02 apr

Planttantens dröm.

Vintertid på hösten? En extra timmes sömn som alltid är välkommen. Sommartid på våren? Trötta, trötta morgnar, förlorad sömn och ett alldeles, alldeles underbart morgonljus!

Arbetsrummet har sett ut som ett växthus den senaste veckan och jag var lite orolig hur det skulle bli nu när vi inte har verandan att ställa ut de så småningom omplanterade småplantorna. Jag och maken har pratat om växthus och olika slags lösningar, bl a Bondjäntans odlingshylla. Igår kom så K hem med en lagerhylla från Bauhaus och fyra lysrörsarmaturer. Efter lite pysslande hade han fixat en perfekt lösning!

På fönsterhyllan står de flesta pelargonerna. Jag hoppas att de klarar sig från rotblöta nu när de kan torka till ordentligt under dagarna och får så mycket ljus. Något som är mycket bra med att ha hyllan i det här rummet är att det är husets svalaste. Jag har dragit ner elementet så att det kan bli riktigt svalt om nätterna, något som är fördelaktigt om man vill ha plantor som inte är så spretiga. Jag känner mig naturligtvis otroligt frestad att fylla hela hyllorna med försådda plantor, men vi kommer att behöva allt utrymme efter omskolningen då allt har vuxit till sig lite. Så härligt det känns att odlingssäsongen 2019 verkligen är igång!

27 mar

Grönt och skönt.

Mammas påskkaktus blommar för fullt igen, lika fin som vanligt! Jag är så glad över att den verkar trivas i arbetsrummet. Till sommaren får den flytta ut på trappan igen för att ladda upp inför nästa blomning.

Sent omsider fick jag igång försådden, så nu ser jag fram emot en härlig skörd av tomater, paprika, chili och allt det andra som kommer att sås på friland. Det är konstigt att ”planttanten” automatiskt tar semester hela vintern, men så fort solen dyker upp kommer hon fram igen, full av hopp. Det verkar som tur är som att hon har lagt förra årets upprepade misslyckanden åt sidan.

Makens födelsedagsblommor lyser upp hela nedervåningen och gör mig glad. Gult, rött och grönt, påskliljor på väg att slå ut, sprött grönt blåbärsris och Dr Westerlund som börjat ta fart igen!

Här står bröllopsvasen från min tyska syster och uttrycker i praktiken det som skylten bakom uppmanar till: ”gör mer av det som gör dig glad”. Jag är inte särskilt fixerad vid prylar, men jag älskar att ha det fint hemma. Ägget från Paradisverkstan brukar stå i vårt sovrum, men framåt påsk får det komma ut i vardagsrummet. Till helgen är det dags att plocka in påsklådan för att se vad som får göra oss glada i år. Jag saknar våra vackra ankägg! De låg i verandan efter första påsken här i huset och stals och krossades dessvärre av några fåglar som var mer än lovligt tjuvaktiga.

10 feb

Högtidligt.

På torsdag är det Alla Hjärtans Dag, en dag som oftast både kommer och går rätt obemärkt här hemma. Eftersom jag gillar att låta högtiderna året runt synas i heminredningen lät jag dock hjärtebandet med små klädnypor till julkorten sitta kvar uppe och klämde fast en ljusslinga i den.

Ibland kallas Valentins dag också Brustna Hjärtans Dag med tanke på hur eländig man kan känna sig av att bli påmind om hur lyckliga ”alla andra” är medan man själv bara känner sig ensam och eländig. Här kan du läsa mer om Alla Hjärtans Dag om du är intresserad.

Vilka traditioner och högtider brukar du fira? Här hemma är födelsedagarna viktiga, men förutom det brukar följande högtider och traditioner firas här hemma:

Januari – vinter, nystart
Februari – Alla Hjärtans Dag
Mars – Fettisdagen, Våffeldagen, påsk
April – påsk, vår
Maj – student, sommar
Juni – Sveriges nationaldag, midsommar
Juli – fruntimmersveckan
Augusti – kräftskiva
September – skördefest
Oktober – höst, Alla Helgons dag
November – Thanksgiving
December – advent, Lucia, jul

02 feb

Man tager vad någon annan hade.

Vi har haft våra skor stående i hallen på en ful, missfärgad gammal IKEA-trasmatta sedan vi flyttade in för två år sedan. Planen var att vi skulle hitta något passande, så det var aldrig tänkt som något annat än en temporär lösning. Så småningom hittade jag ritningar till en jättefin skohylla som maken planerar att bygga. Med tanke på hur mycket (lite) tid han har till sådana projekt hajade jag till då jag såg en potentiell lösning då jag var på återvinningsstationen häromsistens. I vanliga fall blir jag upprörd då folk ställer skräp runtomkring containrarna, men då var det som att en liten klocka ringde till. Jag tänkte bort hängaren till galgar och krokbrädan och såg en omgång vit sprayfärg ta hand om resten.

Från tanke till handling tog det bara några dagar och nu har vi inte längre något okoordinerat skohav framför ögonen då vi stiger in i vår lilla hall. Skorna svävar på det som en gång var någon annans hatthylla. Tack till maken som tog tag i att genomföra det praktiska renoveringsarbetet medan jag hängde med några av syrrorna!

För kännedom kan jag tala om att projektet kostade 176 kr och lite hederligt skrubbande. Jag skickade efter färgen från Skapamer.se fast jag naturligtvis borde ha köpt den i någon lokal butik. Suck. När man bor som jag gör är internethandel en välsignelse…

1x Universal Primer – Montana – 400 ml65,00 kr
1x Sprayfärg Montana Gold 400ml – White Pure46,00 kr
1x Spraylack – Semi-Gloss (halvblank) – Montana – 400 ml65,00 kr
Totalbelopp176,00 kr
05 jan

Fixarlördag.

Maken är inte helt nöjd med att jag smygstädar undan julen, men vad gör man då solen skiner och det känns grönare ute än för ett halvår sedan då vi befann oss mitt i sommaren? Idag fick grenen byta kläder. Jag räddade kristaller från en lampa som var bortom all räddning. De har legat och väntat på bättre tider och tydligen var det just den femte januari som bjöd på dessa tider. Jag försökte variera längd på de olika hängena då jag vill att grenen ska få lite mer liv. Den har torkat till så i vårt kök att jag av misstag knäckte av en gren, men jag tycker inte det gör så mycket. Nu hänger ”istappar” där och skickar vackra solkatter så fort ljuset kommer åt dem.

Denna soliga och sköna lördag har jag stoppat fläskkarré i slow cookern (favoritreceptet, fläskkarrén är billig på ICA Nära den här veckan), städat micro och spis/ugn och fixat med både det ena och det andra. Jag gillar de där fixardagarna, särskilt som uppladdning till stora utmaningar (som nytt jobb på måndag). Det rensar verkligen huvudet och det känns bra att få bort högar. Hur gör du för att samla energi?

Före- och efterbilder var det väldigt länge sedan jag delade med mig av. Såpa är toppen som ugnsrengöring. Jag brukar smörja insidan på glaset, gallret och ugnsbotten med vanlig grönsåpa. 100°C i en halvtimme, sedan stänger man av värmen och låter det svalna. Gallret är bara att ge en omgång med Svinto för att få bort allt guck. Glas och botten får man vara lite mer försiktig med, så jag brukar använda vanliga hushållssvampar med den vita, mjukare skrubbsidan för att få bort det värsta. Ugnsbotten blir alltid jättefin, men ugnsglaset är lite klurigare. Hur gör du för att få det helt fritt från ingrodda stänk?
Edit: När jag hade gjort så mycket rent jag kunde tog jag det sista med skrapan jag använder till glashällen. De sista fläckarna åkte av med schvung! Jättesmidigt, och inga repor.

19 Nov

Innan trädgården går till ro.

Jorden är kall, men det är många grader kvar tills tjälen tar över. Jag köpte ett helt gäng tulpanlökar på supermegarea i förra veckan eftersom jag inte hade kommit till skott tidigare på säsongen. Tulpaner är ändå några av mina absoluta favoritblommor. Några av Fars tulpanlökar kommer säkert upp till våren, men dagens tulpaner är hårt drivna och en lök räknas bara räcka en säsong. Tulpaner som kommer år efter år på samma ställe kommer från nya lökar från själva moderlöken.

I förgrunden, precis bakom planteringsspaden, ser du en av de små rosenbuskar jag satte i jorden nyligen. Den här längan framför stenmuren längst ner i trädgården ska fortsätta ansas och tuktas. Det är min blomrabatt, helt enkelt. Jag är dålig på att ta beslut även om jag kan se en massa vackra alternativ i huvudet. Nu bestämde jag mig till slut för ett par veckor sedan för att låta de fyra rosor jag hade få stå på rad längst fram. Tulpanlökarna blandade jag om hej vilt i en kartong innan plantering så att tidiga och sena sorter växer upp lite blandat när det är dags att blomma.

Rosorna är alla krukrosor, med undantag för ”Georgs ros” som jag fick av min faster, men den är minst av alla. Rosor är vackra med lavendel, men kanske bestämmer jag mig för att sätta lite högre stäppsalvia bakom istället då det blir för trångt med lavendel framför. Kanske blir det något helt annat? Ett vet jag säkert. TricoGarden står redan redo i tvättstugan så jag kan spreja mot rådjuren i tid nästa vår. Maken planerar också viltstängsel och det behöver sättas upp innan det är dags att köra igång våren i landet. De söta bambisarna är fortfarande i trädgårdslandet och äter nästan varje dag. Lök och purjo har de låtit bli, men annars verkar de inte så kräsna.

På trappan minglar hösten med vintern. I den stora byttan har jag bara perenner, så där förändras ingenting. Julrosorna får stå löst tills Thanksgiving är över till helgen. Då kommer de att få plats i något slags vinterarrangemang framför perenngrytan medan jag kanske ger mig på att laga mat med pumpan. De ska tåla rätt mycket innan de ger upp och jag vill verkligen inte att någon mat ska förfaras.

Vad hittar du på i trädgården eller på balkongen innan vintern tar över?

28 okt

Här hemma på ön.

Solsken, före. Nu är verandan tom. Den väntar på att återfå lite av sin forna glans och jag kan knappt ”hia mej”… När jag var ute och gick träffade jag Henning och Birgit. De bor lite längre ner på vår väg, men viktigast av allt är att Hennings farbror byggde vårt (eller än så länge min brors och svägerskas) hus. H har varit dålig och B vill att han ska pigga på sig lite innan han får sitta ner med mig och berätta sina minnen. Jag kan knappt hia mej för det heller.

Vi har nu fått hela Riksarkivets information om denna fastighet. Jag kan inte uttyda allt och ett par dokument verkar ha kommit fel. Trots det är det jättespännande att följa köpehandlingarna och jag älskar att vara en del av den här platsens historia! Nu ska jag bara förstå mig på de nitiska handläggarnas alla förkortningar.

08 okt

Höstfix.

Morgnarna är mörkare nu och jag märker att jag tänder mysljus stup i kvarten. För att vakna behöver man visst ordentligt med ljusstyrka, men jag tycker om att vakna långsamt. Frukostbord med födelsedagsbukett och festballonger påminde om att jag fyllde år i fredags och att äldsta dottern kom hem över helgen så vi kunde fira hennes 20-årsdag i efterskott. Det var full fart hela helgen, och på det lite andlig spis! Eftersom jag inte har någon vettig telefon och hade glömt att ta fram kameran tog jag inte ett enda kort på hela helgen. Snickerskakorna i vardande finns tydligen bevarade för eftervärlden iallafall. Visst kan 400 g ljus blockchoklad se rätt fin ut? Förutom snickerskakor serverades vaniljbullar, chokladkolasnitt (20 minuter i ugnen är alldeles för lång tid i vår ugn), raw ”kanelbullar”, red velvet-kaka och bakad cheesecake med hallonsås (Hemma hos Julias recept, hör av dig om du vill ha det). Man blev nästan sockerhög bara på doften.

Fixardagar är bäst, särkilt på en måndag efter en fin helg. Därför är jag väldigt tacksam över att jag har en sådan idag. Tvätta fönster, tvätta gardiner, låta Kristina och Anita beskära vårt Ingrid Marie-träd efter många års styvmoderlig behandling, göra äppelmust att frysa in (Kristina tipsade om att frysa in i mjölktetror istället för i PET-flaskor), planera tiden fram till nyår… Det känns fint att få lite andrum på fler än ett sätt. Hade jag kunnat hade jag löst problemet med världsfreden också, men jag tror att det får vänta.

Vårt fina äppelträd behövde verkligen lite TLC! Det här är förebilden, men då hade ändå Kristina och Anita hållit på ett tag. Jag plockade febrilt alla äpplen som maken och dottern inte hade kommit åt i helgen då de tog hand om så många äpplen som de kunde.

Efterbild nummer ett. Det var jättespännande att höra hur varje avsågad gren och kvist planerades utifrån placering och beskaffenhet. Jag har läst på en del om att beskära träd, men träduslingarna ser ju aldrig ut som på teckningarna i böckerna! Jag hängde med på att grenar inte ska växa inåt/tvärs igenom trädet eller rätt upp. Man vill få fram den här formen, lite som ”the giving tree”. Detta träd är ”bara” grundbeskuret nu eftersom det inte tagits omhand på så många år. Nästa höst blir det en ny omgång med lite mer finlir. Efter det kanske vi kan hålla efter trädet själva.

Med efterbild nummer två får du också halva högen med de borttagna kvistarna. Mer borta än kvar! Det går inte riktigt att se på bilderna, men trädet ser verkligen ut att ha fått nytt liv och är mycket luftigare nu! Det är även lite ljusare i köket. Tallen hänger med. Kristina undrade om vi är säkra på att vi vill ha den kvar. Det är jag. Maken kanske inte lika mycket. Vi får väl se! När man värker fram en trädgård hinner man ändra åsikt många gånger. Det är viktigt att komma ihåg att man inte ska planera utifrån hur det ser ut idag, utan utifrån hur det skulle kunna se ut.

Jag hoppas att grannarna aldrig tar bort sin lönn. Den är otroligt vacker oavsett vilken årstid som står för dörren, men nog visar den sig från sin allra bästa sida just idag? Jag får väl ta ännu ett kort om det blir klarblå himmel någon dag. Då är det så bildskönt här att det nästan gör ont. Sådär, ja. Jobba, jobba, jo-o-bba!

04 okt

I tacksamhet.

Det är en ynnest att få börja dagen med den här utsikten. När jag flyttade från Orem tänkte jag att jag aldrig mer skulle kunna hitta ett hem med samma närhet till naturens växlingar. Bergen var ”mina” och jag älskade att varje morgon stiga upp och titta ut genom balkongfönstret för att möta den nya dagen. Oavsett årstid och väder kände jag mig hemma, något som jag aldrig ens hade kunnat drömma om då vi flyttade dit. Jag saknar bergen, det ska jag inte sticka under stol med, men jag vill inte ha dem istället för det jag har här.

”Same, same, but different”. Samma färger, samma sol som ger värme till bilderna. Olika vatten, olika kulisser, samma känsla. Som sagt. Jag saknar, men inte med värk i bröstet. Jag hoppas att snart få komma tillbaka och hälsa på, men var sak har sin tid. Just nu njuter jag av den svenska hösten. Jag var rädd att vi inte skulle få några riktiga höstfärger efter den långa torkan som tog kål på viss vegetation och som fick löv att falla redan i juli. Jag behövde inte vara orolig. Det skiftar så vackert här runt omkring mig och det verkar som att naturen har bättre läkkött än man (=jag) kan tro.

Den översta bilden är tagen från det här fönstret. Mitt arbetsrum gör mig glad varje dag. Imorgon kommer äldsta dottern hem för en snabbvisit. Vi ska fira hennes 20-årsdag lite sådär lagom i efterskott och vi är så glada över att hon nu har en ”egen”, ordentlig sovplats. Gästsängen är mycket skön enligt lillasyster som sov där i flera nätter då den precis hade kommit på plats. Den duger även bra som läshörna, sova middag-soffa och lite allt möjligt. Tänk att detta lilla rum blivit ett fullt fungerande arbetsrum, musikrum och gästrum! Det är klart att det hade varit trevligt med tre olika rum vid vissa tillfällen, men jag är ändå otroligt nöjd med den här lösningen. Sådär, ja. Inget direkt vettigt att säga, mer än att det känns fint att vara tacksam. Så glad jag är över årets NU som fått mig att söka denna känsla mer ofta. Peace.

03 okt

Framsteg.


Vårt hus för precis ett år sedan. Snart drar renoveringen av själva verandan igång. Tänk vad mycket som har hänt sedan detta foto togs!

Idag fick jag påminna mig om hur viktigt det är att då och då se tillbaka på vad som har förändrats ”sedan sist”. Sist kan till exempel vara en viss tidsrymd, en utbildning, en upplevelse, ett beslut, en livshändelse eller ett nedskrivet mål. Jag har jobbat hårt på att lära mig släppa sådant som redan har hänt och som jag ändå inte kan göra något åt, men  i den processen förlorade jag också de vinster man kan göra genom att ge sig själv lite ryggdunk om något blivit bra i en sådan utvecklingsprocess.

Vi bor nu i ett riktigt drömhem. Inte något som var min eller makens dröm, men som har blivit det. Jag älskar numera Sturkö, inte bara som mitt sommarparadis, utan på riktigt som mitt hem. Fortfarande håller jag inte med om ”inget ont som inte har något gott med sig”, men man kan sannerligen hitta nya och oväntade vägar in i något fint genom snart sagt varje upplevelse man har i livet.