Tag Archive for projekt

Reach – Projekt 2.

To reach - att nå fram.

Idag skickade jag ett riktigt brev, ett handskrivet, som på den gamla goda tiden. Det var till någon som har fått många brev av mig och som har skickat många till mig. Att skriva två sidor gav mig skrivkramp och jag tänkte att det är riktigt sorgligt att jag låter min kalligrafihand förfalla så totalt. En hand ska skriva för att hålla sig i form… Jag hoppas inte det dröjer lika länge mellan detta brevet och nästa som mellan detta och mitt förra!

Jag tänker ofta på att göra iordning ett fint paket till någon som betyder mycket för mig, men det blir liksom aldrig av. Idag stoppade jag i alla fall ner något kul i ett kuvert, något som jag hoppas att hon uppskattar så mycket som jag tror. Kanske kommer brevet fram en dag då det är precis vad hon behöver, kanske kan hon spara innehållet till en dag då det regnar och allt känns trist och tråkigt.

Två reach-projekt avklarade och det är bara den sjätte januari. Det känns bra. Har jag fått några fantastiska aha-upplevelser, har jorden skakat under mig, är REACH ett mantra som alla borde leva efter? Nja, jag är försiktigt nöjd med mitt val. Allra mest nöjd är jag över att inte ha gett några nyårslöften som jag ändå redan skulle ha brutit vid det här laget om jag känner mig själv rätt.

Reach – Projekt 1.

När jag hade valt mitt ord för 2013, förändring, bestämde jag mig för att fokusera på tolv olika teman. Det funkade ganska bra, bra och otroligt bra beroende på hur engagerad jag var när jag väl kom fram till det tema jag hade bestämt i början på året. I år har jag därför bestämt mig för att inte hugga allt i sten redan nu. Jag tänkte genomföra små projekt under året och dessa kommer jag sedan att redogöra för här i bloggen.

To reach out - att räcka ut en hjälpande hand.

När vi hade små barn bodde vi ofta långt ifrån släktingar. Det innebar att vi då inte hade några ”naturliga” barnvakter och vi fick klara oss så gott vi kunde. Det gick bra för det mesta, men ibland behöver föräldrar en date för att inte glömma bort varandra. Vi bytte barnvakt med andra par i samma situation, men det blev aldrig riktigt fart på rutinerna. Jag har flera gånger tänkt att en av de mest uppskattade gratispresenterna borde vara några timmars barnvakt. Jag erbjöd därför helt sonika några vänner med fyra barn, fem år och yngre, hjälp med storstädning, en middag eller en barnvakt. De blev överraskade och hemskt tacksamma. ”Två kvällar ute tillsammans på två år, vi kan bara inte tacka nej!”

När jag satt här i soffan med två småkillar som hade valt varsin saga och läste och njöt av stunden kände jag tacksamhet över att ha fått möjligheten att uppfostra tre själar, över att ha fått följa med dem en bit på livets stig och över att mest av allt ha fått lära mig mer om mig själv och hur jag reagerat och reagerar i de allra mest känslointensiva stunder som mödraskapet har bjudit på. Jag tänkte också på att jag saknar godnattsagorna och att jag måste bli bättre på att lägga mig en stund hos mina stora barn då och då för att tala om funderingar som man har. Då kan man få höra följande till exempel…

Jag: You know, your aunt A is the same age I am.
L: I know! She is Super Old!!! She looks like an old teenager, really old. And she’s really kind. Super Kind!

Eh… Hur var det nu? Av barn och idioter får man höra sanningen?

Stolt mamma!

Äldsta dotterns senaste projekt, en rutig klänning. Alla som har sytt vet att det är hemskt klurigt att mönsterpassa rutor, men E gav sig inte. Hon hittade detta snygga reatyg och ett mönster som kostade en dollar och bad mig hjälpa henne. Hon har lagt många timmar på att få allt rätt. Hon har också morrat då jag sagt åt henne att sprätta, men hon har också kommit på att sprättar man då det inte blir bra så blir slutresultatet så mycket bättre! Jag är mycket stolt över att de sömmerskeambitioner jag hade i dotterns ålder liksom verkar ha gått i arv. Jag har nämligen inte andats en suck om att jag tyckte att hon skulle prova ett lite större projekt. (Dessutom är jag rätt nöjd över att jag lyssnade då både syokonsulenten och mina föräldrar bad mig tänka en runda till när jag ville söka till en sömnadsgymnasielinje. Inte för att jag egentligen tror att Natur var något självklart val för mig, jag skulle nog ha gått Humanistisk linje, men jag tror inte jag hade trivts med att slava vid symaskinen dagen lång. Förresten, om jag hade läst språk hade jag ju inte träffat min vän Å och det hade varit en ren förlust!)

30_5

Kolla in den rätt grymma mönsterpassningen!

30_4

Söt, söt, söt.

30_3

Taylor Swift II.

Allt från grått till solgult.

Alldeles fantastiskt vackert – Spem in alium från Fifty shades of Greys soundtrack.

Jag började läsa Fifty shades… alldeles efter att den kom ut efter ett tips från någon. När jag läser tipsböcker brukar jag börja läsa utan att göra några efterforskningar. Efter den här floppen ska jag nog ändra mina rutiner. Fifty shades… visade sig nämligen vara rena porren och jag tyckte att den var så osmaklig att jag lämnade tillbaka den innan jag hunnit speciellt långt. (Min kompis glömde tala om vilken typ av bok som rymdes innanför pärmarna på boken.) E L James har skrivit en hel trilogi om Mr Grey och hon har sålt hur många miljoner böcker som helst översatta till 37 olika språk. Jag gissar att E L James skrattar hela vägen till banken och att Fifty shades-böckerna är 2010-talets Grottbjörnsserie. Suck!

I går fick jag en jättespännande fråga. Vad svaret blir vet jag inte än. Det lär dröja ett tag innan beslut kan fattas, men under tiden fram tills dess kan jag gå omkring och småmysa lite. Jag har för övrigt en lång lista på olika projekt jag skulle vilja ta tag i. Det är dags nu. Det är en sak att drömma och planera, något annat att göra slag i saken.

Förresten pratade jag med fina grannarna på Sturkö och mamma idag. Hej V! Tänk att man kan prata med någon som är på andra sidan jorden, där tiden är en annan och temperaturen skiljer sig 20-30 grader. Visst är det alldeles fantastiskt?

Jag känner våren i mig, lagom i tid för sommartidsomställningen. Vädret visar sig från sin finaste sida och folk går omkring i shorts och flipflops. Nu kan jag tala om att det finns många som gjort det också i -20°, men ändå. De avklädda är ännu fler nu och solen värmer så skönt, så skönt. Livet återvänder sakta och snart är det väl dags att gräva ner fingrarna i jorden. Se, det blir något annat det! Vi får kanske ta hjälp av någon som kan tala om för oss vad det är vi har i rabatterna egentligen…

Välkommen in!

Det här är nu inte direkt min stil, men jag kan inte låta bli att bli imponerad. Jag drömmer om att bygga ett eget hus någon gång. Samtidigt drömmer jag fortfarande mardrömmar om vår ofrivilliga renovering för några år sedan, så de här husbyggardrömmarna är i högsta grad just drömmar. Som jag skrev härom dagen känner jag att det är lätt att längta, men att få saker gjorda är inte fullt lika lätt. Driftighet imponerar på mig!

Härom veckan, då jag var ovanligt trött på ett projekt som liksom aldrig blir färdigt, sa jag till maken att jag önskade att jag var Benita Larsson. Hela hennes liv verkar vara ett långt organisationsprojekt som dessutom är i genomförandefasen mest hela tiden! Hon är singel, så hon genomför det mesta på egen hand även om den tonårige sonen verkar vara med på ett hörn ibland. Imponerande, som sagt. Hur som helst fick mitt lilla muttrande utbrott effekt, för maken och sonen såg till att göra projektet åtminstone halvfärdigt. Det innebär att ni som kommer på besök visserligen fortfarande blir mötta av en sju år gammal lecablockstrappa med fin mossbeläggning, men ytterdörren och dörren in till tvättrummet är jämt och fint svartmålade i stället för dassigt gråslitna och flagnande! Så snyggt. Jag njuter varje gång jag ska in i huset.

I helgen har vi haft besök av min syster och hennes familj. Mysigt! Jag älskar att hänga med min släkt. Jag saknar redan lillasyster som är på väg till Thailand. På onsdag kommer åtminstone hennes lille son hit på lån i ett dygn, så då får jag ladda upp för hela tiden fram till sommaren då de kommer tillbaka!

Förresten är det dags för en ny kortskiss idag. Jag hade gjort ett kort efter nästa veckas skiss, så jag hoppar den här veckan. Här har du de andras fina bidrag!

Regnar det hos dig också? Så länge jag bara får sol också är det okej. Jag sitter här och jobbar med tända värmeljus. Man får göra vad man kan…