05 dec

Adventstid.

Adventstid. Nu är vi igång! Och träljusstaken har fått metallkoppar för att förhindra ev eldsvåda om vi skulle glömma släcka ljusen. Den är för övrigt handgjord och märkt undertill, sedan inköpt för 25 kr på second hand. Jag tycker det är den finaste adventsljusstake jag någonsin sett…

Äldsta dottern kom hem och lärde sig fläta saffransdeg.

Svärmor har lärt mig att lussebullar äter man inte förrän till Lucia. Innan dess är det kransar som gäller.

Min brorsdotter är lika pysselgalen som jag. Vi är ett bra team! Jag gillar vår ”skapartid” tillsammans. Varje gång tackar jag för min tid på You Do och alla år som scrappare. Jag saknar ofta att skapa i papper.

17 nov

Julpyssel.

Jag älskar tiden vi har fram till strax efter det nya året! Om två veckor kan vi äntligen tända adventsljusen, men ingenting hindrar att vi drar igång pysslandet redan nu!

För två år sedan dog mamma precis före jul. Hon älskade julen, så vi hade tack vare min syster julat redan i november. Det fanns liksom inget att vänta på. Vår familj flyttade samtidigt in i vårt precis nyrenoverade hus och satte det i enkel, men vacker, julskrud. Förra året försvann lite i en dimma, så även julen. I år är jag däremot nästan tillbaka i min gamla julförväntan.

Första julpysslet blev clementinstjärnor, en favorit i repris. Jag har ett bakplåtspapper liggandes i köket och ber alla skala sina clementiner försiktigt för att få ut så mycket skal som möjligt. Sedan stansar jag ut stjärnor med ett minikakmått. En stoppnål gör hål medan skalet är färskt och sedan är det bara att låta stjärnorna torka. Lägger man dem mellan bakplåtspapper med en tung bok över torkar de jämnast, men det går bra att låta dem torka fritt också. Då får de en lite friare form.

Stjärnorna är fina att använda som dekorationer på julklappar, men de blir också jättefina hängandes i ett enris eller tallris där man ofta vill ha lite mindre dekorationer.

28 okt

Höstlovspyssel.

Det må vara så att det inte finns några småbarn kvar i huset, men jag anser fortfarande att om det är höstlov ingår minst ett pysselprojekt. Eklöven plockades på gårdagens promenad, ströks mellan papper för att slätas ut och fick torka över natten.

I morse strök jag dem igen och plockade ut de löv som inte höll måttet. Jag har en fantastisk skärmaskin som användes för att skära till en tunn kartongcirkel, men det hade gått lika bra att göra en mall med tallrik och tefat för att sedan klippa ut den. Jag använde sedan en gammal hederlig häftapparat för att fästa två löv i taget. Jag måttade och tittade på baksidan innan jag häftade till för att hålla koll på att löven höll rätt avstånd utanför båda kanterna.

Nu hänger en enkel men effektfull krans i köket och gör mig glad. Kanske vill du också göra en? Jag förstår att det kanske inte finns så många lite mer färgmarmorerade höstlöv norröver, men kransen skulle bli fin med helt bruna löv också. Lycka till!

15 okt

Årets höstkrans.

Yngsta dottern brukar alltid plocka grejer till mig på väg hem från skolan. När hon var yngre var det ofta buketter, stenar och fina pinnar. Nu för tiden kommer de här gåvorna mycket sällan, kanske för att hon är arton år… Härom veckan plockade hon iallafall in en stor påse kastanjer och igår fick jag henne att plocka kottar för att den planerade kransen skulle bli lite roligare. Jag använde mig av en gammal pilstomme som jag köpte i USA för många år sedan. Den har varit med i både jul- och påsksammanhang och de senaste åren har den hängt utanför vedboden med en pålimmad, mus-äten mjukiskanin. (Här kan du läsa om hur man förbereder naturskatterna för att bäst kunna använda dem inomhus.)

2019 års krans

Förra årets kranssuccé kan inte göras om. Jag älskade kransen och många av mina nära och kära älskade de kransar de gjorde i liknande stil. Jag sparade den, men dessvärre fanns bara stommen kvar efter vinterns förvaring. Någon hade känt sig hungrig… Nu har vi bara fotona kvar, så jag får njuta av dem! Årets krans känns klen i jämförelse, men den var rolig att göra och gör mig glad där den hänger på halldörren. Mer kan väl inte begäras?

2018 års krans
02 feb

Man tager vad någon annan hade.

Vi har haft våra skor stående i hallen på en ful, missfärgad gammal IKEA-trasmatta sedan vi flyttade in för två år sedan. Planen var att vi skulle hitta något passande, så det var aldrig tänkt som något annat än en temporär lösning. Så småningom hittade jag ritningar till en jättefin skohylla som maken planerar att bygga. Med tanke på hur mycket (lite) tid han har till sådana projekt hajade jag till då jag såg en potentiell lösning då jag var på återvinningsstationen häromsistens. I vanliga fall blir jag upprörd då folk ställer skräp runtomkring containrarna, men då var det som att en liten klocka ringde till. Jag tänkte bort hängaren till galgar och krokbrädan och såg en omgång vit sprayfärg ta hand om resten.

Från tanke till handling tog det bara några dagar och nu har vi inte längre något okoordinerat skohav framför ögonen då vi stiger in i vår lilla hall. Skorna svävar på det som en gång var någon annans hatthylla. Tack till maken som tog tag i att genomföra det praktiska renoveringsarbetet medan jag hängde med några av syrrorna!

För kännedom kan jag tala om att projektet kostade 176 kr och lite hederligt skrubbande. Jag skickade efter färgen från Skapamer.se fast jag naturligtvis borde ha köpt den i någon lokal butik. Suck. När man bor som jag gör är internethandel en välsignelse…

1x Universal Primer – Montana – 400 ml65,00 kr
1x Sprayfärg Montana Gold 400ml – White Pure46,00 kr
1x Spraylack – Semi-Gloss (halvblank) – Montana – 400 ml65,00 kr
Totalbelopp176,00 kr
27 sep

Höstkrans.

Någon har sagt att det är mest troligt att man håller sin födelsedagsårstid högst. Det är möjligt att det inte alls är så, men för just mig stämmer det utmärkt. När alla andra börjar sörja färre soltimmar, sätter likhetstecken mellan höst och ett evigt mörker och nämner hur jobbigt det är att vänta in sin S.A.D. (Seasonal Affective Disorder, depression som för många börjar på hösten och sträcker sig över de mörka månaderna), tja, då njuter jag för fullt. Jag älskar färgerna, stormarna, regnet som piskar mot fönstren och luften som blir mycket lättare att andas. Finns det något bättre sätt att fira denna vackra årstid än att göra en höstkrans? (Det ska väl ändå märkas att jag numera står med ena benet i de amerikanska pysseltraditionerna?)

Yngsta dottern hade plockat ett helt gäng kastanjer och hela gräsmattan är full av tallkottar. Då jag var ute och gick kompletterade jag med ekollon som låg och väntade på mig i bussfickan på promenaden hem från Bredavik. Efter varmluftsugn i 100°C (två timmar för kastanjerna, knappt en timme för kottarna och ekollonen) var det dags att börja monteringen på halmkransen från Blomsterlandet.

Som du kanske ser här försökte jag sprejmåla kransen lite mörkare då jag tänkte att kransen kanske skulle lysa igenom lite här och där, men det gick ”sådär” med den vattenbaserade färgen jag använde. Kanske bättre med grådaskig bakgrund än gyllengul? Äh, jag vet inte. Jag tycker resultatet blev rätt fint i alla fall. Varmlimspistolen fick jobba hårt! Jag hade glömt hur irriterande det kan kännas med tunna limsträngar överallt, som spindeltrådar, men efter ett tag fick jag in något slags system som funkade bra.

Nu ska det bara till ett sätt att hålla kransen uppe på ytterdörrens insida, så jag tänkte anlita husingenjören då han kommer hem ikväll. Hoppas att även du kan njuta av hösten!

14 jan

Lördag.

Lördag är mångas favoritdag. Jag kan förstå det, på många sätt och vis. Det är då de flesta har chansen att omgruppera sina trupper, städa, fixa, ta igen försummade sociala relationer, springa på fotbollsmatcher, delta eller njuta av konserter, storhandla, laga lite extra god mat, hämta andan… Som sagt. Jag kan förstå att många gillar lördagar. Just den här lördagen blev faktiskt rätt fin till slut. Vädret var underbart och jag kom ut en runda med kameran som sällskap. Utan att ha planerat det på något sätt fick också dagens bilder ett tema. Kan du räkna ut vilket? Jag vill också att du Finner Ett Fel. I sann Fem myror är fler än fyra elefanter-anda finns det naturligtvis flera ”fel”-bilder som är rätt. Nu får vi se om du kan motivera vilket av fotografierna som ska bort. Nå?

14_2

14_3

14_4

14_6

14_7

14_1

22 dec

21 december.

21_5

Idag har det julats här hemma! Vi har misslyckats med tre olika julgodisar och lyckats med flera andra. De traditionella julhälsningarna till grannarna blev i år några av våra favoritkakor, Arlas Chokladkolasnitt, inslagna i cellofanpåsar med röda rosetter. De går snabbt att baka, smakar ruskigt gott och blir alltid lyckade. Man ska inte ha dem inne i fulla 20 minuter dock. (Jag brukar kolla hur de ser ut efter 15 minuter. Resultatet beror helt på ugnen man använder.)

21_6

Favoritgodiset heter Moster Mays Snask och finns i en julbok jag har här hemma. De smakar precis som de godisar jag helst åt på Farmors julbord!

21_7

Just nu luktar det gudomligt från köket. Maken och döttrarna håller på att baka pepparkakshus medan svågern förbereder ostbricka. Det blir ett finfint slut på den här pysseldagen.

21_4

21_2

17 nov

Hu!

Värmepumpen bestämde sig för att inte riktigt funka som den ska samtidigt som utomhustemperaturerna lade sig runt nollan. Jag är tacksam över att jag inte befinner mig i landsflykt nu…

16_2

Vilken dag det har varit! Det känns som att den har varit hur lång som helst. Det kanske blir så automatiskt när man redan har ett fullt schema och får trycka in ungefär ett fullt schema till… Hur som helst var det härligt att få vara ute i snön en stund även om det för omväxlings skulle blåste riktigt ruskiga vindar runt knutarna. Yngsta dottern gav sig på traditionen att bygga en snöskulptur av något slag av den första kramsnön och kom rätt långt. När man behöver göra allt utan hjälp av några trista föräldrar eller storasyskon kanske det inte är så konstigt att det färdiga konstverket får heta ”Snart Klart”?

16_1

Sjukdomar, skolmöten och festligheter har satt käppar i hjulet på mina yogastunder under nästan hela hösten. Förra året hade vi pass på andra dagar som passade mig bättre, men nu är det bara att bita ihop och göra det bästa av det jag har. Det var så underbart att äntligen få till ett pass tidigare i kväll! Jag kommer nog knappt att kunna gå i morgon, men det får det vara värt. Övningarna där vi öppnade höfterna var extra jobbiga, något som tyder på att man bär på stora spänningar i kroppen. Det känns sådan skillnad när man lär känna sin kropp och dess kapacitet. Om jag nu bara kunde ta hand om mig så pass att jag fick till mina egna morgonyogapass igen, hm. En vacker dag!

16_8

Makens julklapp växer fram rätt fort mot vad jag tänkte. En ”vanlig” halsduk är ett fasligt stickande fram och tillbaka och kan bli lite trist. Jag har dock ett roligt mönster, så nu när jag är färdig med en tredjedel ska nog resten gå av bara farten. Vi har förresten gjort småstjärnor av clementinskal i år också. Stansa ut ur färskt skal med små kakmått (två av de här stjärnorna per skal) och stick hål för fiskelina eller tråd att hänga dekorationerna i. Vi började torka dem mellan vaxat papper under boktyngder, men det blev inte alls lika bra som förra gången då vi använde något annat slags papper. Jag vet inte riktigt varför en del av stjärnorna fick bruna kanter, men det har kanske med oljehalten i skalet att göra? Håller du på med något kreativt projekt? Det är nämligen finfin terapi mot novembertristess. Peace!

16_4