12 Aug

Funderingar från ett gäng ribbor, en pensel och Falu rödfärg.

lat

  1. som i anmärkningsvärd utsträckning föredrar att vila i stället för att arbeta
    Flickan är tämligen lat; hon tycker inte om att städa upp efter sig.
    Etymologi: Av fornsvenskans later. Besläktat med lättjalåta, tyskans lass (slapp), tyskans nachlässig (slarvig), engelskans late (sen), latinets lassus (sömnig).

Jag anser mig inte vara någon lat människa. Jag har emellertid gått från att vara en perfektionistisk överarbetare till att ha ett lite mer avslappnat förhållningssätt till min egen och även andras insats. Det har varit en livslång process och många olika erfarenheter har fått mig dit jag är idag.

En luthersk uppfostran lär en att arbeta i sitt anletes svett med en strikt arbetsetik, något som bl a Max Weber menade bidrog till de protestantiska ländernas stora ekonomiska framgång då det begav sig. I modern tid är det inte populärt med religion och därmed har ”man” bestämt att det var protestanternas höga läskunnighet som bidrog till de goda ekonomiska framgångarna och inget annat.

En gång diskuterade jag karensdagar med en supermegatrevlig kollega. Han sa ”det är väl klart att alla tar en ledig betald dag då och då utan att vara sjuk om inte karensdagar finns, det har jag själv gjort många gånger”. Jag tittade på honom som om han var en utomjording och sa att jag aldrig hade gjort så själv och inte kunde tänka mig att göra det heller. ”Men det gör ju alla”, var svaret han gav. Jag undrade i mitt stilla sinne vad det var för fel på mig som inte ens hade kommit på tanken på att lura till mig pengar som jag inte hade rätt till. Efteråt har jag insett att väldigt många anser sig ha rätt till väldigt mycket och att det som jag själv lärt mig inte är något som jag ska ta för givet att någon annan tycker. (Vilket är värst? En skatteplanerare eller någon som lurar till sig bidrag? Skatteplaneraren naturligtvis! Hen lurar ju någon annan på pengar som de själva inte har jobbat ihop men som de har rätt till… Logiskt, eller hur?)

Tillbaka till tankarna om att vara lat och vad som fick tankarna att snurra… Jag stod och målade ribb och tyckte att det var lite småtråkigt. Så fort jag tyckte det fanns en någorlunda bra anledning till att åka hem (det började skymma och bli lite väl mörkt i ladan) så drog jag. Efteråt tänkte jag att om jag hade varit min bror hade jag stått kvar och målat klart de sista tio ribben också. Hur hade det varit om jag hade varit projektanställd istället för någon som är ivrig att flytta in i sitt nya hem? Skulle jag göra minsta möjliga arbete och ändå varit arg på arbetsgivaren som utnyttjade billig arbetskraft? Skulle jag vara glad över att kunna göra något nyttigt och tacksam över pengarna? Skulle jag tycka att det var meningslöst arbete som inte gav mig någonting och kräva andra uppgifter och högre ersättning? Skulle jag se projektet som ett nödvändigt ont, men ett sätt att visa upp mina goda kvaliteter och även en språngbräda till mer kvalificerade arbetsuppgifter?

Det finns genuint lata människor. Det finns personer som ständigt utnyttjar system, maskar och fuskar. Men! Det finns också lirare som slänger chokladpapper i soptunnan när ingen ser på. Det finns frivilliga som tar sig an missbrukare, föräldralösa och samhällets andra olycksbarn utan att förvänta sig det minsta tillbaka. Det finns goda människor som lyfter de orkeslösa och puttar på de som förlorat sin startmotor. Nästa gång min latmask attackerar ska jag komma ihåg den här stunden. Jag är på hugget och i morgon ska jag stiga upp lite tidigare än planerat och måla de där sista ribben också! Leve den lutherska arbetsetiken!

09 Aug

Bara tacksam.

Häromdagen hade jag den stora glädjen att få ha en av mina favoritmänniskor i världen här på besök. (Hon bor alldeles för långt borta, men finns åtminstone närmare än vännerna som befinner sig i andra länder.) Vi pratade om högt och lågt, roliga minnen och kluriga dilemman, livet i allmänhet och att vara i vår ålder med allt vad det innebär i synnerhet. När hon åkte härifrån kände jag hur mina energidepåer fyllts på och hur glad och tacksam jag kände mig.

Fredagkvällen fylldes av härlig livemusik av Lisa Nilsson och Lars Winnerbäck, av umgänge med fin syster och svägerska och så maken som äntligen kom tillbaka från USA. Det kändes som att jag var mitt i Peter Lundblads ”Ta mig till havet”, en låt jag fnös åt ända tills jag fick uppleva den en magisk och ljummen kväll under Västerviks visfestival då kompositören själv framförde den. Jag ryser fortfarande då jag tänker på hur vackert allt var och hur lycklig jag kände mig.

Idag var jag ute i ”huset” och tvättade av den andra kakelugnen som också har satts om nu. Jag blev attackerad av brorsans höns som går på ”sommarbete” där, skrattade och plockade ägg. Återigen kände jag samma tacksamhet, en näst intill fysisk känsla. Jag påmindes om hur viktigt det är att vi samlar på dessa lyckor! Jag ville bara påminna om det trots att det inte är dags för novembers ”trettio tacksamma dagar” än… Peace.

7_14

15 Jan

Solsnö.

Det var så grått, så grått idag. Plötsligt bröt solen igenom samtidigt som lätta snöflingor började dansa ner från himlen. Precis samma sak har hänt några gånger i vinter och det känns lika magiskt varje gång. Jag är så tacksam varje gång jag lyckas hitta den där solen i mig själv.

14_2

08 Jan

Delar av mig.

Häromdagen skrev jag en lista på saker som jag uppriktigt ogillar.

blöta tröjärmar/manschetter
känslan av att vara så arg att hjärtat bultar
låta tiden gå till helt onödiga saker när det finns så mycket roligt, spännande och viktigt att göra
ge upp när jag inte  lyckas med något
vakna efter en mardröm
frysa i en kall säng när jag ska sova
ensamhet
böcker och filmer med olyckliga slut
översaltad mat
att inte kunna hjälpa nära och kära som mår dåligt
inte kunna ta beslut
svettas utan att träna
energilöshet
dålig musik
illasittande kläder som skaver eller sitter åt på fel ställe
rökt ål och blodpudding
se människor bli förminskade eller mobbade
känna mig utnyttjad
ovissa knivar (haha, ja, ovassa knivar ger kanske ett ovisst resultat – dessa stavningsprogram…)
att komma för sent
multi level marketing och andra bedrägerier
folk som inte tänker själva
att jämföra mig med vem-det-nu-är

Egentligen började jag i helt fel ände, men det var bara för att jag satt med mitt nattlinne som hade fått blöta tröjärmar då jag tvättade ansiktet (därav början på listan). Jag känner att det vore på sin plats att skriva en motsvarande med sådant som jag verkligen gillar!

ohana (familj)
krispiga höstdagar då det är precis lagom kallt för att det ska räcka att ha en tjock, stickad tröja och en halsduk för att hålla sig varm
yoga
advent, Lucia och jul, ja, hela december
lyssna på musik
sjunga i kör, spela i orkester
vacker konst av alla de slag
pyssel och hantverk, både att utföra och att njuta av andras talanger
god och vällagad mat
tulpaner
att fotografera
umgänge med folk i alla olika åldrar, situationer, samhällsklasser och med olika erfarenheter
matlagning
goda dofter (grotta, pannrum, bebishuvud, nybakat, regn på varm asfalt, hemma, Demeter- och Lushprodukter)
sova middag
böcker i allmänhet, riktigt bra deckare i synnerhet
örtte
läppglans
pennor, kalligrafi och skönskrift
skriva
få brev och paket
sparsmakade smycken
optimistiska människor med en positiv livssyn
att göra andra människor glada
att stanna i stunden och inte känna annat än tacksamhet
saltlakrits

Se där! Den positiva listan blev längre och jag bestämde mig för att sluta även om det finns mer att fylla på med. Allt är väl! Allt är väl.

02 Nov

Om att hitta det fina i sitt liv.

Mitt lilla Facebookprojekt som jag kört här i bloggen förut, Trettio Tacksamma Dagar, har tagit fart. Mer tacksamhet till folket! Jag tror att om man kan hitta det minsta lilla man har att vara tacksam för så får man en mer positiv livssyn. Ibland behöver jag påminna mig själv om det och jag är glad att det finns fler som ser en mening i att göra detsamma!

1_3

14 Okt

Bara en tanke mellan oss.

I går berättade jag om svärfars kusin, vår klippa då vi var i München i somras. Det var R som hade full koll på vem alla var på fotografierna som skulle scannas och dokumenteras av maken och hans kusin och det var också hon som berättade historierna bakom de olika personerna som fanns på fotona. I morse fick vi reda på att R gick bort i går. Tänk, så nära vi kan vara ibland utan att ens vara medvetna om det. R hann inte få något tackkort, men jag hoppas att hon förstod hur mycket vi uppskattade henne! (Förresten, en människa som är så lik Astrid Lindgren måste väl bara vara rent fantastisk, eller hur?)

14_1

01 Okt

Vivian Park, Bridal Veil Falls, Park City och Tanger Outlets.

Ibland kan det nästan bli lite mycket. I alla fall om man riskerar att utsätta sin kropp för inflammerade vener. Det gjorde jag idag, men det var det fett värt. Jag är så glad över att ha bror min och hans äldste son på besök! Vi slog shoppingrekord i Tanger Outlets denna sista dag i september 2015. Allt var så fyndigt och bara sådant som någon behövde och som hade jättebra pris. Nästan allt. Brorsans svägerska hade bett mig köpa röda eller rosa långärmade t-shirtar utan tryck till hennes flickor. Det fanns inga sådana någonstans. Däremot hittade jag varsin röd tyllkjol till dem, hehe. Tror ni mamman blir glad? Tror ni tjejerna blir glada? (Vi hittade den mörkblå pikétröjan till lillebror som också efterfrågats.)

Vi avslutade dagen med att se Hector and the Search for Happiness. Se den! Se den. Har du inte tid att se den just nu kanske du vill titta på ett gäng snapshots med några av mina glädjor denna välsignade dag.

30_1

30_2

30_3

30_5

30_6

30_8

30_9

30_10

26 Feb

Allt fint på två minuter blankt.

Jag tog kameran i handen och letade glädjor. Det var inte så svårt, men det kändes som balsam för själen.

25_2

En bok från min arbetsgivare och en från min svärmor. Den ena har jag kommit igenom, men den ska få ligga på soffbordet och förgylla mina, och andras, dagar länge till. Den andra längtar jag efter att få veta hur den slutar.

25_3

Lena Linderholms konst. Kan man bli annat än glad av det här?

25_4

Våra hönapönor värper igen! Vi är så glada och äggen är så goda.

25_5

Bergen.

25_6

Ett handskrivet tackort till en inspirerande ung kvinna. Det är lätt att bara tänka ”det där var bra”. Den här gången kom jag ihåg att uttrycka min uppskattning.

Och så min fina familj, så klart. Jag tar ingen av familjemedlemmarna för given och uppskattar dem alla för det de bidrar med i mitt liv. Jag hoppas att du också hittar det fina i ditt liv då du ser dig omkring.

06 Jan

Oh, Happy Day!

Nej, idag orkar jag inte med några dystra toner. Ute har vi nio plusgrader och takdropp och inne jobbar jag på så snabbt jag hinner med härligt våriga färger och annat som gör mig glad.

6_1

Jag har fått så fina meddelanden och brev de senaste dagarna. Att ha vänner är långt mer värt än allt smör i Småland. Att jag råkar ha träffat på några av jordens finaste människor är en ynnest.

Ps: Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jan Allan är en cool trumpetare som jag tycker du ska lära känna lite bättre. Här är en liten dokumentär av Tom Alandh om Jan och hans försvunna trumpet.

01 Dec

Kom ihåg.

I går skulle jag skriva det sista Onekligeninlägget, men jag försöker alltid låta bli att sitta vid datorn på söndagar. Det hade ju annars varit roligt om jag hade glömt bort att skriva detta kom ihåg-inlägg… 😉

Det har varit intressant att ha färdiga bloggtitlar under den här månaden, men jag känner att det var en lite väl lång utmaning även om jag kunde göra den personlig genom att jag samtidigt körde mina trettio tacksamma dagar. När jag är färdig med det här kör jag dock vidare som vanligt!

Kom ihåg… Ja, vad ska jag uppmana dig att komma ihåg? Att livet är en berg- och dalbana och att när man är nere i ”dödsskuggans dal” så kommer de makalösa höjderna snart tillbaka kanske? Jo, det får det bli. Det går naturligtvis åt andra hållet också, men det finns inget uppmuntrande med en pessimistisk livssyn. Tro mig. Jag känner att det finns så mycket gott att åtminstone mitt liv blir mycket bättre då jag fokuserar på detta istället för på det som jag inte tycker om, det som sårar, det som skadar, det som gör ont, det som inte funkar eller det som stör. Jag förstår att alla inte upplever sina liv på samma sätt som jag och jag skulle aldrig jämföra mig med någon annan eller väga någon annans upplevelser mot mina egna.

Ska jag börja bli otacksam nu? Knappast. Jag är dock glad över att jag var tacksam i projektform i år igen. Jag blir onekligen en bättre människa och jag gillar mig själv bättre då jag är tacksam och då jag uttrycker denna tacksamhet. November är vanligtvis en av årets absolut tristaste månader på alla sätt och vis och det här projektet har ändrat på det.

Tacksamhetslista 30 november 2014

Trettio Tacksamma Dagar
Händels Messias
filosoferande människor
uppmuntrande ord
en god natts sömn
vackra färger
renstädade toaletter
julmusik
adventstiden
barnens tacksamhet över våra traditioner och att de uppskattar dem och tycker att de är viktiga