Söndagsfröjd.
Inget nytt under solen, men här har du lite gott och blandat som gör mitt liv bättre på ett eller annat sätt.
Inget nytt under solen, men här har du lite gott och blandat som gör mitt liv bättre på ett eller annat sätt.
Det har regnat och varit grått precis hela dagen. Hela dagen! Som att solen aldrig gick upp. Det gjorde den helt säkert där bakom molnen, men ändå. Jag hade två samtal inplanerade. Det ena blev inställt, det andra blev uppskjutet pga tråkiga omständigheter. Sånt är ju livet. Ljust och gott, men med grå dagar som ligger tungt på våra axlar. Jag kände att promenaden jag behövde fick bli en drömtårta istället. För så gör prinsessor. Skämt åsido. Dagen har faktiskt bjudit på många glädjor!
Yatzy. Vi spelar ofta. Mest för att det var yngsta dotterns favorit i många år, men även för att det är snabbt och lite kul. Och tänk när man får Yatzy! Då är man på topp. Ännu bättre är det när det spelas spel i kombination med läckerheter och skratt. Sämre kan man ha det.
I eftermiddags gjorde jag något som jag planerat länge. Jag slängde en del gammalt i pennlådan trots att det var ganska okej sorterat. Däremot var det dags att göra skrivprov att ha som referens i min skrivmapp. Jag skriver en del i perioder och det är mycket roligare med rätt verktyg! Kalligrafispetsar och bläck har jag redan fixat, nu var det dags för allt annat. Jag älskar ordning och reda!
Kameran är framplockad och batteriet är laddat. Nu ska jag få tillbaka känslan för färg och komposition så jag kan fota min väns bröllop i sommar. Så roligt det ska bli! Emellanåt glömmer jag hur mycket jag gillar att fota. Lite av glädjen förtogs helt klart då jag skippade Photoshop. Det krävs en mycket dyr evighetsbetalning numera, men jag ligger i startgroparna, vilket jag redan berättat om, för att byta till ett annat program.
Sen det här. Nytvättade, släta lakan! Oprahs hjälpredor byter hennes lakan varannan dag. Onödigt lyxigt, men nog förstår jag varför hon vill ha det så! Nytvättade sängkläder är verkligen fin vardagslyx. Min dag fylldes också av allt annat ett liv består av. Högt och lågt. Gott så.
Se ut över havet i solnedgången tillsammans med mig och njut av en stund som får stanna länge, länge med oss.
Just nu är det lite för mycket elände på andra sidan Atlanten för att det ska kännas riktigt bra. Jag försöker hitta det goda, det fina, det vackra, det roliga, det underbara, allt för att hålla skeppet flytande och fortsätta sträva framåt.
Trots allt har den senaste veckan bjudit på många små högtidsstunder. Det var så roligt att ha T och N här! Den grillade måltiden var fantastiskt god och lakritsen de hade med sig… Jag och äldsta dottern fick sjunga barbershop och umgås med svenskamerikansk vän som jag inte träffat på väldigt länge. Yngsta dottern närmar sig slutet av regelbundna tandregleringsbesök. Vi har haft riktigt sköna vårdagar. Påskliljorna har börjat slå ut. Allt praktiskt inför New York-resan med döttrarna är spikat. Konserten i onsdags var ett trevligt mitt-i-veckan-inslag. Sonen gör framsteg i sitt jobb. Jag har skickat iväg några paket som jag hoppas kommer fram till Sverige snart. Äldsta dotterns high school graduation närmar sig med stormsteg. Se där! Även om det är jobbigt att ens nära och kära mår dåligt finns det lyckligtvis annat att balansera med.
Lapptäcket är skickat till lilltjejen som ska få det.
Maten var god i lördags…
… men sällskapet var trots allt det allra bästa med den grillmiddagen!
En vanlig dag på väg hem. Nu är det inte länge till vi kan njuta av snötäckta bergstoppar, så det gäller att passa på.
Mitt favoritnummer i onsdags på Körfestivalen framfördes av den kvinnliga delen av Cantorum Chamber Choir här ifrån trakterna: Ergen Deda, komponerad av Peter Lyondev. Sjukt roligt framförande! Musik är glädje på så många olika plan!
Ett annat favoritnummer stod BYU University Singers för. Den norske kompositören Kim André Arnesen har komponerat Flight song som fått ord av den walesiska poeten Euan Tait. Jag tycker resultatet påminner om Eric Whitacres musik. Gråtvackert och kvällens rysare.
Den här artikeln om hemmafruar på ”Upper East Side” i New York fick jag skickad till mig. Den visar på en surrealistisk verklighet som jag känner påverkar oss alla i förlängningen. Det är någonstans den här ytligheten som har spritt sig framför allt genom sociala medier de senaste åren. Genom Facebook, Bloggar och Instagram uppmanas man till att ge sig hän åt alla möjliga slags lyckokurer. De flesta innebär att man måste investera stort, gärna med pengar, för att nå ända fram till den eftersträvansvärda lyckan.
tränings-lycka
trädgårds-lycka
shopping-lycka
inrednings-lycka
LCHF-lycka
och så vidare, och så vidare…
Nu för tiden har vi också den stora mängden medvetna och ansvariga konsumenter. De skulle aldrig vara så oansvarigt miljöomedvetna att de skulle lägga ner pengar på sådant som jag länkat till här uppe! Nej, de lägger ner precis lika mycket pengar på vintageprylar, ekologisk mat och annat ”godkänt”. Men är det inte precis samma konsumtionsbeteende som de spottar på inför alla andra?
Själv strävar jag efter vardags-lycka, lite gammal hederlig vardagsglädje. Kanske bet jag mig själv i svansen då jag skrev så, för visst har jag behövt lägga ner lite pengar på att nå fram till dagens vardagsglädjor: en perfekt mogen vattenmelon till fyndpris, att lyssna på tre tonåringar som tar tur framför pianot för att visa sina framgångar och öva för att slipa på tekniken, nytvättade handdukar, ett fint sms från maken, trevliga jobbtimmar framför Photoshop, utslagna vallmor och annat vackert mellan alla ogräs i trädgården, 70% mörk apelsinchoklad…
Jag hoppas att du mår bra, att du ser ditt eget värde och att du inte jämför dig med någon annan än dig själv. Livet är för kort för att slarva bort.
Hälsningar från det som grannarna kallar ”the ditch”, eller diket, men som jag kallar bäcken så fort de släpper på vattnet. Jag älskar ljudet, svalkan den ger då det blir mycket varmare här och närheten med den natur som jag är en del av.
Klockan är bara 8.30 och jag har ändå hunnit med en hel hög med glädjor.
Må din dag vara fin på alla sätt och vis och må du kunna säga ”tack för en underbar, vanlig dag” när du går och lägger dig i kväll. Peace.
Ibland behöver man inte leta länge för att hitta det bästa livet har att erbjuda. Se bara här:
Christer Sjögren i sin ungdoms dagar. Tänk att få vara bandets dräktdesigner… Ah! För övrigt tänkte jag dela med mig av en Chrille-låt som faktiskt passar hans fantastiska röst. Jag är tämligen säker på att jag har hört minst en sådan, men när jag lyssnade igenom listan på Spotify blev jag lite illamående. Sorry Christer!
En lite fråga… Är det mjukisdräkter? Och varför är det kvinnorna som bär kjol när deras fysik uppenbarligen passar hemskt mycket bättre för tighta byxor än männens?
Vad ska jag säga? Nej, just det. Hej, gamle kompis. Jag hoppas verkligen att du har det bra…