Carl Malmstens Herrgården i nya kläder.
I trettio år har jag gillat Carl Malmsten-möblemanget Herrgården. Jag har skrivit här i bloggen om hur jag hittade det på en nätauktion och köpte det för en billig peng. Det var i risigt skick (hade stått i hem med rökare någon gång i sitt liv), så jag visste redan från början att vi inte skulle kunna betala så mycket för det för att det fortfarande skulle vara ”fyndigt”. Ett nytt bord med sex stolar går på närmare 60 000 kronor, så efter överläggning med maken landade jag i att 10 000 inklusive allt (reparation, professionell omlackering och omklädning av sitsarna) borde vara ett skäligt pris. Efter vunnen auktion, slagavgift, lackeringsavgift och nytt möbeltyg landade alla utlägg på 10 200 kr, så jag är mycket nöjd. Tycker du inte att det är fantastiskt snyggt? Eller tillhör du skaran av folk som inte kan lägga på ett automatiskt drömfilter?
Det känns ändå fantastiskt att stolar som tillverkades 1957 fortfarande håller formen perfekt. Inga glapp någonstans, något som obönhörligen hänt med alla IKEA-möbler vi haft i vårt hem genom åren, ofta efter kort tid.
Däremot hade färgen släppt på sina ställen och nikotinnyansen som alltid lägger sig hos rökare har aldrig varit min favorit. Jag är otroligt känslig för dofter och tyckte det var intressant att möblerna trots allt nästan inte luktade (mina föräldrar brukade ”ärva” möbler från mammas rökande kusin och usch, de luktade alltid otroligt otäckt), så jag gissar att de stått i något förråd eller liknande i många år innan de auktionerades bort.
Stolsitsarna monterades bort och bord, iläggsskivor och stolar lämnades in till lackeringsverkstad. Jag kan varmt rekommendera Ramströms lackering här i Karlskrona. De var så proffsiga och hjälpsamma och resultatet blev fantastiskt snyggt. Vi fick betala lite extra för rengöring, grundbehandling och lagning av ett par hack, men mycket prisvärt! Att ta hand om sitsarna blev däremot mitt jobb.
Det blommiga Sandersontyget Rose and Peony hade sett sina bästa dagar. De tidigare ägarna måste verkligen ha gillat detta klassiska mönster, för de flesta av sitsarna var omklädda med två lager tyg. Det var tydligen inte samma häftpistol som använts, för det första lagret tyg (andra för mig) var mycket svårare att få loss.
Sitsarna var fläckiga och lite slitna, men här syns vilken fantastisk kvalitet det är på originaltyget från 1957. Wow!
Två lager stoppning, ett fastare och ett ”luddigare”, behövde plockas bort. Sedan var det dags för…
… montering av skumgummi och mellanlägget som jag använde senast då jag gillade att sy lapptäcken för MÅNGA år sedan. Påminnelse om hur viktigt det är med ordning och reda så man hittar ”bra att ha-grejer” då man väl behöver dem.
Löpande band-principen funkar ofta bäst och är mest tidseffektiv. Här står sitsarna redo att monteras fast på själva stolarna.
Usch, efter att ha skjutit på det sista steget alldeles för länge frågade jag maken om han kunde bli mitt moraliska stöd och ansvarig för att sätta häftorna medan jag var ansvarig för själva monteringen. Som vanligt lade jag alldeles för mycket tid på att oroa mig över att det inte skulle bli bra istället för att bara göra och tänka ”om det blir fel så gör vi om”. Det blev ju jättebra!
Efter alla dessa bilder kan jag nu visa slutresultatet. Hurra! Ljust och fräscht, men hädanefter blir det alltid duk på bordet. Jag hade beställt en tygvaxduk (ser ut som linnetyg, men har en yta som gör att det är lätt att torka bort spill och fläckar) som inte alls hade rätt färg då den kom, så nu väntar vi på en ny sådan. Tills dess får vi äta på golvet. Hehe, skojar bara. Det känns bra att kunna lägga ett halvårslångt projekt till handlingarna och ser fram emot många härliga stunder vid köksbordet framöver.
Åh, vad fint! Jag gillar också modellen och kunde absolut se det färdiga resultatet framför mig redan vid första bilden 🙂 Jag gillade iofs det bordet ni hade innan också 🙂 Själv är jag mycket nöjd med bordet jag köpte på Mio till huset, men det är modernt och inte alls så klassiskt som ert. Jag har nog att göra med renovering av själva huset och bordet passar bra i mitt 70-tals hus liksom ert möblemang passar bättre i ett äldre hus.
Tack! Ja, vi älskade vårt björkbord och stolarna, men de tog upp lite för stor plats i vårt kök. De står nu i ”festlokalen” i ladan. ❤️ Allt har sin tid utom somligt som man inte behöver lägga ens fem minuters funderingar över… Tror att ert kök blir superfenomenalt då det är klart. ✨
Så HIMLA snyggt!
Ja, vi är jättenöjda och glada! Välkommen!
Mycket fint! Jag har snöat in mig på begagnat och det av en anledning. Kvalitet.
Ja, visst är det stor skillnad?! Jag är bara liiiite rädd för just stoppade möbler. Våra vänner fick in vägglöss i sin lägenhet med en begagnad soffgrupp. Ve och fasa! Tror de höll på i nästan ett år innan lushunden gav gröns ljus. Då hade de fått göra sig av med mycket som helt enkelt inte var värt att sanera. Jag får ilningar bara jag tänker på det här… Tycker det är illa nog med silverfisk.
Det där fyndet har du sannerligen gjort dig förtjänt av! Grattis och jag bugar mig i stoftet!
Varmt tack! Håll bockandet bara, jag är lite allergisk mot att leka överhet… Men jag tar hjärtligt och glatt emot grattiset.