12 Nov

Hållbart mode.

Min fyraåriga systerdotter klädde sin docka så här och jag frågade syrrorna vem det liknade. Yngsta syrran gissade rätt! ”Ingen stil är också en stil.”

Det där med vad som ligger i ropet under specifika tidsperioder är alltid intressant. Den senaste tiden har debatterna bland samhällsintresserade och kändisar av diverse slag varit mycket fokuserade på hållbarhet. (Ja, kanske är det den svenska regeringens ickevarande som är mest intressant just nu, men annars…) Mycket skam och skuld har skvätts på överkonsumtion, flyg, köttätande och diverse annat. Vissa av diskussionerna jag kikat in på har varit vettiga, men i många fall dras ”folk” in i resonemang som bygger på falska grunder eller åsikter hellre än fakta. (Jag är glad över att det sägs att skolan ska lära barn och ungdomar vara källkritiska, men uppriktigt sagt tror jag inte att många är helt med på vad konsekvenserna av sann källkritik blir. Mer om det en annan dag…)

Jag tänkte på hållbarhet medan jag satt i bilen på väg hem från Nynäshamn. Jag älskade loppisar och second hand-shopping långt innan dessa blev PK och mer exklusiva. Tanken på att fortsätta använda något som fortfarande funkar känns självklar och jag har ägnat många, långa timmar i jakten på fantastiska fynd. En dyrbar akvarell, kristall, kashmirtröjor, mer eller mindre nya märkeskläder och skor för en spottstyver, möbler och diverse hantverk har genom åren hittat hem till oss… Som du kanske har förstått har det den senaste tiden kanske mer handlat om att rensa än att fylla på. Det har varit befriande att få riktig ordning. Det finns (fanns, för nu står lite grejer från verandan i köket då brorsan har påbörjat sista fasen av renoveringen, yay) en plats för allt och alla som bor här hemma vilket innebär att det naturligt håller sig rätt välstädat. Kanske beror det också på att vi inte längre har några småbarn hemma, hahaha.

Nåja, tillbaka till hållbarhet. Hur kan man tänka hållbart för sin garderob? Är det förbjudet att då och då handla en t-shirt på H&M? Ska man bara handla kläder på second hand? Är det slut på reafynd och felköp för alla goda människor? Jag vet tyvärr inte precis var vi kommer att landa. Om inte ”folk” ljuger finns det numera fler som har lagom mycket kläder istället för översvämmande garderober. Själv försöker jag rensa ut garderoben varje vår och höst. Tröjor med svettfläckar som inte går bort får faktiskt inte vara kvar, omtyckta kläder med hål och släppta sömmar lagas INNAN de läggs undan och kläder i gott skick som jag fortfarande gillar men som jag tröttnat på kan få vila ett år eller två. De senaste åren har jag investerat i några klassiska kashmirplagg på rea eller säsongsutförsäljning och jag har också skrivit en lista på vad jag önskar och kan slå till på om jag hittar dessa på second hand eller utförsäljning. I våras köpte jag till exempel en fantastisk sammetsklänning för 150 kr på boozt.com. Den hade kostat en bra bit över 1000 kr och det enda exemplar som fanns kvar efter vintern var i min storlek. Tur! Vådan av att införskaffa ett plagg i fel säsong kan annars vara att det inte passar i storlek, smak eller stil när det är dags att börja använda det.

Kännare verkar ha olika åsikter vad som kan räknas till hållbara material. Själv gillar jag olika slags ullplagg och kashmir är ljuvligt skönt att vara klädd i. Jeans är tydligen bland det värsta man kan ha på sig pga de oändliga mängder vatten som går ut i produktionen, så second hand-butiker är kanske bästa platsen att leta efter just jeansplagg om man vill vara stenhård miljökämpe. Dunplagg är varma och sköna, men fåglarna som används i deras tillverkningsprocess plågas ofta. Tycker man inte att syntetmaterial är okej kanske återanvänt dun kan vara något? Finns bl a hos Arket. Silke är så skönt att ha som första lager nära kroppen. Själv har jag Twilfits t-shirt och långkalsong. Tack Annette för tips för många år sedan! Naturmaterial är helt klart mina favoriter. Jag har alltid gillat sköna (syntet)fleecetröjor, men sedan jag fyndade min nästan nya yllefleece (lik den som min tyska syster har) för 100 kronor på loppis har jag aldrig sett mig om. Den är både snygg och otroligt skön! Perfekt som ensamt ytterplagg vår och höst, varm och skön under vinterjackan då stormvindarna yr. Mina härliga skidvantar från Orem glömde jag i en taxi i vintras och det gör mig lite ledsen. Första vantarna som jag aldrig har frusit i! Får se om jag orkar leta upp ett par likadana nu i vinter. Maken och sonen har varsitt par handskar i samma material, men det är tumvantarna med fingersytt foder som är skönast.

Hur många plagg behöver man egentligen? Testa själv! Häng alla plagg på felvända galgar en dag och vänd inte på galgen förrän du har använt och tvättat ett plagg. Du blir nog förvånad då du ser hur många ”bra att ha”-plagg som bor hemma hos dig. Själv tycker jag det är självklart att festplagg kanske bara används enstaka gånger och att det är okej. Jag går nämligen inte på så många fester och tycker inte det är så roligt att klä mig i yllefleece och second hand-jeans då jag är bortbjuden på bröllop eller 50-årsfest. Kanske känner du som jag? När det gäller baskläder har jag dock rensat ut ordentligt. Det visar sig att jag precis som min far (även om han var mer extrem) använder samma favoriter om och om igen. Hur gör du? Jag förstår att man antagligen behöver en större garderob om man har en yrkesroll som inkluderar tjusig klädsel, men jag tror helt klart på att försöka maxa match- och mixmöjligheter så långt det är möjligt! Här får du ett gäng riktigt bra tips och idéer. Nu ska jag ta en dusch och fortsätta fundera på hållbarhet. Hur tänker du runt det här ämnet?

10 Nov

Musiktips.

Nu är det länge sedan jag tipsade om bra musik. Musiken som alltid varit en så viktig del av mitt liv fick ta ett steg tillbaka efter allt stök som mitt liv bjöd på, men långsamt börjar jag kunna känna musikglädje igen. Det ger mig hopp!

Idag har jag sjungit precis hela dagen med andra hängivna körsångare, proffsiga musiker, underbara Ninni Bautista (som dragit igång hela dagen), duktig ljudkille och solister som fick mig att rysa ända in i ryggmärgen. Sonja Aldén är alltid toppenbra, men idag fick jag också en ny favorit. Vilken röst! Lars Säfsund!!! Han är sångare i flera rockgrupper, bl a den italienska rockgruppen Lionville, musikalartist och har en röst som minsann kan golva gamla tanter. Wow! Känslan av att vilja flyga ut i publiken för att få njuta av vissa låtar var påtaglig…

Hade jag kunnat vara på två ställen hade jag åkt ut till Cirkus med maken för att lyssna på en annan storfavorit, den kanadensiske professorn och filosofen Jordan Peterson. Har du inte lyssnat på hans föreläsningar är det dags! Han är rak, kunnig och spännande. Jag gillar hans djup och hur väl inläst han är på det han pratar om. Hans ”motståndare” reagerar ofta med stora känslor, men är dåliga på att argumentera för sin sak. Därför är det ofta mycket intressant att se JP i intervjuer och debatter. Han äger! Peace.

09 Nov

Tankar i novemberdiset.

Dagarna kommer och går och däremellan bäddas vi in av ett kompakt mörker. Den här tiden på året är tuff för många, så jag är glad över all sol vi fick under både sommar och höst. Förhoppningsvis är D-vitaminförråden riktigt ordentligt påfyllda!

Idag åker jag upp till Stockholm för en härlig dag full med sång tillsammans med Ninni Bautista, en av de mest inspirerande körledare/dirigenter jag har fått äran att sjunga med. Den fantastiska bieffekten av detta är att jag får hänga med lillasyster och hennes familj i Nynäshamn. Jag tänkte just på hur fint det var att vi kunde bo så nära varandra då hennes två äldsta barn var små.

Jag suger i mig varje tillfälle att få vara en del av alla syskonbarns liv. Häromdagen ringde lillebror upp bara för att jag skulle få höra hans lille skratta sådär innerligt som bara halvårsgamla barn kan, men som känns som ens eget skratt då man får äran att vara med. Lillasyster i Skottland skickar underfundiga kommentarer från sina barn och roliga vardagsfoton som gör att det känns som att vi bor mycket närmare varandra än vi gör. Resten av familjen har jag lyckligtvis nära mig. De små brorsbarnen som är så roliga att leka med och deras storebröder som imponerar på många sätt, systerbarnen som delar mitt stora intresse för musik och som jag har äran att utveckla denna glädje tillsammans med… Lillasyster som inte har barn känns nästan SOM mitt barn och jag älskar att hon och hennes sambo bestämde sig för att stanna här i staun ett tag till!

Nu ska jag ut i dimman och rota lite i trädgården för första gången på länge. Bra uppladdning för den långa bilresan! Hoppas att du får en fin helg.

07 Nov

Pepparkaksmüsli.

Efter allt städande, sorterande och organiserande som pågått här hemma under ganska lång tid stod jag så här med ett gäng ingredienser som närmade sig bäst före-datum och som såg ut att passa särdeles bra tillsammans i en ny konstellation. Granola, eller mysfrukostmüsli… Efter att ha rådfrågat min ständige följeslagare GOOGLE bestämde jag mig för att fristajla lite och var så våghalsig att jag hittade på lite alldeles själv. Resultatet blev en mycket god pepparkaksmüsli och då flera på Instagram tyckte att det lät gott kommer här det ungefärliga receptet. (I gammeldags granola brukar man använda mer socker och vanlig matolja och i modernare, svenska recept blandar man ofta matolja och vatten.)

Pepparkaksmüsli

500 g havregryn
drygt 2 dl hackade nötter och mandlar
drygt 0,5 dl rostade och saltade solrosfrön
1 påse kokosflingor (den gamla hederliga sorten som man brukade baka kokostoppar av på 80-talet)
1 påse pepparkakskryddor (min gick ut förra året, så jag gissar att man kanske kan vara lite mer restriktiv med fullvärdiga kryddor)

1 dl honung
0,5 dl farinsocker
0,5 dl kokosolja

Koka upp honung, farinsocker och kokosolja och låt det bubbla lite försiktigt en stund under omrörning.
Blanda resterande ingredienser och häll över den söta röran. Rör runt ordentligt med en slev till en väldoftande, lite småklumpig röra.
Dela upp blandningen på två plåtar. Rosta i 175°C varmluftsugn i 15-20 min beroende på ugnens beskaffenhet. Rör om ofta! Granola har en tendens att brännas lätt. Byt plats på plåtarna i halvtid. Håll dig i köket under rostningen, för det luktar gudomligt gott!
Låt müslin svalna och häll upp i lufttät burk. Njut förslagsvis med naturell yogurt, vaniljyoghurt eller mjölk.

04 Nov

Vi har en ny gren!

I Orem hade vi en fantastisk gren som skiftade karaktär efter säsong med hjälp av olika dekorationer. Vid flytten lämnades den hos en vän. Jag och några familjemedlemmar har aktivt letat efter något liknande under lång tid då jag inte riktigt kunnat släppa den. Nu har jag äntligen hittat en och ingenjören har monterat den i köket. Den här grenen är nättare och passar mycket bättre till husets dimensioner och jag hoppas att den kan bli till lika stor glädje som vår Oremgren var.

Ps: Halloween är över, men de här spökena blev mina favoritdekorationer och jag tycker de är så söta!

03 Nov

Möten.

Så många möten, så många öden, så innerliga personligheter. Jag är tacksam över möjligheten jag har att fortsätts utvecklas varje dag och stund. Så fint det är att få uppleva livet tillsammans med människor som vågar öppna sig och som delar med sig!

Den här tiden förra året var mycket tung och samtidigt vacker. Nästan allt handlade om mamma. Vi firade jul hela november, julpyntade och hade julklappsutdelning med barnbarnen. Vänner, vårdpersonal och familj möttes på daglig basis hemma hos mamma och vi grät, skrattade, mindes, glömde och levde tillsammans. Mamma gick till slut bort den 5 december och livet blev sig aldrig likt igen.

Idag gick jag ner till kyrkogården för att inspektera mammas gravsten, lagom nymonterad till Allhelgona. Inga tårar, oväntat, utan stor glädje över att stenen kändes så rätt. Fint så.

01 Nov

Putsa.

Husmorstips är alltid kul, särskilt om de funkar! Häromdagen fick jag möjlighet att testa ett av de enklaste och mest effektiva någonsin, den här gången för föremål i mässing:

Gör en pasta av ättika och salt, med hjälp av pastan på en svamp putsar du mässingen, sköljer av med ljummet vatten och torkar rent med en mjuk trasa. Klart!

Skillnaden mellan före och efter var slående trots den lilla insatsen. Toppen! Efter detta passade jag på att putsa makens mormors silversmycke med hjälp av ännu ett tips:

Lägg aluminiumfolie i botten av en kastrull, lägg i silversmycke, täck med vatten, koka upp, strö över 2 tsk bikarbonat, låt stå tills vattnet svalnat, putsa med mjuk trasa.

Silverputstipset var även det mycket effektivt även om det tog lite längre tid. Varför joxa när man kan göra det lätt för sig?

28 Okt

Här hemma på ön.

Solsken, före. Nu är verandan tom. Den väntar på att återfå lite av sin forna glans och jag kan knappt ”hia mej”… När jag var ute och gick träffade jag Henning och Birgit. De bor lite längre ner på vår väg, men viktigast av allt är att Hennings farbror byggde vårt (eller än så länge min brors och svägerskas) hus. H har varit dålig och B vill att han ska pigga på sig lite innan han får sitta ner med mig och berätta sina minnen. Jag kan knappt hia mej för det heller.

Vi har nu fått hela Riksarkivets information om denna fastighet. Jag kan inte uttyda allt och ett par dokument verkar ha kommit fel. Trots det är det jättespännande att följa köpehandlingarna och jag älskar att vara en del av den här platsens historia! Nu ska jag bara förstå mig på de nitiska handläggarnas alla förkortningar.

26 Okt

Vardagstankar.

Någon skickar bomber till alla som kritiserat Donald Trump, isarna smälter, kossorna fiser, vi får inte köpa, inte resa, inte äta kött, inte kränka och snart går världen under. Igen. Vi står utan regering, börserna svajar och ändå är julen på väg precis som alltid vid den här tiden på året.

Hur känner du inför dagens situation? Är du stressad? Deprimerad? Känner du hopplöshet?  Eller har du hopp? Känner du tillförsikt? Vågar du lita på att det finns mer godhet än ondska i världen?

Jag har haft fullt upp med livet fast jag inte ens tillhör de heltidsarbetandes skara. Ibland försöker jag se livet ur någon annans perspektiv för att inte hamna i en speciell låda. Vi blir påverkade av, och påverkar, människorna som omger oss. Är vi inte försiktiga kan det vara lätt att tro att det vi tycker och tänker är det enda rätta, att det bara finns en väg som når till målet. Jag kan inte tänka mig större hopplöshet. Jag försöker vara öppen och inte bara gå igång (positivt) på sådant som resonerar med mina egna åsikter, men ibland är det svårt. Igår läste jag en politisk kommentar på min systers vägg. Jag skrev ett svar till den vältalige skribenten med huvudet uppe bland molnen (min egen tolkning), men bestämde mig för att radera den eftersom jag inte vill framstå som en arg tant. Istället tog jag till Fars klokheter. Vill du också höra dem? Jag lovar att livet blir lite lättare att hantera om man lyssnar på och lever efter dem.

Jag önskar att Far hade levt. Då hade jag skickat upp honom till Stockholm så han kunde undervisa hela Sverige i direktsänd television: Livet är orättvist. Ta hand om din familj. Med rättigheter kommer skyldigheter. Gör ditt bästa. God natt och tack för att du har varit så snäll och duktig idag. Punkt.

Och här kommer mer av vår alldeles fantastiska höst! Jag hoppas att du också kan njuta av den.