07 maj

Ett långt liv tillända.

Så var Du en länk till en tid som var.
En epok, sedan länge förliden.
Med hjärtat varmt och med tanken klar
levde Du alltid helt i tiden.
Och finge vi be om en gåva ännu.
Det vore att åldras så vackert som Du
och möta vårt öde lika värdigt
när också våra liv levts färdigt.

Pär Lagerkvist

För några dagar sedan fick jag reda på att min gamla klassföreståndare Inga Bergström har gått bort. Hon hade hunnit uppleva nittiotvå år på jorden och hade huvudet på skaft så pass att hon under våren fortfarande undervisade en grupp i engelska. Hon var mycket engagerad i allt från sina elever till scouterna och Hembygdsföreningen i Rödeby. Här kan du lära känna Inga lite du också. Vilken fin levnadsberättelse prästen gav oss, inga begravningsfloskler, utan så där bra var Inga! Vackra psalmer som präglades av hennes tacksamma och inkännande personlighet, en ljus stund för att hedra ett långt och fint liv.

Det här är ”min” avslutningskyrka från högstadietiden. Den ligger precis bredvid Rödebyskolan och eleverna ses fortfarande gå i lämmeltåg till Rödeby Allivs för att köpa godis på rasterna. Allt är som det alltid har varit, och ändå är ingenting detsamma. Den här avslutningen sjöngs ”lär mig, du skog, att vissna glad” till samma melodi som ”i denna ljuva sommartid” och hoppen som sommarlovsglada barn skuttade ut från kyrkan med var utbytta mot tyngre steg.

Inga och jag träffades förra sommaren då en gemensam vän gifte sig. Det var så fint att prata med henne en stund. En tid innan hade jag ringt och skrivit till personer som har påverkat mig på ett extra positivt sätt genom livet. Inga var en av dessa, en sådan förebild som man önskar alla som man älskar. Hon hade skrivit ett brev tillbaka, men vid bröllopet uttryckte hon hur mycket hon verkligen hade uppskattat det. ”Jag har minsann plockat fram det flera gånger med varma känslor.” En god tanke i all sin ära, men somliga tankar gör större nytta om de delas med andra. Det tar jag med mig från denna dagen.

4 thoughts on “Ett långt liv tillända.

  1. Jag tycker att det här var verkligt vackert. Värdigt. Jag har skrivit brev till min lärare Christina Leong också, hon var min fröken i 6-års till trean och hon svarade med. Jag tycker att det är bra att göra en brev-drive ibland, man vet ju hur glad man blir av det! Jag beklagar förlusten <3

    • Jag undrar om vi som är lärare lättare kan uppskatta just det goda som personer i undervisningssituationer har gett oss? Vad fint att också din lärare svarade! Brev är en konstform som jag tänker är på utdöende. Finns det någon som korresponderar på det vis jag gjorde med mina brevvänner, som ”alla” gjorde förr i tiden? Är det skillnad på texter i bloggform och i brevform – avslöjar den ena formen bättre författarens innersta? Finns det en levande kontakt mellan två brevväxlande parter som man går miste om i de fall då ex. bloggtexter skrivs till vilken läsare som helst, men sedan kommenteras personligt av textens läsare?

      Tack för din omtanke! Den värmer.

  2. Jag hade faktiskt Inga som lärare också, och hon är en av dem jag minns med värme! Jag tyckte om skolan i största allmänhet men vissa personer minns man bättre än andra. Så fint att ni hade haft kontakt! Hon verkar ha haft ett både långt och rikt liv. Jag har stött på hennes namn emellanåt i tidningen osv, men inte träffat henne irl sedan skoltiden. Inte vad jag vet iaf!

    • Ja, den där speciella värmen är det som jag tagit med mig från mina favoritlärare. Gärna lite stränga också, ordning och reda med mycket kärlek. Det var roligt med henne, hon hade bra koll på sina elever trots att hon inte hade haft dem på länge. Hon hade säkert kommit ihåg dig! Hon hade mycket bättre elevminne än jag till exempel…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.