vänner – Sida 20

28 mar

Glad Påsk!

Vi firar skärtorsdagen med lite röntgen, barnvakt till blivande fyrabarnsmor, art class, Påskcrop hos You Do och slutprov i geografi för E. Ja, och så ska jag hinna jobba också, men kvällen är lång. På fredag kväll kommer en gammal kompis från Malmö hit på ett två veckor långt besök. Vi får se vem som får flytta på sig. Jag tror att det blir sonen som flyttar till yngsta dotterns rum och så får hon flytta in till storasyster. Så gjorde vi sist då en av makens kompisar kom och hälsade på i några dagar medan jag var på min lilla ”Europaturné”.

Glad Påsk på dig! Vi har ingenting särskilt planerat så här långt, men på söndag blir det i alla fall ett påskprogram med kören. Det blir kul, det! Trädgården behöver sig en riktig genomkörare. De mexikanska trädgårdsmästarna jobbar hårt här precis som i Kalifornien då vi bodde där. De kör omkring med sina flakbilar fulla med arbetsredskap och trädgårdsrens. Det är mycket lockande att hyra en trädgårdshjälpreda en dag, men tyvärr lite för dyrt. Jag skulle bara vilja få lite koll på vad det är som är på väg upp i trädgården, men det löser sig väl… Våra fruktträd är i alla fall fint beskurna! Alltid något att vara nöjd med. 😀

Efter en dag med flip-flops kan jag tala om att det brutna benet inte klarar att vara utan stödstrumpor än. Vristen är alldeles svullen och lite öm. Hoppas att den effekten avtar mer och mer, för annars blir inte sommaren rolig. Ett gott skratt förlänger livet och jag försökte kompensera svullnaden genom att läsa en lista med Autocorrect Struggles. Inte rumsrena, så ni får ingen länk. Jag fick alldeles ont i magen av att läsa dem… Ena dottern kom upp och frågade om jag kunde skratta lite tystare. Alltså, det kan bli väldigt fel ibland.

Påsk var det, ja. Dags för Lalaland innan dess. Ät rätt sorts godis och var glad. Här har du lite passande musik. Tack Johann Sebastian Bach. Din musik håller än.

26 mar

Listor och Mashup.

Min mamma är expert på listor. Om man vägde alla listor hon har skrivit genom åren, de listor jag och mina syskon ofta fick vara med och ge input till, skulle pappershögen säkert väga minst lika mycket som en stadig bebis. Jag har alltid haft ett kluvet förhållande till listor. Inte vet jag varför. De är ju bara toppen! Man bearbetar, blir inspirerad och kommer på en massa smarta idéer när man väl börjar skriva. Undrar just om det är lika effektivt att skriva listor i telefonen. Hm. Det är säkert någon som har forskat i saken.

De här listsajterna är beroendeframkallande. Kom inte sedan och säg att jag inte varnade dig.

Top Tenz
The hundred best lists of all times
Listverse

Jag älskar Barnes & Noble, bokaffären som ligger fem minuter härifrån. Barnen gillar också att följa med. Jag har så svårt att acceptera tanken på att böcker börjar försvinna ur världen… Folk har fullt upp med internet och läser färre och färre böcker. B&N satsar mycket på Nook, en läsplatta, men jag vet inte, jag. Jag gillar riktiga böcker.Ett hem utan böcker är tomt och ödsligt. Hur som helst. Härom dagen var vi på B&N för att införskaffa födelsedagspresent till mannen i familjen. Reahyllorna var fulla av fantastiska fynd! En listbok för en femma; Vem kan motstå något sådant? Jag köpte några andra böcker till presentlådan också. Och en chokladkaka. Men det var en sådan där fin, nyttig choklad och vi var fyra som delade. Nu har jag fyllt i några listor per dag. Vissa listor får tre rader, andra är betydligt lättare att fylla. Vad skulle du skriva här?

Nu ska jag njuta en stund av att låta trycka ryggen mot spikmattan. Dagen har varit lång och intensiv och jätterolig. Vi hade två grannfamiljer över på middag och social samvaro och de gick inte hem förrän klockan var närmare 22! Tur att våra barn inte har ”vanlig” skoldag i morgon. 🙂 Sonen har ett par dagars lärlingsjobb hos en granne. Grannen är i 60-årsåldern, men vad betyder ålder? G (och vi vuxna, och tjejerna) älskar att umgås med denna man och hans coola fru (som dessutom är finska, även om hon flyttade till Kanada som femåring). Tror du inte att världen skulle se bättre ut om vi umgicks mer över generationerna? Det är nämligen jag tämligen övertygad om. Spikmattan var det, ja, efter dagens musiktips.

Hur kul som helst – Pop Danthology 2013. Imponerande! Tänk vad man kan göra nu för tiden. (Tillägnad min kompis M i Tyskland som har firat sin födelsedag idag. Grattis!)

24 mar

Hipp, hipp, hurra!

Grattis till älsklingen som idag fyller lika många år som sin skostorlek. Han ligger bara några månader framför mig, men har många fler gråa hårstrån än jag. Han är dessutom lite visare på vissa plan och lite dummare på andra. Än jag, alltså. Vårt team brukar funka rätt bra tillsammans. Han puttar, jag stoppar. Han rättar i leden, jag fluffar. Bra så. Hur har du det med din livspartner? Är ni som två kloner eller kompletterar ni varandra med olika egenskaper?

När jag fyller 43 i oktober vill jag vara i lika bra form som då jag var 41. Det låter väl som ett bra mål? Jag har insett att mål som ”se ut som Demi Moore” (fast det vill jag ju inte) eller ”vara lika vältränad som Wanja, 76” inte går att leva upp till. Fast jag blir ruskigt inspirerad av Wanja och kan säga ”kan hon så borde väl jag kunna bättre än jag kan idag”. Det låter som ett bra och görbart mål. Här är inspirationsreportaget om Wanja. Se det! Kanske blir du lika inspirerad som jag.

Födelsedagen har firats med kycklinggos hos grannarna, middag på Tucanos med familjen och tårta med vännerna här hemma. Finfin födelsedag tycker jag, fast den inte ens var min.

På väg hem från kycklingarna fick vi med oss nyvärpta ägg från de äldre hönorna i hönshuset. Vita, bruna, gröna och blå, alldeles fantastiskt vackra! De blå och gröna nändes vi inte använda, men de vita och bruna åkte i tårtsmeten. Mormor Brittas tårta blev kanske ännu lite godare än vanligt. 🙂

Hoppas att det blir ordning på min bloggserver på måndag, för annars måste jag nog byta. Allt går så långsamt nu och jag har varken tid eller lust att sitta och vänta. Mitt bloggande ska gå snabbt och smidigt för att funka för mig. Jag återkommer i alla fall. Var så säker på det.

19 mar

Jag går och fiskar.

Nej, förresten. Det gör jag inte alls. Jag hörde bara att Gyllene Tider kom ut med en ny singel idag och var så klart tvungen att dela med mig av denna viktiga information till dig. Sommartider är en av de mest retfulla och lyckade sommarlåtar jag känner till. Vilken svensk kan inte sjunga med i den refrängen liksom? Det är 31 år sedan Gyllene Tider sjöng Sommartider första gången. Jag undrar om Man blir yr klarar att klistra sig fast på samma sätt. Hm. Vad tror du? För mig är Gyllene Tider musiken mina kompisar lyssnade på när jag själv diggade Dolly Parton och Alf Robertsson (Nej, jag skäms fortfarande inte. Nästan.) Förresten, låt inte namnet Alf Robertson skrämma dig. Hundar, ungar och hembryggt äppelvin bjuder på en fantastisk text som jag kanske inte förstod till fullo som tolvåring…

Salt Lake City by night

I går var vi hemma hos ett par av våra fantastiska vänner från Philadelphiatiden. Nathan är konstnär (hemsidan ska ändras, därför är den inte uppdaterad på säkert ett år), en sådan där som faktiskt delvis kan leva på sin konst. Jag drömmer om att köpa ännu en av hans tavlor. Idag hänger ett porträtt av mig här hemma på väggen. Det målades då jag mådde som sämst som nygravid med yngsta dottern och jag kommer så väl ihåg hur det kändes att stå modell i det skicket. Lite surrealistiskt, minst sagt.

Våra vänner är konstnärliga på många plan. Deras hus är inte så stort, men fullt av liv och vacker konst. Nathan byter med andra konstnärer för att få en blandad kompott på väggarna. Hela familjen var alldeles glad i bilen på väg hem efter god mat, trevligt sällskap och lekledaren Ms (äldsta dottern i vännernas familj) storartade insats för att få oss alla att ligga dubbelvikta av skratt.

Ett hem till skänks man aldrig får
Ej ens på livets högsta höjder
Det bygges sakta år från år
Och älskas fram i sorg och fröjder

Ps: Lite country och lite ”hårdrock” – kanske mer kul än vackert, men jag gissar att publiken hade grymt roligt! Orkar du inte med så mycket energi kanske du hellre lyssnar på Leona Lewis vackra liveframträdande av Run?

08 mar

Allt från grått till solgult.

Alldeles fantastiskt vackert – Spem in alium från Fifty shades of Greys soundtrack.

Jag började läsa Fifty shades… alldeles efter att den kom ut efter ett tips från någon. När jag läser tipsböcker brukar jag börja läsa utan att göra några efterforskningar. Efter den här floppen ska jag nog ändra mina rutiner. Fifty shades… visade sig nämligen vara rena porren och jag tyckte att den var så osmaklig att jag lämnade tillbaka den innan jag hunnit speciellt långt. (Min kompis glömde tala om vilken typ av bok som rymdes innanför pärmarna på boken.) E L James har skrivit en hel trilogi om Mr Grey och hon har sålt hur många miljoner böcker som helst översatta till 37 olika språk. Jag gissar att E L James skrattar hela vägen till banken och att Fifty shades-böckerna är 2010-talets Grottbjörnsserie. Suck!

I går fick jag en jättespännande fråga. Vad svaret blir vet jag inte än. Det lär dröja ett tag innan beslut kan fattas, men under tiden fram tills dess kan jag gå omkring och småmysa lite. Jag har för övrigt en lång lista på olika projekt jag skulle vilja ta tag i. Det är dags nu. Det är en sak att drömma och planera, något annat att göra slag i saken.

Förresten pratade jag med fina grannarna på Sturkö och mamma idag. Hej V! Tänk att man kan prata med någon som är på andra sidan jorden, där tiden är en annan och temperaturen skiljer sig 20-30 grader. Visst är det alldeles fantastiskt?

Jag känner våren i mig, lagom i tid för sommartidsomställningen. Vädret visar sig från sin finaste sida och folk går omkring i shorts och flipflops. Nu kan jag tala om att det finns många som gjort det också i -20°, men ändå. De avklädda är ännu fler nu och solen värmer så skönt, så skönt. Livet återvänder sakta och snart är det väl dags att gräva ner fingrarna i jorden. Se, det blir något annat det! Vi får kanske ta hjälp av någon som kan tala om för oss vad det är vi har i rabatterna egentligen…

04 mar

Hur ”snäll” ska man vara?

Jag är tillbaka efter en och en halv dag i Park City tillsammans med några toppentjejer/toppenkvinnor/toppenvänner. Vi har pratat, ätit gott, gått på bio, skrattat och gråtit tillsammans. Vi var också på Neon Nails och blev lite ompysslade. Jag fick min första proffsmanikyr. Jag brukar fixa naglarna själv och tror att sist mina naglar var så här fula var jag kanske tolv år gammal. $30 i sjön. Eller, vi hade ju trevligt samtidigt som kvinnorna som skötte salongen gjorde vad de kunde för att ta hand om oss. En av tjejerna brände sig av vaxet som skulle göra hennes fötter mjuka, en annan fick nagelbanden uppskurna, en tredje försökte göra sig förstådd för att säga att det var en stor bubbla i färgen på ena nageln (det slutade med att hon inte fick någon färg på sina tånaglar). Själv kunde jag konstatera att vi antagligen hamnade på Utahs sämsta nagelsalong. Jag är nämligen övertygad om att jag hade kunnat göra det här bättre. Dessutom bad jag om en fin färg som var lite genomskinligt vit med glitter över allt och fick något som liknade Tipp-Ex istället. Nåja. Bättre lycka nästa gång. Jag tänker söka upp en salong i närheten och be dem göra om det här sunkjobbet. Jag fick nämligen gelelack som sitter i tre veckor innan man behöver ta bort färgen hos proffs. Hahaha! Man behöver inte ge dricks om man får urusel service. Låt mig säga att nageltjejen inte fick något extra medan servitrisen på lunchstället fick en hel del. Det lönar sig att vara smidig då man jobbar i servicesektorn.

Har du fått riktigt usel service någon gång? Vad gjorde du då? Hur snäll ska man vara? Ska jag låta bli att bekymra mig mer om detta, eller ska jag lägga upp den här bilden på Yelp?

Jag måste berätta om något vi gjorde som verkligen var roligt! Vi var sex stycken som bytte favoritgrejer med varandra. Alla hade fått i uppgift att fixa gåvor till de andra, men inte vilka gåvor som helst. Det skulle vara något som vi verkligen gillade och som vi ville tipsa om. Jag gav de andra var sitt affirmationskort med Pippi Långstrump på framsidan och en pumptvål från Bath & Body Works (fresh picked apples). Av de andra fick jag ett nagellack från Sally Hansen, två olika läppvallor, proteintillskott, praliner från See’s, rumsdoft i lavendel, en roll on-doft och ett supersmidigt multiinstrument som bl a klarar att öppna sådana där formpressade plastförpackningar som man brukar paja saxen på. Det var riktigt spännande att se alla fint inslagna paket! Det viktiga här var att inte lägga ner en massa pengar på presenterna, utan att försöka hitta något som man verkligen ville tipsa de andra om.

Nu har jag haft så mycket roligt de senaste veckorna! Jag hoppas att min nyvunna energi håller sig kvar länge, länge. Jag älskar att känna mig glad och full av hopp. Kram på dig!

PS: Har du hört Biffy Clyro? Deras texter är smågalna, men jag gillar den underbara skotskan, de vackra tongångarna och tja, att det här är musik som får mig att försvinna från verkligheten en stund. Här har du Opposite.

02 mar

All I want is everything.

Idag sken solen så där underbart som den bara kan göra då den håller på att vinna årstidskampen. Jag satt en stund ute på vår trappa och njöt av att känna värmen, drömma lite och bara vara. Livet blir inte mycket bättre än så.

För dig som är intresserad av hemskolningen kommer här en bild på slutprovslokalen. De båda äldsta är alltså inte egentligen hemskolade då de är inskrivna på Provo eSchool. De läser sina kurser genom BYU Independent Study och Provo High School. BYU-proven gör de under tiden som de läser kurserna, men slutprovet i varje kurs kan de inte ta online. De går i stället till det här provcentret där de får sitt prov och får sitta i en lugn och tyst (övervakad) miljö. Funkar bra!

När jag såg att Åhléns sålde det här Ylva Skarp-fatet i höstas bad jag genast min syster köpa det åt mig och lägga undan det. När jag nu var hemma en sväng tyckte hon att jag kunde ta med mig det. Hm. Jag hann inte fixa några specialpackprodukter, så jag gjorde vad jag kunde för att skydda fatet i den stora resväskan. Låt mig bara säga att jag tror att om någon kontrollant hade öppnat den väskan hade han eller hon säkert fått väldigt roligt. Hur som helst fick jag hem mitt fina fat i ett stycke och det får nu stå och inspirera mig och alla andra på matbordet. Vi har saknat ett fat till större matsallader och det här borde väl funka? Jag brukar nöja mig med lite, men jag inser att jag kanske inte är så måttfull som jag önskar att jag var… Hur är det med dig? Är du måttfull, eller vill du också ha allt?

Nu ska jag sova i några timmar innan det är dags för mig att åka till Park City tills i morgon bitti. Jag ska träffa sju kvinnor som var otroligt viktiga för mig under åren i Philadelphia. Vi var alla flickvänner och fruar till studenter på Wharton och ingen av oss hade våra familjer i närheten. Det blev därför naturligt för oss att ty oss till varandra. De andra damerna är alla amerikaner och de brukar träffas en gång om året under en långhelg. Själv har jag dessvärre aldrig kunnat vara med eftersom jag bott lite för långt borta, men nu är det alltså dags! Manikyr, mat, promenader och prat står på schemat. Jag tror jag kan stå ut med det.. 😉

Ha en fin helg! Det tänker jag ha.

12 feb

När ljuset brunnit ut…

Idag slutade ett hjärta att slå. En bror till någon som är viktig för mig, en söt liten kille som växte upp till en kreativ och alternativ man som blev fantastiskt duktig på det han brann för finns inte mer här bland oss. Jag kan inte ens tänka tanken på att förlora något av mina syskon, det gör för ont! Den här är till dig, J. (Jag säger som mamma brukade säga till oss när vi tittade på Melodifestivalen då vi var små och hatade scenkläderna – blunda och lyssna.) Fast förresten, du skulle förstås hellre ha lyssnat på den här.

30 jan

Nyttigheter för kropp och själ.

Jaaaa! Rolig post två dagar på raken! I går kom ett lakritspaket från söta S som just nu befinner sig på den amerikanska östkusten. Hon hade tagit med sig dessa godsaker i packningen för att skicka dem till oss! Smart tjej – hon vet att det är stor skillnad på postens priser här och i Sverige. Vi blev väldigt glada. Igen! 🙂 Den här gången tänker jag spara några godisar till lakritsglass… Jag har dessutom salmiakpulver kvar från min systers paket, så jag ska nog se till att sprida min lakritskärlek också till amerikanerna.

Sonen har blivit rätt haj på att laga mat vid det här laget. Numera bjuds föräldrarna till exempel rätt ofta på exklusiva omeletter till frukost. I söndags fixade han köttfärssås och spaghetti och i går var det dags för kolhydratfria (Paleo) enchiladas (nästan precis det här receptet). När jag hackar lök gråter jag så tårarna stänker, men det finns tydligen de som tycker att det är onödigt. Så här kan det se ut om man som sonen är problemlösare:

Jag gillar vår Cuisinart Dundermackapär. Jag tror inte jag är den enda som är periodare då det gäller det mesta, också då det gäller köksredskap och ingredienser. Just nu är det matberedaren som jobbar hårt, vår slow cooker är igång ca en gång i veckan och Mrs Kitchen Aid går så fort det ska bakas här hemma. Det går på ett nafs att finfördela, mosa, riva och och skiva i en sådan här matberedare. Det rätt till vilken man har mest hjälp av maskinen är nog potatisgratäng… Ska se om jag inte kan kolla igenom receptboken man fick med vid köpet för att hitta nya favoriter. Vad använder du helst din matberedare till?

Som jag redan har berättat var huset inte särskilt välstädat då vi flyttade in. I helgen tog maken hand om översidan av våra badrumsskåp och fixade alla Hollywoodlampor. Bara i vårt badrum har vi 20+ globlampor. De fanns fram tills i går i tre olika versioner – klara, vita och lila. Numera har vi bara den vita versionen kvar. Dammtrasa förslog inte på de här lamporna (jag hade redan ”storstädat” med fuktig trasa, men det fanns inbränt damm kvar). Maken skruvade ur varenda lampa och diskade av dem. De blev som nya! Inte bara det. Det blev mycket ljusare på kuppen. Nu undrar jag bara hur jag ska kunna föra in all denna ljusa härlighet in i arbetsrummet…

Vi har det väldigt bra här. Just nu tror jag att alla utom maken har lite hemlängtan trots det. Det är familj och vänner som drar. Tur att vi vet att vi snart kommer hem och träffar alla!

27 jan

Tiden går, somligt består.

Det här har varit en finfin dag. Vill du höra?

1. Sovmorgon. Inte jättelång, men ändå.

2. Utflykt till Holladay där vi träffade vår fina vän M, hennes dotter J och Js familj. M hade ganska nyligen skilt sig då vi flyttade till Kalifornien. Hon hyrde ut rum till studenter för att dra in lite mer pengar. Vi hade turen att få tips om henne och flyttade in i det största sovrummet i huset. Stor bokhylla med massor av böcker, eget badrum, delat kök och vardagsrum och tillträde till trädgården direkt från vårt rum. Maken och jag var alldeles nygifta och vi fick ett fantastiskt år där på Evergreen Drive i Palo Alto, CA. M bor numera i Madrid, men är i USA ett par veckor för att hälsa på yngsta dottern som precis fått sitt andra (!) tvillingpar. Dottern bor turligt nog bara femtio minuter från oss, så vi var så glada över att få möjligheten att träffa allihop! Då M visste att hon skulle träffa oss tog hon med sig en överraskning från Kalifornien. Vad då, undrar du kanske? Jo, det ska jag tala om. Min symaskin av märket Brother, den som jag köpte på Costco 1994 och som har stått hemma hos M sedan 1995 då vi flyttade hem till Sverige igen! Och tänka sig. Den går som smort. Nu har jag alltså en symaskin igen! Jag är så glaaaad! (Maken fick fixa till backen som hade gått i baklås, men annars har tiden inte lämnat några avtryck alls.)

3. När vi kom hem hämtade sonen posten. Han kom injoggande med ett grönt vadderat postkuvert från Sverige. Ett tjockt, roligt paket. Ett paket från Lotta fyllt med lakrits, choklad och en mysbok. Vi var redan glada efter den trevliga utflykten till våra vänner, så paketet fick oss alla att flyga en bit över golvet. Mums!

Jag gillar Glada Dagar. Det här inlägget kanske ger känslan av ”intresseklubben antecknar”, men för mig känns det just nu viktigare än huruvida vi borde sitta i en stuga utan el, åka pendeltåg och äta vegetariskt eller inte alls (allt för att sluta släppa ut ofrivilliga koldioxider). Fast jag blev uppriktigt glad över att läsa denna artikel. Kram på dig!