16 jan

Iiiih!

Maaaarker ni ingenting?! Jag är så glad! Inte för att hyllorna i tvättrummet behöver städas, utan för att vi har blivit med MANGEL! Äntligen! Man skulle kunna tro att det är tantvarning på detta, men jag har saknat mangel sedan 1998 då vi flyttade från Visättra och den härliga tvättstugan där. Torkskåp, grovtvättmaskin, torktumlare, mangel… Dröm! Ja, förutom damen som slängde ut tvätten på golvet om hon ansåg att det var hennes tvättid. (Det hade alltså inte med verkligheten att göra.) Nu ska det manglas här hemma! Jag får nog ta hit moster Eva någon dag så hon kan ge mig alla proffstips som finns. (Jag ”vann” denna mangel på Sikö Auktioner. 184 kr inklusive alla avgifter. Som sagt. Nöjd!)

12 jan

Hemma.

Varje år är det likadant. Jag älskar att plocka fram jullådorna, men lika skönt är det att få ner allt i samma lådor i januari igen. Det finns bara ett problem. Jag tycker det blir så fasligt tomt och trist utan juleljusen! Igår blev det en kompromiss. Ljusstakarna och några av stjärnorna togs ner, men stjärnan i allrummet uppe och stjärnorna i köket får hänga med ett tag till.

För några veckor sedan inredde äldsta dottern tomtelandet i en fönstersmyg. Där har det säkert roat en och annan. Jag vet varifrån nästan alla kommer, men några av dem har jag starkare minnen förknippade med. Tomten med äppelfatet fick jag till exempel av min barndomsvän i ett julklappsbyte under Strömsbergstiden, så den har några år på nacken. De vackra handmålade figurerna gav mamma oss i julklapp under några år på 90-talet. Den söta snögubben har min syster pysslat ihop. De fyra barnen med tomteluvor köpte jag själv då jag hade flyttat hemifrån eftersom vi hade likadana hemma. Den lyxiga garntomten fick jag av min faster och så finns det såklart en och annan tomte från barnens julverkstäder i skolan. Mys. Nu har de flyttat ner i lådan igen och har semester till november.

Nä, usch. Tomt. I fönstret står ekollonvasen och väntar på att något av ekollonen jag groddar ska bli redo. Jag är i alla fall fortfarande mycket nöjd med klövertapeten. Nu har den suttit uppe i tre år och jag har inte tröttnat det minsta. Jag läste om vad som kan förväntas av det nya 20-talet i inredningssvängen. Det pratades om att fondväggar är helt ute, att det grå är på utgång och att mönstrade tapeter kanske inte… Ja, du förstår. Idag är inredning något annat än det var förr. Det har blivit ett sätt att uttrycka sin (likasamma, precis som åsiktskorridoren, vi funkar så) individualism, ett sätt att tala om vilket lag man är på. Har man inte ett singelhushåll ska hemmet återspegla personerna som bor där, inte den enda som är inredningsintresserad. Det tror jag är lätt att glömma och kanske även svårt att acceptera för den som har starka åsikter.

Jag kommer ihåg mina vänners diskussion om det tunga, brittiska biblioteksmöblemanget. Den som hade fört det in i boet älskade det, den som inte älskade det ville att det skulle ut. Lösningen blev att det fick bo på ett undanskymt ställe ”så länge”. Eftersom jag själv brytt mig mycket och maken mycket mindre så har vårt hem präglats mycket av min smak. När vi flyttade in här bestämde jag att det fick bli slut på min diktatur. Nu kan jag säga att det mest blivit så att jag kommit med förslag eftersom jag fortfarande är mest intresserad, men pga det nya skiftet har vi hittat några riktigt bra lösningar som maken initierat.

Några bloggar som med all sannolikhet aldrig kommer att sporta några tomteland har du här nedanför. Du kommer däremot att kunna se vackra bilder om du besöker dem. De är inte alltid särskilt hållbara i ett normalt liv, något som är otroligt viktigt för oss dödliga att komma ihåg. Ett hem att trivas i behöver vara estetiskt tilltalande för många av oss, men ännu viktigare är det väl ändå att hemmet går att leva i? Från undanplockade tomtar till djupa inredningstankar, nä, det spretar lite väl mycket. Ha en fin dag!

Trendenser
Husligheter
Krickelin
Mokkasin
Addsimplicity
Daniella Witte
Strenghielm
Johanna Bradford
34 kvadrat

01 jan

Gott nytt år!

Brorsan kom och spikade fast det näst sista på verandan igår och städade sedan upp både det ena och det andra. För varje liten grej som händer blir jag glad och tacksam! Jag älskar vårt lilla hus. Det känns bra att det blir mer färdigt för varje månad som går.

30 nov

Advent.

De stora barnen och en pojkvän är på ingång för att fira Thanksgiving med oss, så vi väntar idag på ankomst av både det ena och det andra slaget. Jag är så glad över att känna julglädje igen! Förra året kom knappt granen upp en gång, men i år har jag tagit mig tid att gå igenom våra julskatter och sätta upp en del. Det ligger mycket nostalgi i de här prylarna och jag hanterar dem därefter. Vårt hem blir minst sagt mer eklektiskt än ”Sköna Hem” om man säger så… Svärmormors väv, farmors tomte, mammas broderade bonad, sonens cernitkrubba, ljusstaken jag fick av dottern, Anton och Elsas julstjärna – allt bär på ett minne som är värt att föra vidare utan direkt hänsyn till om det faktiskt är heminredningsvärdigt.

Varje år brukar jag fylla på eller byta ut något i jullådorna. Här är årets nyanskaffning. Jag älskade denna stjärna från Watt & Veke, Oslo, och den får representera all norsk musik jag lyssnat på i år. Nu har vi stjärnor eller adventsljusstakar i alla fönster i huset utom tre (badrummen och hallen nere) efter makens detaljplanerade uppsättningar. Huset ser så välkomnande ut när man kommer hem! Jag älskar dessa ljuskällor som lyser upp hemmet inifrån och tycker alltid att det blir trist och tomt då de plockas undan igen i januari.

25 nov

Verandan.

Jag blir så glad varje kväll då jag möts av den upplysta verandan! Den är vårt hems smycke. Redan förra året fick vi testköra funktionen innan brorsan rev allt och började med renovering av fönster och dörrar, så vi vet att den också är mysig att sitta i. För tillfället finns dock ingenstans att ställa pelargonerna till våren, men det ordnar sig nog med det.

Idag såpskurade jag det nyinlagda golvet fyra gånger. Det här med såpskurade golv är en hel vetenskap. Vi har trägolv uppe också, men de är inte såpskurade och har därmed blivit rätt gula. Tanken med verandagolvet är att det ska såpskuras ljust och det ska inte ens behövas vita pigment om man följer rekommendationerna. Såpan gör också golvet tåligare och jättemjukt och skönt att gå på. Jag är lite sugen på att göra det här åtminstone i hallen uppe också. Vi får väl se!

05 nov

Ett hem till skänks…

… man aldrig får, ej ens på livets högsta höjder. Det bygges sakta år från år och älskas fram i sorg och fröjder.

Nu är det ett tag sedan vi köpte loss huset från min bror och svägerska, men fortfarande är det en del som behöver landa. Idag hade vi besök av en skadedjurskontrollant som skulle undersöka om vi har husbock eller något annat läskigt (krav för att få hemförsäkringen godkänd). Han berättade att när han en gång lyfte på en vindslucka så trillade det ner massor av möss på honom. Han hade tydligen valt att kliva in på vinden rakt genom deras vardagsrum, hahaha. Eller hahaha, förresten. Jag tror jag hade svimmat om något liknande hade hänt mig!

Det är spännande, det här med hem. Vissa bor i kojor, andra i lyxvillor på flera hundra kvadratmeter. En del älskar vitt, vitt, vitt och andra vill ha färg, tunga textilier och mycket mönstrat. Själv plockar jag gärna in naturen, andra gillar bättre svart och krom.

Vad är det egentligen som gör ett boende till ett hem? ”Home is where I put my butt” har jag själv haft som mantra i många år. Jag bestämde mig en dag för att inte längta efter förändring eller att vara någon annanstans jämt. Här och nu är det vi har och efter att ha tagit det till mig har jag trivts överallt oavsett hur risigt eller ”fel” det varit. Jag har försökt göra det bästa av de förutsättningar som varje hem bjudit på. Det gäller att ”tala med huset” (eller lägenheten, eller rummet), inte att tvinga in det i något som är för stort eller för litet. Det går dock inte att komma ifrån att det är otroligt tillfredsställande att få byta ut ett kök med luckor som inte går att stänga eller att renovera en fuktskadad toalett…

Skuldkvoten i Sverige ligger på en rekordhög nivå. Boendet slukar mycket pengar och många använder sig av krediter för att betala allt från renoveringar till nya möbler. Det är lätt att som inredningsintresserad fångas av ”vill också ha” när man möter inte bara familjens och vännernas hem och enstaka inspirationsreportage från inredningsmagasin, utan också Brunettlottas, Fantastiska Fannys, Tammy Tiamos och alla andras Instagramperfekta hem. Hur ska man hantera det som enligt forskningen pekar mot får oss att må dåligt fast vi egentligen har det bra?

Jag förespråkar tanken att skynda långsamt. Ha ett konto dit du för över pengar varje månad och använd dem till sådant som du velat ha under en längre tid när du har råd. Det du köper blir mycket billigare om du inte köper på avbetalning. Sitter du redan i skuld som skaver finns det hjälp att få! Jag har tipsat om ”snöbollsåterbetalning” förut. Här kan du läsa mer om det. Många använder sitt boende för att dryga ut ekonomin. Bor man lämpligt till och inte har något emot att ha ”okända” hemma kan man hyra ut rum till studenter eller turister. Min bror och svägerska håller på att göra om sitt gamla kök till en uthyrningslägenhet nu när de renoverar sitt stora hus. Smart!

Hemtrevlighet kan inte köpas för pengar. Vad är det som gör att du trivs hemma hos dig?

03 nov

Vårt gamla hem till salu!

Tänk så märkligt… Efter att inte ha tänkt på vårt hem i Segeltorp på jättelänge kom det upp under förra veckan och jag skrev till och med här i bloggen om det. Imorse fick jag reda på att huset är till salu igen, 2,5 miljoner dyrare än vad vi sålde det för 2012. De har gjort många förändringar, både till det sämre och till det bättre (enligt mig). Spännande att se någon annans visioner förverkligade! Bästa förändring är helt klart bastu och pool, sämsta är att de bytte ut vårt fantastiska italienska akvarellkakel till ett tråkigt vitt. Smaken är dock som baken och jag hoppas att säljarna är lyckliga och får det ännu bättre än de haft det på Drejarvägen. ❤️

25 okt

Hemma.

Sedan många år tillbaka, ungefär sedan bloggtidernas begynnelse, följer jag inredningsbloggen Trendenser. Frida Ramstedt som står bakom den var igår i Karlskrona och föreläste. Jag har läst hennes bok Handbok i inredning och styling med stor behållning och kan varmt rekommendera den till alla! Att jag gick igår hade mindre med önskan att bli inspirerad att göra och mer med att jag tyckte att det skulle vara roligt att åtminstone heja på någon vars tankar jag tagit del av under så många år. Hur som helst var tankarna mycket inspirerande! Ibland behöver man bara en spark i baken för att komma igång med något som man har tänkt på länge.

När jag gick fram till Frida för att få boken signerad och hälsa nämnde jag att jag tycker det är konstigt att jag inte lyckats hitta en enda praktisk, snygg och skön hörnsoffa. Soffor har i regel alldeles för låg sitthöjd och de i modernare snitt är dessutom oftast alldeles för djupa medan de som är mer klassiska inte är särskilt sköna. Min drömsoffa är estetiskt tilltalande samtidigt som den bjuder på tvättbar klädsel, har stor komfort, är någorlunda nätt för att passa i vårt lilla vardagsrum och kan hålla i många, många år. Min syster visade mig Norrgavels nya modulsoffa. Jag har förvisso inte provsuttit den, men jag ser att den inte uppfyller mina krav även om den är snygg och säkert mycket hållbar. Deras Modulsoffa 85 har jag provsuttit, men enligt mig är den varken är tillräckligt skön eller snygg (gillar inte armstödens utseende) för att kosta en hel förmögenhet. Jag inser att inflationen har gett oss priser som sticker i ögonen och att priset är motiverat. Man får vad man betalar för! Jag menar dock att jag vill att alla mina önskningar ska uppfyllas om jag ska lägga ut så mycket pengar för en möbel.

På föreläsningen igår frågade Frida hur många i publiken som var helt nöjda med sina hem. Tre personer av 100+ räckte upp handen (en var en äldre dam och de två andra var män). Jag är helt nöjd rent känslomässigt, men jag saknar några garderobsdörrar, lister och annat som ska komma på plats för att huset åtminstone ska vara färdigrenoverat. När det gäller inredningen så tillhör det charmen för någon som är inredningsintresserad att åtminstone förändra små saker. Min mamma låg och planerade stora ommöbleringar i huvudet om nätterna och vi barn fick hjälpa henne att flytta möblerna. Ibland blev det bra, ibland mindre bra. Jag lärde mig mycket om hur viktigt det är att ett hem inte bara är fint, utan också praktiskt, av mammas möbleringsäventyr.

Ju mindre rum man har, desto svårare är det att vara flexibel med inredningen. Hos oss finns det i princip inget utrymme för att flytta möbler just pga huset är så litet, men det är helt okej för mig. Jag älskar vårt hem! Jag älskar känslan då jag stiger in genom ytterdörren, jag älskar lugnet här, hur det luktar och det jag är omgiven av.

Vardagsrummet är svårt att fota. Det är den här soffan, Karlstad från IKEA, som vi gärna skulle byta ut. Den är mycket solblekt och ryggkuddarna är i dåligt skick. Trots det får den vara kvar så länge vi inte har ett bättre alternativ.
Badrumsgolvet är så härligt! Jag tröttnar aldrig. Dessutom är det roligt att i princip alla våra gäster kommenterar det, från minisar till jättegamla. Blyglasfönstret som fungerar som insynsskydd fick vi i avskedspresent av våra grannar i Orem. Det föreställer utsikten från vår balkong!

Igår berättade jag för maken att jag under föreläsningen för första gången på länge hade saknat vårt hus i Segeltorp. Inte själva ”hemmet”, utan utrymmet för många gäster och den praktiska husplanen. Här hemma kan vi ta emot 25 gäster, men då måste alla placera ut sig över flera rum och båda våningarna. Känslan blir inte densamma. Jag inser att det är okej att inte ha många gäster hemma under den kallare årstiden och att vi har stora möjligheter att samla många gäster under sommarhalvåret, så detta är ingen existentiell sorg, utan ett i-landsproblem.

Älskade allt med vårt parallellkök efter renoveringen utom träbänken. Bort! Rostfria ytor är min absoluta favorit…
Tyvärr har jag förlorat de andra mäklarbilderna, men såhär såg det ut i vårt stora och praktiska vardagsrum.
Här är hörnet till höger om altandörren på fotot här ovanför. Billy bokhyllor i mitt favoritträslag björk räckte över halva väggen och svalde många av våra böcker. De flesta av dem ligger nu i kartonger på vinden i ladan. Jag älskar att läsa böcker och jag älskar den ombonade känsla de ger ett hem.
Segeltorpshuset i sina 70-talssvarta detaljer som vi tänkte måla under alla de tolv år vi bodde där. Det blev aldrig av, men de nya ägarna målade om på en gång.
Här är matbordet som svalde mååånga gäster. Det var ett gammalt arbetsbord från svärfars gamla arbetsplats som jag målade härligt rött! I övre högra hörnet syns köket.
En av få sparade inspirationsbilder innan Pinterest fanns. Jag känner: ”fint, men funkar ju inte med mina älskade syskonbarn”.

Efter föreläsningen bestämde jag mig för att verkligen ta tag i de sista ljuskällorna som saknas. Vi behöver läslampa (spot) till hörnsoffan, fönsterlampor i köket också då det inte är advent/jul och flera läslampor till övervåningen. Det ska bli roligt att fixa! Har du några roliga inredningsplaner på gång?

24 sep

Iiih!

Snett och vint ska passas mot upprättade vinklar. Oj, så fint det kommer att bli!

Kommer du ihåg hur det såg ut? Eller har du kanske tillkommit som läsare på senare tid? Det är roligt med före- och efterbilder, eller hur?

09 sep

Avslut.

Se där! Frågan är hur det var möjligt att missa inspektörerna en dag då maken jobbade hemifrån och jag satt och pluggade, men det lär vi aldrig få svar på. Synd att tillsynspersonerna inte knackade på och talade om att de var på plats!