lärt mig ”öppna mina höfter” med duvan. Ljuvligt smärtsamt då man är mycket stressad eller bara känner sig stel och orörlig.

Här har du resten av utmaningarna! Vi har fyra dagar kvar och en bonusdag som jag kommer att använda till utvärdering. Lycka till önskas dig som är med.

17 feb

Ljuspunkter.

Jag hade någonstans i bakhuvudet att jag behövde ut och promenera tidigt på dagen om det skulle bli något igår. Gissar att det undermedvetna jobbar hårt med mig också, för det visade sig att precis lagom efter att jag hade tagit min runda (med fasterssamtal i lurarna, mycket trevligt) började det droppa lite försiktigt. Sedan slutade det inte, snarare tvärtom! Jag blev påmind om kyliga sommarregn på vinden i Bredavik någon sommar då vi nog knappt märkte att det var sommarlov eftersom vi mest läste och utan framgång försökte torka badkläder och handdukar på yttervinden eftersom vi ju badade ändå. Det smattrade så härligt på taket. Här hemma har jag två favoritställen då det regnar. Det ena är i arbetsrummet där jag hör regnet slå mot verandataket precis nedanför fönstret, och det andra är i vardagsrumssoffan där det ofta slår regn mot fönstret på södersidan. Jag var tacksam över att inte behöva vara rastvakt på någon skolgård, säkert med rejäla kläder anpassade till väder och vind, men ändå lite mindre glad.

Blåbärsriset som jag plockade in då solen fortfarande lyste över oss fick plats på det lilla bordet i vardagsrummet, mitt lilla ”årstidsbord” som byter skepnad hela tiden med hjälp av det naturen bjuder på, ljus och annat som förgyller tillvaron bara för att det är fint eller har någon typ av affektionsvärde. Jag tänkte en stund på min svärmormor Britta som älskade blåbärsris, både som dekoration på vårvintern och som källa till rikedom då blåbären skulle skördas. Jag tänkte lite på mamma då hennes ängel lyser upp vårt hem varje dag. Jag tänkte på familj och vänner som gett bröllopspresenter, födelsedagspresenter och julklappar som hamnat här. Jag tänkte att det inte krävs så mycket ljus för att få undan dassigheten om man bara öppnar ögonen.

Ljusslingan som åkte upp till julkorten första eller andra julen i huset blev kvar för att agera ”alla hjärtans”-dekoration och sedan bara lät vi den hänga kvar. När julkorten är bortplockade hänger vi upp korten som ändå kommer lite då och då. Just nu gläder extrasyrrans kondoleanskort till maken lite extra då det blir så fint med ljuset bakom. Tackkort i brevlådan, vackert stämplade kort från en vän och inte minst bröllopspåminnelsen – allt detta lyser upp!

Med ljustemat måste jag visa något. I fredags frågade jag syrran om de hade köpt ny klocka till sovrummet. Den är jättestor och har hängt i Chapmanskolan, underbart vacker. ”Nä, den har stått där i femton år.” Alltså, vad är det för fel på mig? Jag brukar alltid lägga märke till om det händer något i inredningen eller om något är förändrat. Ja, eller det trodde jag. För andra gången på en vecka fick jag nämligen lite hicka i halsen då jag såg ”FM Mattsson” lysa bakvänt bakom kranen inne på vår toalett. Kranen monterades hösten 2016. Nu är det vårvinter 2022 och jag har aldrig lagt märke till det här fenomenet! Skuggan av märkningen på kranens sida måste ju ha speglat sig i kaklet varje dag med någorlunda solsken?! Jag blir orolig för mig själv. Kanske har jag samma minnesfel som mormor. ”Oh, vad gott, det här har jag ALDRIG ätit”, brukade hon säga om sådant som hon uppenbarligen provat både en och två gånger. Nåja, jag får väl tänka som så att det är bra att få härliga och ljusa upplevelser gång på gång, att det tillför glädje i livet?! Hej och hå, kämpa på.

13 jan

Fiat lux.

Varde ljus. ”Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser. Ljus i fysisk bemärkelse kan mätas och kvantifieras på olika sätt, men det finns inget direkt samband mellan dessa mätvärden och vår upplevelse av ljus i en specifik situation.” Wikipedia

Låter du ljuset uppfylla ditt sinne? Släpper du in det i ditt hjärta? Öppnar du dina ögon, vågar du möta det? Är du den som reflekterar ljuset, den som får ljuskatter att dansa i rummet? Gör du något för att skapa ljus i denna värld som ter sig så mörk ibland?

Så många mår dåligt av uteblivet ljus under den här tiden på året, men nu vänder det. Dagarna blir längre, ljuset blir starkare, värmer bättre. Själv eldar jag. Stearinljus och brasor värmer och lyser upp. Det hjälper också.

Ett skepp kommer lastat med sådant som gör dig glad, hur länge klarar du att vara med? Tacksamhet är lätt att fånga för somliga, andra får jobba hårt för att hitta livets ljuspunkter. Det bästa är att det blir lättare att hitta ljuset om du övar och lär dig känna igen det.

22 okt

Den allmänna känslan.

Regn och mörker, och så vinden på det. Just nu har vi tropisk sommar, höst och vinter i vårt avlånga land, allt på en gång. Jag gissar att det inte är det här de kallar sommar, men jag kan ha fel.

Fågelsträck efter fågelsträck på väg någon annanstans. Var hittar de sin trygga punkt när känslan av den svenska vintern blir allt för överväldigande? De hittar sin kraft i varandra, hjälper varandra att dra och att hitta rätt. Detta fenomen med flyttande fåglar har alltid fascinerat mig. Hur fantastiskt är det inte att det fungerar som det ska?!

Till dig som just nu vilar i den här känslan: Håll ut! Du klarar det. Ljuset där framme, ta sikte på det. Själv boostar jag inför det långa mörkret med familj, vänner, musik, träning, vila, handarbeten och god mat. Och kopiösa mängder rooibos.

Jag älskar människor som plockar upp önskningar och funderingar utan att göra någon stor grej av det. Rätt vad det är presenterar de bara den perfekta gåvan. Svärmor är Drottningen av Uppsnappade Önskningar och Drömmar, men det finns andra som också bemästrar den här konsten. Igår fick jag mitt favoritte hemlevererat från en syster till en annan. Lika gott som alltid, trots att jag gillar namnet ”heta chokladdrömmar” mer än ”rooibos choklad, chili, äpple”. 😅 Ha nu en fin helg! Jag har förhoppningar om en av det bättre slaget.

26 sep

It’s fall y’all!

Enligt SMHI är det faktiskt inte rent definitionsmässigt höst hos oss än. Det är helt enkelt för varmt!

Längre norrut ser det annorlunda ut. Jag brukar gilla att åka norrut, och/eller åt motsatt håll, den här tiden på året. Färgerna i varmare skalor som breder ut sig. Luften som känns annorlunda. Känslan i naturen.

Här kommer pumporna igen. Idag ska jag ge mig på att laga mat av ”flat white” (tror åtminstone att det är så de ljusare pumporna heter). Pumpa är en smak som jag varken hade lärt känna eller uppskatta innan vi flyttade till Utah. Det har förändrats och jag älskar verkligen flera av de smakkombinationer som är mest förekommande tillsammans med pumpakött. En fantastisk favorit är pumpalatte. Mmmmm!

Pumpalatte

1 C pumpapuré
1 quart mjölk (vanlig eller vegetabilisk)
1/4 C socker
1 tsk kanel
1 msk vaniljextrakt eller vaniljsocker efter smak

Vispa ihop, värm på medelvärme tills det sjuder. Koka inte. Serveras gärna med vispad grädde.

Vi har tillgång till mängder av päron, både här hemma och i Bredavik. De är smarriga att äta som de är och göra juice av, men nu tänkte vi testa att torka också. Igår hade vi vänner på besök och då gjorde jag det här smarriga receptet på päronflan. Vi åt den med vaniljglass. Riktigt gott! Jag gillar Schärs glutenfria smördeg. ICA:s kylda smördeg på rulle är ju jättesmidig för dig som inte behöver tänka på mjölet!

Kan vi landa lite i det fantastiska morgonljus som vi bjuds på varje morgon nu? Jag älskar det. Kanske är det extra vackert eftersom vi vet att vi närmar oss morgnar med kompakt mörker?

Här hemma har jag bytt ut färgskalan i vardagsrummet. Det är alltid här man ser att årstiderna skiftar hemma hos oss. Jag har köpt två olika fåtöljöverdrag på Bemz outlet, ett julrött och det här grå, som ett enkelt sätt att byta färgfokus. Jag vet inte precis om det någonsin är positivt att ha IKEA-möbler, men här har det onekligen varit en fördel. Det hade varit roligt att göra samma sak med soffan, men sofföverdragen blir lite för dyra även om man köper dem på outlet tycker jag.

Sjuttiotal eller höst? Jag vet inte om det är de senaste årens exponering som gjort att jag verkligen gillar lite mjukare nyanser av orange nu för tiden. Fortfarande är det ändå en färg som starkt förknippas med den här tiden på året. Hur ställer du dig till orange? Hiss eller diss?

17 jun

Svalors spillning, gammalt som blir nytt och goda vänner som består.

Vår fina festlada är numera ett gigantiskt svalbo, snickarverkstad och hemmagym. Det funkar bra. Vi samexisterar och får alla möjlighet att utnyttja utrymmet till fullo. Egentligen är det rätt fint att vädret är så fint att vi kan njuta i Bredavik och inte behöver tränga in oss under tak. Och Albertas lucka blir rätt fin. Jag gillar tanken på att en så värdslig sak som en kökslucka som funnits i släkten i många år har fått flytta hem till oss. Sån är jag.

Efter de senaste dagarna känner jag mig påfylld med något slags vitamin. Gamla vänner, nya vänner, släktingvänner, vänsläktingar – jag är så tacksam för möjligheten jag har att ha fina människor i mitt liv. De senaste dagarna har jag påmints om hur vi ibland får sortera om för att få livet att fungera. Rensa bort energitjuvar, sortera om i prioriteringslistan, vända ut och in på lådan med vardagspusslet för att hitta den saknade hörnbiten. (Ibland ligger den på något mörkt och gudsförgätet ställe, som i dammsugarpåsen.) Tack till dig som ger mig hopp.

Ett av de finaste citaten från låtar jag gillar kommer från Leonard Cohens Anthem:

Det finns en spricka, en spricka i allt
Det är så ljuset kommer in

När vi slutar upprätthålla en perfekt fasad ger vi oss själva möjlighet att fyllas av ljus. Det är i samtal med andra, när vi delar stort och smått, framsteg och bakslag, som vi kan växa och förstå livet bättre. Vi står inte ensamma och mörkret har inte vunnit.

19 mar

Ljus och skugga.

Varje dag påminns vi här hemma om något som känns ganska allmängiltigt: ”Gör mer av det som gör dig lycklig!” Det är dock lättare sagt än gjort. För det första går det inte att gå omkring och ”vara lycklig” hela tiden. Dessutom kan det vara svårt att klämma in mer än det man redan fyller sitt liv med. En annan taktik kan istället vara att ändra sin inställning till något av det som man måste göra.

När jag ser den här bilden tänker jag på hur komplext livet ändå är. Utan mörkret och skuggorna blir inte livet lika spännande. Hur tänker du om det?

08 feb

Hopp.

Igår fick vi besked om att en gammal vän från Segeltorpstiden somnat in och idag kom nästa dödsbud. Döden skrämmer mig inte. Jag vet att den är en naturlig del av livet och jag vet att glädjen återvänder också efter den djupaste sorg. Trots det känns sex dödsbud på bara några veckor jobbigt. Jag vet att barnafödsel enligt statistik inte alls påverkas av fullmåne, väder eller annat. Bebisarna kommer när de ska, helt enkelt. Däremot dör fler under de kalla vintermånaderna, något som vi ju verkligen fått känna av nu. Just därför känns morgonljuset jag fångade tidigare idag så hoppfullt. Våren är på väg. Och om jag bara hinner spruta TricoGarden på tulpanerna i tid kan jag snart plocka egenodlade tulpaner! Det känns också hoppfullt. Trevlig helg!