19 Nov

Innan trädgården går till ro.

Jorden är kall, men det är många grader kvar tills tjälen tar över. Jag köpte ett helt gäng tulpanlökar på supermegarea i förra veckan eftersom jag inte hade kommit till skott tidigare på säsongen. Tulpaner är ändå några av mina absoluta favoritblommor. Några av Fars tulpanlökar kommer säkert upp till våren, men dagens tulpaner är hårt drivna och en lök räknas bara räcka en säsong. Tulpaner som kommer år efter år på samma ställe kommer från nya lökar från själva moderlöken.

I förgrunden, precis bakom planteringsspaden, ser du en av de små rosenbuskar jag satte i jorden nyligen. Den här längan framför stenmuren längst ner i trädgården ska fortsätta ansas och tuktas. Det är min blomrabatt, helt enkelt. Jag är dålig på att ta beslut även om jag kan se en massa vackra alternativ i huvudet. Nu bestämde jag mig till slut för ett par veckor sedan för att låta de fyra rosor jag hade få stå på rad längst fram. Tulpanlökarna blandade jag om hej vilt i en kartong innan plantering så att tidiga och sena sorter växer upp lite blandat när det är dags att blomma.

Rosorna är alla krukrosor, med undantag för ”Georgs ros” som jag fick av min faster, men den är minst av alla. Rosor är vackra med lavendel, men kanske bestämmer jag mig för att sätta lite högre stäppsalvia bakom istället då det blir för trångt med lavendel framför. Kanske blir det något helt annat? Ett vet jag säkert. TricoGarden står redan redo i tvättstugan så jag kan spreja mot rådjuren i tid nästa vår. Maken planerar också viltstängsel och det behöver sättas upp innan det är dags att köra igång våren i landet. De söta bambisarna är fortfarande i trädgårdslandet och äter nästan varje dag. Lök och purjo har de låtit bli, men annars verkar de inte så kräsna.

På trappan minglar hösten med vintern. I den stora byttan har jag bara perenner, så där förändras ingenting. Julrosorna får stå löst tills Thanksgiving är över till helgen. Då kommer de att få plats i något slags vinterarrangemang framför perenngrytan medan jag kanske ger mig på att laga mat med pumpan. De ska tåla rätt mycket innan de ger upp och jag vill verkligen inte att någon mat ska förfaras.

Vad hittar du på i trädgården eller på balkongen innan vintern tar över?

09 mar

9 mars, god natt.

Grattis Lill-Babs 80 år, grattis prinsessan Maddelän och Chris till lill-stintan och grattis till dig på Get Over It Day! Jag och grannen verkade dela entusiasmen över denna dag som kanske inte kommer att gå till historien. (Nä, jag vet, jag hade inte varit så entusiastisk i den hagen jag heller, men… Get over it, partner!)

02 mar

Tankar från ett snötäckt vinterland.

 

”En vanlig dag”, vad är det? Vi utgår från oss själva som normen och jämför allt annat mot detta. Detsamma gäller vanligtvis hur våra dagar ser ut. En dag läggs till en annan och rätt vad det är har livet nått sin ände. Det är så populärt med mindfulness, att leva i nuet och att vara medveten i tanke, ord och andning, men hur ser det ut i verkligheten? Hur många kan vara så konstant medvetna? Jag vill inte försöka trycka ner någon annan, men sanningen är att jag tror att de flesta av oss mest hänger med i något som vi bara delvis kunnat påverka.

Jag är tacksam över att kunna bo i de omgivningar som bjuder på skönhet och läkande oavsett väderlek, men jag längtar ändå bort ibland. Jag önskar, drömmer, planerar och hoppas precis som (gissar jag) alla andra. En vacker dag… Om bara… När…

Idag talade jag länge i telefon med någon som jag känner mig nära. Vi förstår oss på varandra och jag behöver inte föreställa mig. Jag kände efter samtalet hur viktigt det är att vi människor pratar med varandra, delar med oss av våra tankar, svårigheter och funderingar. Om vi bara hanterar dem i vårt eget inre kontor är det så lätt att det skapas hjärnspöken som blir verkliga om vi inte aktar oss. Verklighetskontroll med bollande av idéer med någon annan då och då kan bryta tankemönster och ge ny input.

Alltså, jag vet att många är trötta på snön, men titta på svanarna, snön, färgerna! Så vackert! Jag älskar att komma ut till Östersjön.

Här hemma är det snart dags för rörmokare på övervåningen och innertaket i dotterns rum är alldeles strax färdigt. Jag tvättade hennes hänggunga igår och den blev (tack och lov) som ny! Jag hoppas att hon kan sitta i den och känna frid här på denna plats på jorden som blivit hennes hem pga orsaker som hon inte alls kunnat styra. Vi föräldrar gör allt för våra barn, men många gånger får de också lida för val vi har gjort av egoistiska skäl eller kanske för att någon annans behov har prioriterats.

Jag följer magnoliakvistens utveckling med stor förtjusning. Idag är det lätt att se vartåt det barkar. Ljuvligt! Har du något som gör dig riktigt glad just nu?

28 feb

Historia.

Vi bor på Vintervägen. Just nu känns namnet mer aktuellt än någonsin och jag funderade på varifrån namnet kommer. Tänk ändå vad bra det är med Google!

”Enligt uppgift av Sturkö Samhällsförening fanns förr en stor vinterek på platsen som ska ha associerat till att välja detta vägnamn. – Anm: Quercus petraea, även kallad bergek. Vägnamnet fastställt år 1973.”

Med tanke på detta måste man väl ha valt Sommarvägens namn efter tema? Nejdå, inte alls.

”Efter båtsman Sommar på Sturkö. 1800-talet.- Se även Båtsmansvägen. Namnet har tagits som släktnamn och funnits kvar på Sturkö under 1900-talet. Vägnamnets tillkomstår: 1982.”

Nu blev det här väldigt intressant och jag börjar scrolla i Blekinge Länsmuseums väginformationsregister. Lasarettsvägen, ha, den är självklar!

”Vämö: Det nya lasarettet togs i bruk 1922, 158 vårdplatser och kostade drygt 4 milj. kronor. 1942 gjordes omorganisation till centrallasarett och utbyggnader efterhand. Före 1922 användes nuvarande Tullskolan som lasarett. Som skola togs Tullskolan i bruk 1924. Vägnamnets tillkomst var år 1983. Går man långt tillbaka så köptes Gersdorffs hus på Bredgatan 1797 och blev inrett som lasarett.”

Hm, Karlskronas hela lasarettshistoria kände jag inte till. Den fina Tullskolan där jag fick de flesta av mina fiollektioner var alltså lasarett innan den blev skola! Kanske är Nya Karolinskas 60 miljarder inte så mycket trots allt? 158 vårdplatser för 4 miljoner 1922 låter rätt saftigt… Enligt prisomräknaren motsvarar det i dagens penningvärde 102 434 782,61 kr, alltså knappt 102,5 miljoner. Hahaha, vem försöker jag lura? Det är roligt att läsa Nya Karolinskas egna informationssida där ingenting verkar stämma. Sanningen är alltså att sjukhuset till dags datum gått på sisådär 60 MILJARDER, inga 14,5 miljarder. Trots det har de inte råd att göra något klart och det verkar inte heller finnas rätt slags folk att anställa. (Det sista kan vara dryga och felaktiga rykten.) Det enda som kan dämpa blodtryckshöjningen efter den informationen är nog ett dopp i en isvak. Och därmed är vi tillbaka där vi började, mitt i vargavintern. Ha en fin dag!

24 feb

Pulkadag i Klackamåla.

Imorse bjöd brorsan in till ”öppen grill” i pulkabacken i Klackamåla, bortom all ära och redlighet. Jag är så glad att han, en av våra systrar och deras familjer kunde ta över fars skog. De gör så fint och sköter skogsvården med den äran.

Yngsta dottern och hennes kompis hade lagt sig, hm, rätt sent, så de var lite trötta då jag frågade om de ville hänga med, men det ordnade sig ändå. Sonen hakade på efter att ha vaknat till och vid 11-tiden var vi färdiga med en halv matsäck i ryggsäck, alla möjliga klädesplagg i lager på lager och den enda åkmojängen vi har kvar, ett blått tefat. Senorens Livs hade både korv och korvbröd till försäljning, så till slut hade vi allt vi behövde.

Vad kan jag säga mer än att vissa gånger suger sportlovsaktiviteter (någon eller alla är kalla, hungriga, har pjäxor som klämmer, kan inte åka vad-det-nu-är…), men idag tror jag inte någon hade något att klaga på. Tack för en toppendag! Härmed varnar jag för en massa bilder och det är ändå efter att jag har rensat bort tre gånger så många. Enjoy!

14 feb

Vardagsglädje.

Rörmokaren är i USA, men om några veckor smäller det här! Eller, jag hoppas inte att det smäller, utan att det snyggt och smidigt installeras element och vatten till det övre lilla duschrummet. Med tonåringar i huset känns alltid en toa som ”för lite”. Jag är så nöjd med den matta Höganäsklinkern som är som sammet att gå på! Kakelplattorna på väggen är likadana som de vi har i det nedre duschrummet.

Bredavik i vinterskrud. Jag älskar det blå vinterljuset och hur isen får vattenytan att bli levande på ett annat sätt än under sommarhalvåret. Strukturen är underbar! Glad och tacksam, fylld av kärlek, dagen till ära.