Jag vill bara kika in och önska ett gott slut på detta gamla sega år och önska oss alla ett 2024 där optimism och styrka får leda vägen. Runt omkring mig har världen rasat, bokstavligen, och det känns på ett sätt konstigt att vi åter står här och väntar på den rituella övergång som nyårsafton är.
För mig personligen har det hänt en hel massa fantastiskt, givande, stort och galet under året. På något sätt hade jag även landat i att jag nog ändå började känna en massa ålderskrämpor, så när det visade sig att jag hade gått och dragit på borrelia i säkert närmare tre månader så kändes det som att jag fick en massa bonustid. Det låter kanske märkligt, men så var det. Knät som jag har haft mest problem med känns ungefär likadant, men för övrigt känns det som att penicillinet gav effekt nästan omedelbart. Lite tjurig är jag, för jag har haft borrelia fler gånger än jag kan räkna och misstänkte tidigt att jag fått det igen. Jaja, nu blev det så. Tack för penicillin, tack för borreliaringen och tack för kry.se då min lokala vårdcentral inte hade hjälp att erbjuda. (Alla tider var slut fast jag ringde exakt då telefonslussen öppnade, detta är ett mysterium som jag aldrig kommer att kunna lösa.)
Det är ruggigt och blåsigt ute, Karlskrona kommun har ställt in fyrverkerierna (vet inte om det är ekonomi, arga djurägare eller krigsskadade medborgare som anges som orsak) och jag har tagit på mig min mysigaste och varmaste tröja som åtminstone är lite mohairluddig om än brun. Det känns som den perfekta outfiten att ta farväl av 2023. Ta hand om dig! Livet är för kort för att ödslas bort på oegentligheter.
Året 2023 har bjudit på högt och lågt, inget av en del och ett överflöd av annat, starka känslor, mängder av mänskliga möten samtidigt som det är många vänner jag inte hunnit träffa. Jag har haft nära kontakt med mitt årsord, men samtidigt känns det som att jag inte riktigt haft tid att jobba med det som jag hade velat. Här kan du läsa mina tankar runt årsordet, RUTIN. Detta säger jag nu tack till, lägger till handlingarna och går en helt annan väg.
Den här gången försöker jag mig på ett mycket praktiskt ord, HEMSLÖJD, som jag hoppas ska ge mig en nytändning gällande intressen som följt mig sedan jag var barn. Lite lillgammal har jag väl alltid varit och därmed känns det därför rätt naturligt att jag virkade stora spetsdukar då jag var tolv, stickade tröjor och bebiskoftor på högstadiet, gick vävkurs med mamma, min kompis och hennes mamma då jag var 16 och sydde de flesta av mina egna kläder under hela tonåren. Även om jag fortfarande stickar en hel del i perioder och egentligen har två pysselstationer här hemma så saknar jag den drivande lust som jag vet kan förknippas med denna typ av aktiviteter. Det är den jag hoppas kunna hitta tillbaka till i år!
Jag kommer att börja året med en inventering av alla ”kommande projekt” jag har liggande. Det är halvfärdiga lapptäcken, badhanddukar till badrockar i Ellinor Nilsen-stil, fantastiska hemvävda textilier som kan bli både kläder och inredningsdetaljer, kommande kläder till barnbarn och syskonbarn, tyg till presentpåsar (återvinningsbara istället för presentpapper), garner till sjalar och sockor, broderier – om jag jobbade med olika textilier på heltid skulle jag kunna hålla mig sysselsatt i åratal. Det är svårt att hitta de riktiga godbitarna om man presenteras för ett berg av sötsaker. Ska jag kunna ägna mig åt hemslöjd så mycket som jag hoppas gäller det därför att jag ser till att utgångsläget ser lite annorlunda ut än det gör idag. Jag har något slags ordning och reda, men jag har för mycket helt enkelt! Det gäller att göra en priolista, eller önskelista kanske. (Ps: Jag vågar inte riktigt kasta in kalligrafi här i röran, men nog hade det varit trevligt att göra mixed media med både textilier och kalligrafi!)
Hemslöjd är en hantverksmässig tillverkning av bruks- eller prydnadsföremål för eget behov eller till försäljning. Ordet är känt i svenska språket sedan 1807. Ursprungligen var det ett samlingsnamn för tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextilier, husgeråd, möbler, arbets- och transportredskap, på landsbygden utförd i hemmet för eget behov, till skillnad från avsaluslöjd.
Rötterna till den svenska hemslöjden finns i den svenska allmogekulturen där den också hämtar inspiration. Slöjdade föremål är präglade av handens arbete och kunskap om material och teknik. Inom hemslöjd används traditionellt naturen som materialkälla, men även återbruk är vanligt.
Wikipedia
Kudde av hemvävt tyg i bakgrunden, kofta till lilla barnbarnet som nästan blev för liten till jul!5 kr/styck för färdigbroderade runda dukar som ska kompletteras med broderade texter för att bli födelsedagsdukar.Jag glömde ta kort på ungarnas julklappssockor, men tjejerna fick flätor på sina.
Här är lite bilder på sådant jag gjort på sistone och ett specifikt projekt som ligger på vänt. Förhoppningsvis kan jag tänka lite utanför lådan så jag inte snöar in på ”samma gamla vanliga”. Med detta årsord tror jag att hjärnan kan triggas igång och bli åtminstone lite uppfinningsrik. Det ska bli så kul och jag känner mig riktigt pepp! Har du något årsord?
2009 ordning 2010 kärlek 2011 skapa 2012 lyfta 2013 förändring 2014 reach 2015 fearless 2016 fortsätt 2017 vårda 2018 nu 2019 bygga 2020 disciplin 2021 kontakt 2022 framåtanda 2023 rutin
Jag umgås med släkten och kommer att börja ägna bloggen lite mer tid efter allt firande. Nu har vi fullt upp med både praktiska och känslomässiga åtaganden. Hoppas att du har det bra! ❤️
Åh, nu längtar jag tills hela familjen är samlad. ”Ungarna” kommer ikväll och jag kunde inte få en bättre julklapp! Idag stod det ”städdag” på listan, så nu har jag haft just det. Här har fejats hej vilt, för med många års erfarenhet i ryggen vet jag att de närmaste veckorna blir det inte mycket av den varan. Kul att städa till lite svängig julmusik på hög volym!
Jag trodde att alla julklappar var inslagna, men insåg att jag hade en del kvar. Tur att detta är en av mina favoritsysselsättningar i juletid.
Den nyputsade mässingen glänser lite försiktigt i stearinljusets sken. Nu ska jag se om jag hinner göra klar en julklapp och baka lite innan alla är här. Kanske till och med ta en tupplur. Från och med inatt blir jag mormorssupport till Lillan så föräldrarna kanske får lite extra vila. Julklappar kan komma i många former!
En av de stora fördelarna med att vara lokal kontaktperson till utbytesstudenter i Ronneby kommun är att jag regelbundet kommer till Mandeltårtan. Är det månne Blekinges mysigaste café? Jag får kanske ge mig ut på testturné för att faktiskt ta reda på det.
Egentligen borde jag ta en bild på varje rum i det härliga gamla huset, men här får du en känsla av helhetsmyset. Nytt och gammalt blandat till en fantastisk enhet. Möjlighet att sitta lite i fred, men ändå vara nära de andra gästerna. Lite som att vara på ett kalas där man inte känner fler än sina bordskompisar. Det var fint att få några timmar med ”min” nya zeeländska student, hon som offrar hela sitt sommarlov på att plugga extra. Härlig tjej, härligt uppdrag!
Igår var vi bjudna till min moster och morbror. Hela huset var julfint från topp till tå. Nyputsad koppar, fina hemgjorda julbonader, julgran och sedan skidtävling på det. Det var så mysigt att komma dit! Mina föräldrar och ett annat par åt julmiddag tillsammans hemma hos varandra i många år. Nu är mina föräldrar döda och det andra paret har stora hälsoproblem, så i år fick min kusin, hennes man, jag och maken vara stand-ins. Det blev en ytterst god och trevlig eftermiddag. Sorgligt att tidens gång blir så plågsamt påtaglig ibland bara.
I år har vi valt att skicka julkort trots att det egentligen inte längre är ekonomiskt försvarbart. Vi har ”dessvärre” ett ganska stort gäng släkt och vänner utanför Sveriges gränser som vi vill dela denna tradition med. Efter sju sorger och åtta bedrövelser har vi nu 140 julkort skrivna på svenska och 60 på engelska. Korten (halva antalet) beställdes i god tid och Vistaprint meddelade för några veckor sedan att de hade levererats med fullmakt. Jag hörde av mig till kundtjänst och lät hälsa att jag inte skrivit någon fullmakt och att ingen jag kände hade tagit emot några julkort. De lovade att göra en ny omgång och skickade ut den i fredags eftermiddag med bud som jag själv fick ta emot. Eftersom jag blev sjuk orkade jag dessvärre inte göra dem färdiga att skicka ut. När vi kom hem igår natt låg den första kartongen i lådan. Vem det nu var som hade tagit emot den första lådan för flera veckor sedan hade väl kommit på att de inte hette mitt namn och att paketet inte var till dem. Jag undrar vad som hade hänt? Jaja, så kan det bli.
Hur som helst så hyser jag varken hopp om att julkorten som kommer att gå inrikes eller utrikes kommer fram i tid. Detta trots att portot går på TRETTIO KRONOR för ett brev utrikes. 900 kronor för trettio julkort?! Min släktings julkort från USA är stämplat med $0,63, alltså motsvarande 6,44 kr. Jag förstår att portot har behövt höjas här i Sverige, men känns inte prisskillnaden något skev? Jag kliar mig i huvudet och tänker att nästa år så får jag hitta på någon annan tradition. I år kostar nämligen julportot 14 kr för inrikesbrev och nästa år ska det kosta 17 kr. Så sent som 2019 gällde 8,50 kronor och för tio år sedan 5,50. Där kan man snacka om inflation och hur man helt enkelt straffar folk från att skicka fysiska brev. Våra stackars barn kommer väl att stå lika förundrade inför en brevlåda som de idag gör inför en fast telefon. Viss utveckling känner jag mig ytterst besviken över. Slut på gnället för denna gång! Nu får vi se om det blir fler än de fyra julkort som kommit i år. Jag har full förståelse för om andra väljer att lägga sina pengar på annat än det här, men jag sörjer verkligen utvecklingen. Slut från dagens gnällhörna.
