Category Archives: Hus och Hem

11 sep

God morgon!

Känslan av förändring. En ny dag, en ny tid. Och ljuset som betvingar mörkret. Jag går ut i allt det vackra och möter dagen som lovar mer än den kräver, dagen som ger mer än den tar.

Jag stannar i stunden, ser allt det vackra genom kamerans öga och fångar känslan av hur ”allt är möjligt” ser ut. Skönheten som omger mig. Undrar hur många som stått just här och känt samma sak.

Utdrag ur Odalbonden av Gustaf Erik Geijer

Jag tror ej böljans falska lopp,
som far förutan ro.
Den fasta jord, hon är mitt hopp,
hon visar evig tro.

Hon närer mig ur sin hulda barm
den tid, som mig ödet gav.
Hon fattar mig säkert, hon håller mig varm,
då jag dör, uti djupan grav.

Ej buller älskar jag och bång.
Vad stort sker, det sker tyst.
Snart märks ej spår av stormens gång,
av blixten, sen den lyst.

Men tyst lägger tiden stund till stund,
och du täljer dock icke hans dar.
Och tyst flyter böljan i havets grund;
fast regnbäcken skrålande far.

Så går ock jag en stilla stig:
man spör om mig ej stort.
Och mina bröder likna mig,
var en uppå sin ort.

05 sep

Ladan är färdigmålad!

Ladans sida som vätter åt våra sommarboende grannar har en bit som ligger precis bakom en av grannarnas ekonomibyggnader. Förra veckan var jag klar dit, men hindrades av en massa skräp och sly. Jag berättade för grannens svägerska (hon är också vår granne) att jag ämnade måla klart resten kanske nästa år eftersom det inte gick att komma in här. Hon hade tagit tag i slyrensandet medan vi var borta, så igår kunde jag måla klart!

Ungefär här pirrade det i hela kroppen och jag målade som besatt…

Det här blev klart förra veckan under sonens och min intensiva, sista målardag och alla som går Uttorpsrundan kan därmed slippa tycka att vår gård ser schleten och trött ut. I och för sig har den varit med länge, men som vi alla vet leder inte hög ålder nödvändigtvis till att något eller någon förlorar sin skönhet. Det gäller bara att veta hur man gör sitt bästa med det man har. Se bara på Helen Mirren:

Jag älskar att gå tillbaka och titta på foton från 2016 fram tills nu. Jag inser att det händer saker hela tiden och vår lilla gård är i ständig utveckling. Det förpliktigar att förvalta något som tillhört samma familj under så lång tid och jag är tacksam över alla som strävat här. Så här har det sett ut de senaste åren, men nu är hela ladan ljuvligt uppfräschad i Falu rödfärg.

23 aug

Ha en underbar vecka!

”Är den ful eller fin?” frågade jag syrran. Vasen jag köpte på second hand, alltså. Jag blev så förtjust både i form och färg. Nä, vi behöver inte en endaste vas till, men just igår behövde jag just precis denna vas. Och visst är vasen ett fynd! Som bärnsten. Nu står buketten och höstflirtar i vardagsrummet och jag kan inte tänka mig något vackrare. Tack för inspirationen, M! Farbrorsdahlior, vänskapsdahlior, Fars ringblommor, brorsans daggkåpor, zinnior, krasse och så en och annan fyndad dahlia. Jag älskar att vara planttant!

22 aug

Om att vårda.

Det förpliktigar att ta över en gård som har bidragit till människors uppehälle i många hundra år. När vi flyttade in hade mycket förfallit pga sjukdom. Brorsan och Far hade röjt en massa, städat ur och påbörjat det som vi sedan har hållit på med sedan vi tog över 2019. (Att vara hyresgäster är speciellt. Det är någon annan som håller i rodret, som tar beslut och planerar renoveringsgång, så det var min bror som tog alla beslut mellan 2016 och 2019. Tanken på att måla om ladan har funnits hela tiden, men nu blev det inte förrän i år som allt föll på plats och det fanns möjlighet att göra slag i saken.) Nu blir jag glad varje gång jag kommer hem eller tittar ut och ser vilket lyft den nya färgen gett hela stället!

Egentligen förordar man ett större grundarbete innan man daskar på ny slamfärg då det gått så långt som hos oss. Igår kom min syster förbi när jag målade och jag berättade att jag dock hade landat i att det var bättre att jobbet blev gjort på ett något lättare sätt än att inget hände i år heller. På väg från helgmålsbön i kyrkan här ute igår pratade jag med vår granne som uppskattade ladans lyft. Hon berättade att hon tänkte anlita sprutmålare till sin lada nästa år då familjen hade gjort det också vid tidigare tillfälle. Hon berättade att de var färdiga med hela jobbet på bara några timmar. Jaja. Jag anlitade sonen istället och jobbet blir ju gjort även om det tar lite längre tid. Snart klart!

Under tiden som jag har målat har jag funderat på hur vi ska fortsätta lyfta stället. Makens projekt att uppdatera grusgången har pågått sedan förra året och lite i taget går det framåt. I år har dock själva trädgården sett ut som ett sjöslag, eller som ett gigantiskt mullvadshem. Jag har glatts åt trädgårdslandets framsteg och njuter av varje liten vinst. När jag plockade björnbär nere i sydöstra hörnet på trädgården insåg jag att jag knappt ens varit där sedan vi flyttade in. Det var roligt att se vårt hem ur ett annat perspektiv och jag insåg hur stor tomt vi faktiskt har. Det känns ju lite sent med den insikten efter fem år, haha! I drömmarna finns både Attefallshus och växthus med, och så uppdatering av sommarvistet såklart. Kanske inte omöjligt trots allt?

09 aug

Lite mer rödfärg.

Hej, dagens insats! Sonen började på gaveln, men sedan kom hans flickvän och det blev inte så mycket mer målat just idag. (De två gjorde en finfin insats på framsidan och sonen har lovat att inte åka hem till Stockholm innan ladan är röd och fin runt om hela bygget.) Jag är mycket nöjd med hela raddan som jag hann med. Det är lite vanskligt att låta bli att byta ut typ hela panelen, men detta skulle kunna bli ett ogenomförbart projekt om allt ska vara perfekt. Vi borde byta taket, sätta panel, bygga nya dörrar till flera av ingångarna, gräva bort gräs och jord på flera ställen runt grunden och så vidare och så vidare i all oändlighet. Jag gillar tanken på att det är bättre att göra något än inget, att vi gör detta både för vår, för grannarnas och för gårdens skull.

Här ser man snickarglädjen som en gång satt runt hela ladan, men som nu är täckt eller utbytt på flera ställen. Jag tycker att det skulle vara roligt att ge tillbaka gården lite av sin forna prakt. För några veckor sedan kom en släkting till Sven-Olof Larsson som byggde vårt hus på oväntat besök. Jag hade egentligen jättebråttom, men han hade så spännande information att jag tog paus och spelade in det han hade att berätta. Jag fick bland annat höra att detta var den finaste gården i Uttorp och att ”Lina” (Sven-Olofs mor) hade en lite upphöjd plats i samhället. Jag hade fått för mig att det var Sven-Olofs guldgrävarpengar som bidrog till att bostadshuset byggdes lite högre i tak och så vidare, men det verkar som att denna familj redan hade det ganska gott ställt.

Min kompis skickade en strandbild från Barcelona och jag skickade en målarbild tillbaka. Ingen tid för strand här och egentligen ingen lust heller. Jag har badat mycket i sommar och ser fram emot en stund i varm bubbelpool hemma hos syrran imorgon kväll. De värkande målarmusklerna kommer nog att må bra av lite värmebehandling. Jag ser fram emot nästa veckas rejäla lymfmassage. Det kommer att bli en perfekt belöning efter allt målande!

04 aug

Trollerikonster.

Idag såg jag att min telefon återigen samlat på sig över 10000 bilder, trots att jag rensade ordentligt för inte så länge sedan. Hjälp! Jag har fotat galet mycket och behöver göra en rejäl storstädning i fotomapparna. Många foton är dubbletter eftersom jag måste komprimera fotona som ska in i bloggen t ex. Jag önskar att det gick att svänga med en trolleristav för att lösa denna uppgift, men det funkar tyvärr inte.

Något som däremot funkade utmärkt var att sätta sonen och hans väninna på min sommaruppgift, nämligen att måla ladan. Falu rödfärg är höjden av trolleri! Det blir så fint. Titta bara på skillnaden mellan det omålade och det färdigmålade! Jag är så otroligt nöjd! Jag känner mig verkligen peppad till att slutföra denna syssla. Har du något som ligger och väntar i ”att göra-högen”?

17 jul

Persiljeskörd.

Äldsta dottern i full färd med att skörda årets persilja. Fröerna fick jag av vår vän i Bredavik, något som gjorde den här skörden extra rolig! Jag har aldrig haft någon liknande framgång med denna gröda. Persilja är en tvåårig kryddväxt. Nästa år kommer det att växa upp ny järnboost här i lådan och vi får komma ihåg att skörda innan den går i blom.

Det blev en hel soppåse att ta in i köket! Jag samlade ihop buketter, sköljde och torkade noggrant i kökshandduk innan det var dags att klippa den yttersta, krusiga delen i rätt små bitar.

Till slut var hela ugnsformen av lagom storlek full. Då packade jag den klippta persiljan i små ziplockpåsar och märkte upp dem med ört och år. Slutligen pressade jag ut så mycket luft som möjligt och stoppade påsarna i frysen. Nu har vi tillgång till det smarriga, gröna guldet under hela vinterhalvåret. Halleluja!

16 jun

Tack faster!

Efter en riktigt härlig eftermiddag hos min faster och farbror med komplett trädgårdssafari kom jag så hem med ett gäng fina plantor till vårt hedniska klosterörthjul. Jag bestämde mig för att rota alla plantor ordentligt i murarhinkar eller stora krukor. Jag hoppas att alla trivs och känner att de hittat hem! På den här bilden ser du också de pelargonplantor som fått större lerkrukor vilka klarar sig utan att blåsa ner från min fina blomstertrappa. Oj, så många plantor jag har överallt. Ljuvligt!

Citronmeliss, pepparmintssalvia (hittar inget sådant namn då jag googlar, men…), två sorters oregano, spansk körvel, hibiskus, blåklocka, mynta, vinbärstomat – nu har jag utökat min plantskola. Jag fick även se moderplantorna till den skogsklematis och den höstaster jag fick i femtioårspresent, så nu vet jag vad jag kan vänta mig framöver. Jag var tvungen att ta ett foto på M:s underbara vallmo som precis höll på att veckla ut sig. Så fin!