… det är 20°C här och snart påsk kan vi fira med en av de vackraste filmer jag vet. Det är en Luciafilm som Jonna Jinton gjorde för drygt två år sedan. När jag fick höra att trettio bilar brann i Hallunda tänkte jag att jag mycket hellre ser sådan eld som finns i Jonnas film. Varsågod! Hoppas att du njuter lika mycket som jag.
Maken föreslog att vi skulle träffas i parken som ligger halvvägs mellan vårt hus och hans jobb eftersom alla barn hade hemstuderingsdag idag. Vi fixade sushi från Harmons, jordgubbar och sprutgrädde och hade en härlig timme tillsammans. Det är rätt läckert att sitta ute i 20° värme den 30 mars och titta på snötäckta bergstoppar!
Massor av trädgårdsarbete, fiskgratäng, panna cotta, sommarvärme, Montaigneläsning, girl power-möte, nytt liv i min orchidé, cykelreklamation, vattenmjukgörartunnan påfylld med salt… Intensiv dag!
Vi är väl inte oändligt många svenskar som bor här i Utah, men på olika vis verkar vi springa in i varandra både här och där. Idag var det dags för en av emigranterna som hamnade i Salt Lake City för 50 år sedan att fira sin 70-årsdag. E och jag hade den stora äran att få vara med. (Min mammas fantastiska Blekingedräkt fick mig obönhörligen att anta ungefär samma form som en Michelingubbe, men jag bar ändå dräkten med stolthet. E fick låna en Ångermanlandsdräkt av min väninna.)
Birgitta Sayer heter jubilaren som skrivit fantastiska svenskklingande sånger under många år. Idag var det dags för henne att med hjälp av dessa kompositioner, musiker och sångare framföra ett urval av dessa för sina vänner. Vilken kul idé! Jag hoppas att hon får möjlighet att ge ut sin musik i Sverige vad det lider. Festligheterna började med en konsert och fortsatte med gott att äta (Biskvier på en amerikansk fest? Wow!) och mer underhållning i lite lättsammare form. Det var hur trevligt som helst! Jag rekommenderar varmt detta koncept.
Förresten fyller min tredje marssyster år idag. Brorsan skrev i familjediskussionen ”Hon är väl ute och firar” när flera av oss hade försökt få tag i henne utan framgång. Grattis T! Du är bäst på att fira stort och smått, viktigt och oviktigt, ensam eller med andra. Jag uppskattar den fart och fläkt som uppstår i ett rum bara du träder in och ser fram emot att få höra ditt skratt mycket och ofta i sommar!
Min mamma är en hjälte. Jag har precis tvättat blusarna och Es förkläde till folkdräkterna vi ska ha på oss i morgon. Jag tittade lite extra på hur välgjorda alla mammas sömmar är. Broderier, hyskor och hakar, allt sitter med millimeterprecision. Phu! När man tar på sig en folkdräkt blir man några storlekar större av alla puffiga ärmar och kjolar och sådär, men det löser sig nog med det. Förra gången jag hade på mig den här dräkten drömde jag inte om att ha en korsett under, men det gör jag nu. Phu!
På matvaruaffären sålde de 10 förpackningar av mitt favoritsmör (osaltat, ekologiskt, kommer från kossor som inte ätit hormonfoder) för $19.90, alltså mindre än halva priset. Jag köpte fem paket (ca 450 g i varje) som fick åka in i frysen och fem paket som ska bli till ghee. Idag gjorde jag iordning första paketet för att se att det funkade som det skulle. Nästa omgång vill jag prova att krydda, för det blir så ruskigt gott att steka med! Ghee är det rena fettet från smöret. Man kokar bort mjölkproteinerna och kvar blir en produkt som man kan ha i ett år i kylen utan att det härsknar. Dessutom tål det högre stektemperaturer. Hurra!
Smält smöret på låg värme. Värm tills det bubblar. Låt det inte stormkoka, utan fortsätt hålla låg värme. Din ghee är färdig när mjölkproteinerna blir ljusbruna, klumpar ihop sig lite och faller till botten. Själva fettet har vid det här laget blivit klargult och genomskinligt. Då är det dags att hälla över det rena fettet i en glasburk genom en finmaskig sil och några lager gasväv/ostduk.
Maken sa ”Så fint!” då han fick se burken. Själv tänkte jag inte alls ”Fint!”, utan snarare ”Hm, det här ser ut som…”.
Äldsta dottern kom in på A Capella-kören på nya skolan där hon börjar till hösten. (Stor glädje!) Sonens slagverkslärare berättade att gossarnas kvartett vann både andra och tredje pris i sin klass i hela Utah. Coolt! Två av tonåringarna har fyndat nya springskor (Asics och Nike för ca 300 kr, grymma priser) på Sport Authorities rea. Påskliljorna vid dammen har kommit upp nästan allihop. Jag har skickat ett lite roligt överraskningspaket till en släkting. E har fått låna en folkdräkt, så nu kommer både hon och jag se gammelsvenska ut på festen på fredag, hon i Ångermanlandsdräkt och jag i Blekingedräkt. Jag har pratat med mamma idag och hon verkade ganska pigg! Jag sträckte ner fickan på vårjackan och hittade $10 000. Nej, det var visst en pappersnäsduk. Använd dessutom. Men allt det andra var sant! Nu ska jag baka cupcakes med ett gäng härliga tonåringar. Peace.
Hur många mangos har du liggande på din köksbänk? Vi har sisådär 15 stycken. Fler hade det varit om Sprouts hade haft några kvar då jag åkte förbi i kväll. 4 mangos för $1. Oslagbart. Underbart goda, söta, supermegalyx för vår familj som är mangogalningar. Vi har redan köpt två omgångar, men extrapriset slutar gälla på onsdag. Hjälp! Tänk om de inte får in några fler innan dess?!
Allt handlar tydligen om mat idag. Till lunch stekte jag pannkakor. E kom på att det nog skulle vara gott att ringla lite av saffranssirapen över de där pannkakorna. Det smakade alldeles himmelskt! Förra året lade jag in päron i saffrans- och vaniljlag. Den överblivna lagen blev till sirap som har fått förgylla diverse ätupplevelser under hela vintern. Saffran är en gudakrydda. På riktigt.
Även gamla välbeprövade och kanske lite småtrista maträtter kan bjuda på fina upplevelser. Vad sägs om ett bakat sötpotatishjärta till middag? Sonen upptäckte det vackra i vardagen. Annars är det väl mest Drew Barrymore som letar hjärtan. Hon har till och med gett ut en bok med sådana.
Idag har vi firat maken hela långa dagen. Ja, egentligen blev han väl mest firad väldigt tidigt för att äldsta dottern skulle hinna med uppvaktningen innan hon gick till skolan och efter att ha kommit hem från jobbet. Genus är så känsligt nu för tiden, men här är det tonårsdöttrarna som håller koll på traditioner och firande och presenter och sådär. (Ja, och tanten också.) Frukosten var välplanerad och bland presenterna kunde man hitta saker från önskelistan och ”hemgjorda grejer” eftersom sådana uppskattas väldigt mycket.
Vår frukostbricka ser alltid likadan ut. Födelsedagsduk, flagga, prinsessbakelse och födelsedagsänglaspel. Snart börjar väl ungdomarna flytta ut, så kanske är det dags att fixa dem varsin egen födelsedagsduk? Den vi har broderade jag själv och den tog ett tag att få färdig, men jag kanske kan se till att ge mig på en lite enklare modell om jag ska fixa tre till.
Morgonfrissa gör väl ingenting då man fångar ett sådant fint ögonblick? Nu är K riktigt hipster med sitt läderhalsband tillverkat av yngsta dottern.
Är det dags för medelåldern nu? 45 år. Åldersgränsen verkar vara väldigt flytande… Kanske är det närvaron av hemmavarande barn som bestämmer när man ska anse sig vara medelålders? Sonen konstaterade idag att pappa kanske levt halva sitt liv. Det förpliktigar lite grand. Hur tar man bäst tillvara på tiden? Vad är viktigt och vad kan man skippa? Har man blivit publicerad i ”Vita kränkta män” så är kanske lyckan gjord? Själv tycker jag att det är intressant att lyssna på Misespoddarna som K och hans kompanjoner bjuder på ett par, tre gånger i månaden . De är otroligt pålästa och diskuterar ofta ämnen ur ett perspektiv som kanske är främmande för alla som mest är vana vid DNs och Aftonbladets tolkningar av nutiden. Är det något jag beundrar hos min man så är det hans hängivenhet! Jag behöver bli bättre på att få tummen ur helt enkelt…
Efter vår smarriga fonduemiddag med oxfilé, klyftpotatis, panerad mozzarella, grönsaker och julmust (fråga inte…) blev vi bjudna på glasshak av våra härliga grannar och vänner. Trevlig överraskning och extra roligt att hinna prata lite ordentligt eftersom frun har behandlats för cancer under ett halvår och i princip först nu har fått börja träffa folk igen och mannen precis börjat repa sig från svår hjärtsvikt. Livet, alltså. Inte bara jobbigt och eländigt utan också hoppfullt och spännande. Se bara själv:
En av alla marsfödelsedagar tillhör min lillasyster. Jag är så glad och tacksam över allt som hon lär mig. Inte sällan är det jag som känner mig som lillasystern… Jag önskar att jag hade mer av hennes driv! Hon lämnar ingenting till slumpen, den saken är säker. Idag firade hon sin födelsedag genom att göra något av det roligaste hon vet, nämligen att gå på loppis. Det var hennes födelsedag, eller hur? Gissa vem hon köpte presenter till? Inte var det bara till sig själv i alla fall. Tack M! Jag älskar dig. Grattis!
När E sjöng solo på IKEAs lussefirande kom en kvinna fram till henne och frågade om hon skulle kunna tänka sig att sjunga på hennes mammas 70-årsfirande i mars. På fredag är det dags för denna fest och idag var jag och E på plats för ett genrep tillsammans med några av de andra som ska vara med. Kvinnan som fyller år fyller 70 år på jorden, men samtidigt vill hon fira sina 50 år i USA. Hon har genom åren komponerat en rad vackra och mycket svenskklingande melodier som också har fått text av henne och hennes syster. På fredag ska hennes vänner få följa med på en musikalisk kavalkad genom emigration, längtan, stolthet, drömmar och någonstans landar det i ett accepterande av att ha två länder i sitt hjärta. Jag skulle bara kompa E till hennes solostycken, men nu kommer vi att hjälpa till med lite körsång och fiolspel också. Det blir roligt det här!
Samtidigt som jag och E var i Holladay och repeterade var det dags för sonen att uppträda med slagverkskvartetten han är med i på Utah Day of Percussion. Framträdandet gick jättebra och både maken och sonen hade chans att lyssna på några riktiga proffs som var där. Det där med att förfina en konst… Ständigt återkommer jag till att fråga mig själv hur vist jag fördelar min tid. I morgon är en annan dag och det är nog lika bra det. Nu ska jag i alla fall sova. Det sägs att det är en aktivitet som inte är helt oviktig för ett balanserat liv.
Och för dig som känner att plånboken ekar tom så kanske den här listan kan inspirera! Apropå ingenting, alltså.
