Det regnar och är grått och jag njuter! Njuter av att följa SGU:s rapporter om hur torkan ger med sig lite i taget. Här i sydost lyser det fortfarande rött (ovanligt låga nivåer, mycket under de normala), men jag ser att mer än halva Sverige nu har vattennivåer som är normala eller över de normala.
Att ha rabatter och ett trädgårdsland förändrar en människas fokus. Regn blir inte längre något som bara förstör semestern. Regnet ger liv, men kan också ge röta i för stora mängder. Utan regn står vi handfallna. Efter att alltid ha tagit vatten för givet kom jag till Kalifornien i början av 90-talet. Jag fick uppleva en evighetslång höst där jag satt ute i solstolen och njöt av vackert väder i oktober, men sedan började det regna. Det regnade och regnade och regnade. Den härliga kaliforniska vintern jag hade hört talas om höll sig undan och istället kom hela tiden nya rapporter om hemska lerskred och jordras i den del av Kalifornien där vi bodde. Dessa uppstod av flera olika orsaker. En sträcka av min favoritväg Highway 1 fick stänga ner under ett halvår och reparationskostnaderna var inte direkt fickpengar. Naturkatastrofer uppstår naturligtvis i Sverige också, men i långt mindre omfattning och mer sällan än i bl a USA. Vi människor lever i symbios med naturen och det är viktigt att vi hanterar detta med ansvar. Vi kan inte förvänta oss att naturen ska anpassa sig till våra behov, utan behöver anpassa OSS till de förutsättningar som finns. Idag är jag tacksam för denna insikt, och för vår fantastiska och underbara natur! Att bo här på vår ö ger mig så mycket glädje, också när dagen är grå och ruggig.









