20 jan

Glädjor.

Det har regnat och varit grått precis hela dagen. Hela dagen! Som att solen aldrig gick upp. Det gjorde den helt säkert där bakom molnen, men ändå. Jag hade två samtal inplanerade. Det ena blev inställt, det andra blev uppskjutet pga tråkiga omständigheter. Sånt är ju livet. Ljust och gott, men med grå dagar som ligger tungt på våra axlar. Jag kände att promenaden jag behövde fick bli en drömtårta istället. För så gör prinsessor. Skämt åsido. Dagen har faktiskt bjudit på många glädjor!

Yatzy. Vi spelar ofta. Mest för att det var yngsta dotterns favorit i många år, men även för att det är snabbt och lite kul. Och tänk när man får Yatzy! Då är man på topp. Ännu bättre är det när det spelas spel i kombination med läckerheter och skratt. Sämre kan man ha det.

I eftermiddags gjorde jag något som jag planerat länge. Jag slängde en del gammalt i pennlådan trots att det var ganska okej sorterat. Däremot var det dags att göra skrivprov att ha som referens i min skrivmapp. Jag skriver en del i perioder och det är mycket roligare med rätt verktyg! Kalligrafispetsar och bläck har jag redan fixat, nu var det dags för allt annat. Jag älskar ordning och reda!

Kameran är framplockad och batteriet är laddat. Nu ska jag få tillbaka känslan för färg och komposition så jag kan fota min väns bröllop i sommar. Så roligt det ska bli! Emellanåt glömmer jag hur mycket jag gillar att fota. Lite av glädjen förtogs helt klart då jag skippade Photoshop. Det krävs en mycket dyr evighetsbetalning numera, men jag ligger i startgroparna, vilket jag redan berättat om, för att byta till ett annat program.

Sen det här. Nytvättade, släta lakan! Oprahs hjälpredor byter hennes lakan varannan dag. Onödigt lyxigt, men nog förstår jag varför hon vill ha det så! Nytvättade sängkläder är verkligen fin vardagslyx. Min dag fylldes också av allt annat ett liv består av. Högt och lågt. Gott så.

19 jan

Vill du utvecklas?

Vi har så mycket potential. Vi som har privilegiet att leva idag har möjlighet att hitta fler ingångar till denna potential, något som för många innebär stress medan andra blir peppade. Historiska ”influencers” var så få att de flesta av oss känner till deras namn. Aristoteles. Camus. Marx. Kant. Sokrates. Rousseau. Det räcker med bara ett namn, du vet ändå vem jag talar om. Idag finns det skådespelare, minnesmästare, kockar, tv-kändisar, bagare, florister, modelejon, barn och artister som ges samma status som de historiska filosoferna och politikerna hade. När de talar lyssnar folk. Jag (som ändå är känslomänniska) tycker att det är märkligt att så många viktiga beslut fattas på grundval att något ”känns fel”. Konsekvenstänkandet tillhör allt för sällan den viktiga del i en beslutsprocess som det borde ha. Jaja, det var inte vad jag ville fokusera på i detta inlägg.

Jag försöker lyssna på TED-tal då och då för att öppna mitt sinne och låta min hjärna jobba lite. Jag lyssnar på både sådant med för mig intressanta titlar och sådant som faktiskt känns lite tråkigt. Det sägs att det är bra för hjärnans bibehållande av flexibilitet att inte alltid tänka i samma banor. Det här talet var ett av de intressanta och ännu mer intressant var det då jag hade lyssnat klart. Jag skickade vidare det till våra ungdomar för att jag tyckte att det här platsade i sådant som får en att växa som vuxen. Hoppas att du också gillar föreläsningen och kanske till och med kan få nytta av den i framtiden! (Föreläsningen borde dock heta ”How three simple words can get you what you want”.)

18 jan

Idag firar vi!

Wow! Idag blev det körkort för den här härliga tjejen! I sanning något att fira. Hon har jobbat hårt för att fixa det. Alla familjer löser körkortsfrågan på olika sätt. Vi är priviligierade och har sett det som en vuxenbonus vi gärna velat skicka med våra barn. Andra har inte samma ekonomiska möjlighet och låter barnen bekosta kortet själva. Åter andra går kanske halva vägen var. Några vänner till oss lovade att stå för körkortet om barnen inte drack alkohol förrän förrän tidigast vid en viss tidpunkt, andra har haft körkortsfonder som bara lösts ut om barnen skött sig.

Våra två äldsta tog både körkort i USA och Sverige och det var verkligen stor skillnad på vad som krävdes för att få den eftertraktade ”lappen”, både teoretiskt, praktiskt och erfarenhetsmässigt. Jag tänker att det kanske är lite väl slappt i USA och lite väl hårt i Sverige, men det känns tryggare att skicka ut barnen i trafiken här i Sverige. I Orem såg vi olika typer av bilproblem nästan varje dag. Mest var det ”fender benders” och soppatorsk (också fattiga studenter kör där omkring med bilar), men ändå. Det bästa med Orem var att dottern för en liten slant tog körkort under skoltid. De fixade både teori och viss praktik där, men vi fick övningsköra med henne hemma för att hon skulle få till mörkerkörning och tillräckligt många timmars praktisk övning.

Att jag fick detta kort som jag aldrig sett på mig, mina föräldrar och mina syskon är också värt att fira. I min strävan efter mer ”kontakt” satte jag mig och letade efter min gamla brevvän i Finland. Vi skrev till varandra i många år, men det rann ut i sanden under gymnasiet. Pling! Hon har fortfarande kvar sitt flicknamn och har en öppen Instagramprofil. Dessutom är hon väldigt lik sig själv trots att jag bara sett henne IRL en gång, 1983, då hon och hennes föräldrar kom förbi på besök. Sååå roligt, särskilt med tanke på hur lika våra liv ser ut nu. Vi matchade bra på brevvänssidan på åttiotalet och det har tydligen hållit i sig. Jätteroligt!

Det här fotot är helt intetsägande, men det visar också något att fira om man tittar riktigt, riktigt noga. Det är sådan fart på fåglarna vid vår ”fågelmatarstation”! Svägerskans fågelmatare har varit välbesökta under dagen, men också talgbollar och markmatning har varit väldigt populära. Koltrastar, talgoxar, blåmesar, gråsparvar, rödhakar och grönfinkar såg jag då jag stod vid fönstret med kikaren en stund. Det var smart av oss att mata lite större fåglar längre bort! De håller sig faktiskt oftast undan småfåglarnas mat (om man inte räknar fasaner, större hackspettar och en och annan skata som inte förstår att de egentligen är för stora). Kul! Nu ska jag äta glass med resten av den hemmavarande familjen. Passar bra denna dag då jag också firar att min syster mår bra och att jag har en finfin systerson i Skottland som kom till världen för tio år sedan och är en fantastisk (inte längre så) liten människa. HurrAAAAAA!

17 jan

Bajöjej?

När yngsta dottern var liten var hon alltid intresserad av vad resten av familjen höll på med. Det tog ett tag innan vi förstod vad uttrycket ”bajöjej” betydde, men sedan dess används det friskt. ”Vad gör du?” låter lite mer som att man sticker näsan i blöt medan ”bajöjej” mer betyder att man kollar läget.

Idag har jag grottat ner mig totalt i kalligrafi. Jag har skrivit ett gäng brev och insett att mina brevskrivarskills nådde sitt bäst före-datum för länge sedan. Jag antar att det är för att vi har koll på andra på ett annat sätt än vi hade för trettiofem år sedan då jag skrev flera brev i veckan. Efter flera timmar, många papper i papperskorgen (kalligrafi kräver övning, övning, övning) och ett gäng färdiga brev och kuvert känner jag mig nu ännu mer pepp på att fortsätta! Jag hade stor användning av en flaska batterivatten som jag fick av min väninna förra året. När bläck står kan det bli lite för tjockt. Det går bra att tunna ut med en liiiiiten mängd destillerat vatten tills man får ett bättre flöde i sin penna.

Jag skrev också med vattenfärg och pensel. Mina favoriter till penselskrift är två rätt styva små penslar i god kvalitet (en 00 och en 2 Winsor & Newton Cotman 111 round). Jag använder också gärna Winsor & Newtons guld och vita kalligrafibläck. Deras färgade bläck är jag däremot inte särskilt förtjust i. De blöder alla igenom de flesta papper jag använder, även de i lite bättre kvalitet. Jag gissar att de funkar bra på lite stadigare papper eller med en annan sorts pennspetsar än jag brukar använda. För övrigt har jag en ohälsosam mängd pennor varav flera har funnits i min ägo lite för länge för att ens fungera särskilt bra. Jag har dock bara en bråkdel av den mängd som ryms i min syrra i Skottlands lådor! Jag skrattar då jag tänker på filmen som hennes man spelade in då han letade efter en speciell penna och inte hittade någon trots att det finns många hundra pennor i lådorna i deras kontor.

Den här fantastiskt fågelmataren och ett par andra fick vi av svägerskan igår. Grannarna i deras bostadsrättsförening är inte särskilt stöttande då det gäller hennes trädgårdsansvar, så hon vågade inte placera ut dem där hemma. Vi tog tacksamt emot, liksom våra fågelgäster.

Den här söta koltrastdamen var en av gästerna vid matbordet idag. Fåglarna är svåra att hinna fota innan de har flugit sin kos, men de ger mig så mycket glädje. Former cat lady gone bird tant…

16 jan

Lördag på landet.

Vilken fantastisk dag vi fick idag! Maken fixade sitt LAPL (Light Aircraft Pilot License) och slog därmed rekord på Kalmar flygklubb. Han var för snål för att låta sin flygteori från ultralättcertifikatet frysa inne och såg till att utnyttja det till max. Teorin går ut imorgon, så det var i sanning i sista minuten!

Svägerskan och svågern kom ut för att titta på en tomt här i närheten och vi slog alla följe för en runda denna vackra dag. Det var ruskigt halt emellanåt, men det var alldeles fantastiskt skönt! Perfekt vintertemperatur, men jag påmindes återigen om att jag verkligen behöver ett par ordentliga vinterkängor.

Havet var lugnt idag, så blått av himlen.

Överallt ville jag stanna och ta in de vackra mönstren i isen. Tänk att sitta på plats och betrakta hur dessa ismönster tar form!

Potential? För sumpigt? Äsch, rönnsumak, inte roligt. Fantastiska stenmurar! Och så de där ekarna. Och en egen liten bäck, precis som vi hade i Orem!

Maken och dottern testade glidet. Det hade säkert funkat att åka skridskor på vissa ställen, så pass har det frusit på de senaste dagarna. Inte för att jag längtar efter skridskor. Förfrusna tår i ishallen tillhör inte mina bästa minnen precis. Inte bara var det kallt och vingligt, jag har aldrig haft ett par skridskor som suttit bra på foten. Jag undrar om man bara behöver rätt sorts fötter, att det inte alls handlar om själva skrillorna?

Efter promenaden satt det fint med varm choklad och semla för att fira det nya flygcertifikatet. Som Ture Sventon skulle ha sagt: ”Ingenting är så uppfriskande, när man har mycket att göra, som en god, välgräddad, fylld temla.”

15 jan

Citat med omoderna pennor.

Det var så länge sedan jag skrev kalligrafi att det inte blev bättre än såhär ikväll. ”Jaja, men nu blev det så”, som Carina Berg skulle ha sagt. Inte blev det heller så ens från början. Nejdå. Jag skrev om citatet fem gånger innan jag fick till det här halvkassa resultatet, men då bestämde jag mig för att det fick vara nog. Nu börjar jag släppa det krampaktiga taget om pennan och skrapar inte heller med mig pappersfibrer av det hårda trycket.

Det här citatet har jag inte ens komponerat själv. Jag har bara härmat Lindsey på The Postman’s Knock. Trots att jag är femtio och borde kunna hitta på grejer själv kan det vara svårt att komma igång när man inte skrivit något med den här typen av pennor på länge. Eller skrivit med något slags pennor över huvud taget, om sanningen ska fram. Och det ska den ju.

Jag älskar verkligen kalligrafi! Jag älskar känslan av att plocka fram min låda med bläck och spetsar och trasan att torka av spetsarna med efter utfört arbete. Jag älskar att få till ett helt projekt som inte får en bläckplump när man har två bokstäver kvar, eller kanske lägger handen i den halvtorra skriften för att man glömt bort att man inte skrivit med en Ballograf bläckpenna. Det är svårt att hålla sig och många projekt har blivit förstörda då jag envist försökt sudda hjälplinjer innan projektet har hunnit torka över natten eller kanske slarvat till det då jag skyndat på mot slutet då koncentrationen har trutit. Nu ligger en hög riktiga foton, sådana där som har trollats fram ur datorn, som ska skickas till människor för att påminna om tider då man fick träffas, se varandra i ögonen och kanske till och med kramas. ”Det kommer en tid efter denna tiden.” Det lönar det sig alltid att träna, både det ena och det andra, om man vill bli bättre. Just ikväll orkar jag inget mer, men imorgon ska jag skriva adresser vackert på kuvert och stoppa i fotona för vidare transport mot människor jag saknar.

15 jan

Favorit i repris!

Faster Malins lista med goda råd

Ät mycket råris.

Ge människor mer än vad de förväntar sig och gör det för att du tycker om att göra det.

Lär dig din favoritdikt utantill.

Tro inte på allt du hör, spendera inte allt du ger och sov inte så mycket som du skulle vilja.

När du säger ”Jag älskar dig”, säg det på riktigt.

När du säger ”Jag är ledsen”, se personen i ögonen.

Förbli förlovad minst sex månader innan du gifter dig.

Tro på kärlek vid första ögonkastet.

Driv aldrig med andras drömmar.

Älska djupt och passionerat även om du kan bli sårad.

Om du inte är överens, förbli ändå lojal. Förolämpa inte.

Döm ingen p.g.a. deras släktingar.

Prata långsamt, men tänk snabbt.

Om någon ställer en fråga som du inte vill svara på, le och fråga ”Varför vill du veta det?”.

Kom ihåg att den största kärleken och de största framgångarna innebär de största riskerna.

Ring dina föräldrar.

Säg prosit när du hör någon nysa.

När du förlorar, förlora inte lektionen.

Låt inte ett litet missförstånd förstöra en stor vänskap.

När du upptäcker att du gjort fel, rätta till det genast.

Le när du svarar i telefon, den som ringer hör att du ler.

Gift dig med en man eller kvinna som tycker om att konversera. När ni blir gamla kommer er förmåga att konversera vara viktigare än något annat.

Tillbringa lite tid ensam.

Öppna din famn för ombyten och förändringar, men släpp inte på dina värderingar.

Kom ihåg att tystnad ibland är det bästa svaret.

Läs fler böcker och se mindre på teve.

Lev ett bra och värdigt liv. När du blir gammal, minns det som varit. Då kan du njuta av det en andra gång.

Tro på Gud, men lås alltid din bil.

En kärleksfull atmosfär hemma är viktigt. Gör allt du kan för att skapa en lugn och harmonisk miljö.

Om du inte är överens med din käresta, se på situationen som den är nu, inte som den har varit.

Läs mellan raderna.

Dela med dig av allt du vet. Det är ett sätt att uppnå odödlighet.

Var vänlig mot vår planet.

Be, det finns en obeskrivlig kraft i en bön.

Avbryt aldrig någon som håller på att visa dig sin tillgivenhet.

Lägg inte näsan i blöt.

Lita aldrig på en man eller kvinna som inte sluter ögonen där du kysser honom eller henne.

Åk till ett ställe du aldrig varit på en gång om året.

Om du tjänar mycket pengar, placera dem för att hjälpa andra medan du fortfarande lever. Detta är den största tillfredsställelsen rikedom kan ge.

Lär dig alla regler och bryt en del.

Kom ihåg att det bästa förhållandet är det där kärleken mellan två personer är större än behovet den ena har av den andra.

14 jan

Jesus har bytts ut mot Marx…

… så julen är VERKLIGEN slut. Nu råkar jag ogilla Marx och hans idéer, men när jag hittade sparbössan med inskriptionen Das Kapital i en museibutik kunde jag inte låta bli att köpa den i present till maken. Numera tillhör den standardinredningen i köket och påminner om att alla idéer är bra utom de dåliga. Ja, det, och den som spar han har.

Det är intressant att se sitt hem utifrån ibland. Lite så blir det när julen är slut och allt som plockades bort i november får ta plats igen. Eller inte, för den delen. Vissa saker är daterade, annat behöver byta plats ibland. Somligt funkar i perioder och följer kanske modets växlingar lite grann. Efter det senaste årets hukande i hemmet har nog många omvärderat vikten av en bekväm soffa och hur skönt det är att ha en ordentlig arbetsplats. Våra Karlstadsoffor köptes på IKEA i Draper 2012 och har hållit bra, men hörnsoffan börjar ge sig nu. Flera av fjädrarna undertill har vid olika tillfällen trillat ur och vi kunde snabbt konstatera att de inte fästs för att vara i all oändlighet.

Jag har följt Frida Ramstedt som driver bloggen Trendenser i många år. Från början hade hon en ren inredningsblogg och det var mycket fokus på trender, nyheter och att ligga steget före. Hon har ändrat sitt fokus mycket de senaste åren och har bl a gett ut en handbok i inredning som är helt fantastiskt bra för alla som är intresserade av ett funktionellt hem. Jag gillade allra bäst avsnittet om belysning och har verkligen tänkt till då det gäller lampor i vårt hem sedan jag läste hennes bok. Det saknas riktigt bra läslampor på flera ställen här hemma. Jag håller alltid ögonen öppna efter helt vanliga golvlampor på loppis, men ofta är de lite för sunkiga. Jag vill helst att maken ska slippa joxa med elektriciteten och även om det viktigaste är funktionen vill jag också att dessa lampor åtminstone ska smälta in i miljön. Bonus är det att hitta något som tillför något. Jag fick en helt fantastisk födelsedagspresent av släkten då jag fyllde femtio år, men den står kvar hemma hos min syster i Nynäshamn. Nu längtar jag efter att få lysa upp vårt kök med den. Och att träffa familj och vänner i huvudstaden. Suck. Håll i och håll ut, eller vad är det de brukar säga?

14 jan

Nu är glada julen slut.

Tjugondag Knut. Jo men visst, kunde snön inte komma tidigare än så fick vi tacka och ta emot den blötsnö som kom. Jag tror att Jul-en kände sig lite tjusigare under täcket som lade sig så vackert på honom!

Själv kunde jag inte tro mina ögon imorse då detta var synen utanför sovrumsfönstret. Jag hade läst väderrapporten och var inte helt överraskad, men jag hade nästan glömt hur det liksom pirrar i magen då det snöar. Fint! Och vi fick extra många besökare till fågelmaten dagen till ära. De gillade säkert att få maten serverad i rusket.

Maken ser lite småfarlig ut på fotot, men han försökte bara dra ihop muskedundret lite så det skulle vara lättare att få ut årtiondets ståtligaste gran utan att fastna på vägen. Denna praktgran har tjänat oss väl, men de senaste dagarna har vi stuckit oss väl många gånger på granbarren. Det var därmed rätt skönt att få ut den efter att vi hade dansat ett varv runt den så gott vi kunde.

Oj, så mycket barr! Jag tycker ändå det blev fint med kontrasterna mellan trägolvet, det röda och det gröna.

Så står nu hela julen nerpackad i vanlig ordning. En adventslåda, en jullåda, en låda full med julgransdekorationer och så diverse packat på olika praktiska sätt.

Vi tackade för den här julen genom att elda grenljuset jag haft sedan urminnes tider. Det har hängt i granen varje år, men… I år smälte den vidhängande tvillingen över ett elektriskt julgransljus, så jag tyckte det var dags. Det blev en märklig jul på så många sätt med en blandad kompott av jobbigt och fantastiskt fint. Nu tar vi nya tag. God fortsättning på året som hunnit bli flera veckor gammalt!