Bön från öknen i Utah: ”Lord, we thank Thee for the moisture.” Jag fnissade när jag hörde det, kanske för att jag tycker att ”moisture” är ett av de engelska ord jag tycker minst om. Däremot har jag kommit att förstå den stora tacksamhet för varje liten droppe regn som ökenbor känner.

Just nu är det riktigt torrt i marken. Stora delar av Sverige har väl påfyllda vattenreserver, men hos oss ute på ön är det fortfarande torrt. När jag hörde regnet smattra mot biltaket igår blev jag därför alldeles varm i hjärtat! Vi fick kanske inte så mycket regn, men tillräckligt för att åtminstone ge hela naturen ett slags färgförstärkande filter.

I ”växthuset” grönskar det också för fullt. Tomaterna har vuxit dåligt de senaste veckorna då jag har haft dem i verandan under dagtid. Det har nog helt enkelt varit för kallt, så jag låter dem stå på heltid här inne fram tills att de kan flytta ut. Auberginerna ser fina ut och pelargonerna mår verkligen mycket bättre i år än förra året överlag. Längst ner ser du basilikan som toppades för några dagar sedan. Vi har ätit basilika varje dag sedan dess. Smarrig tomatsallad med fetaost, rödlök och färsk basilika är bland det godaste som finns. Stockrosorna har också tagit sig bra. Frågan är bara var jag ska ställa dem? Mängder av luktärter har fått flytta ut, även om de fortfarande står i sina ”växthus” (fryspåsar). Tydligen tål de att temperaturen går ner till -8°C och dit lär vi inte komma även om det säkert ligger en eller annan frostnatt framför oss. Där nere har jag fem sorters potatis som ska sättas ut i landet på fredag. Och detta var nog allt från planttanten för den här gången!