14 Mar

Framsteg!

Det här, min vän, är inget foto för Sköna Hem, men det fladdrar i ögonfransarna då jag ser det! Nu är duschrummet på övervåningen klart att använda. Det saknas lister, målning och lite annat smått och gott, men man kan åtminstone gå på toa, duscha och borsta tänderna därinne. Hurra! Dotterns rum har även det närmat sig ytskiktsstadiet. Hennes inbyggda säng kan förhoppningsvis kompensera för eländet att vara tonåring och känna sig obekväm med klasskamrater och i princip allt annat.

Påskkaktusen 2.0 gör mig så glad! Den här och tapeten. Glädje.

07 Mar

Ett steg i taget.

Idag hade vi besök av rörmokaren. Nu har vi en toalett, en dusch och ett handfat i toaletten uppe, tjoho!

Femtio nyanser av grått är inte min kopp te, men att se fler gipsskivor på plats i yngsta dotterns rum är verkligen en favorit! Dessutom har vi nu element överallt där det ska finnas sådana. Underbart.

När jag inte lagade ”en bättre lunch” till arbetarna på övervåningen fick jag tomat-, chili- och kronärtskocksfröer i jorden. Jag drog även igång en omgång ärtskott som jag hoppas lyckas efter instruktioner från en vis kvinna. Jag hade tänkt plantera om lite krukväxter också, men jag hade inte rätt jord för det. En annan dag! Peace.

05 Mar

Snön lyser vit på taken…

… endast magnolian är vaken. Kan vi möjligtvis hitta plats för en magnolia i vår trädgård? Jag ska åtminstone väcka tanken för ”trädgårdsexperten” då hon kommer hit.

Kan jag också drömma in lite bergsutsikt? Jag saknar Squaw Peak. Bergen blev en del av mig, så oväntat och en känsla som jag trodde skulle ”gå över”. Det har den inte gjort. Tur att vi har blyglasfönstret i badrummet!

21 Feb

Tack, grönt och roliga framsteg.

Kära Slavica! Din omtänksamhet värmer. Tack för den underbara disktrasan! Den kommer att påminna mig om hur viktigt det är att välja rätt, att vårda god vänskap och att aldrig ge upp.

Trasan passar den glada tulpanbuketten som lyser upp vardagsrummet precis utanför köket. Jag njuter av tulpansäsongen och hoppas verkligen att fars tulpanlökar orkar komma igen i år.

I köksfönstret står ett par Dr Westerlund (den ena försöker jag stamma upp, men jag misstänker att jag gjorde mig av med lite väl mycket då jag toppade den) och ett par sticklingar från Violets rosa kornettblomma som jag hoppas ska ta sig. Jag drömmer om gröna fingrar och är löjligt glad över att mammas påskkaktus som står uppe i arbetsrummet har massor av knoppar och att alla begoniaskott jag tog efter kollegornas avskedspresent har tagit sig. Visst är det något speciellt med gröna växter inomhus? Dessvärre ställer de till det om man vill vara flexibel och kunna fara och flyga som man vill, men det gör ju trädgårdsland, höns och grisar också. Jag kan inte låta bli att drömma om dem ändå.

Brorsan fortsätter att leverera. Nu är snart innertaket i allrummet uppe klart! Bjälkarna i taket är tyvärr inte särskilt fina och kommer att byggas in på något vis. Peppe brukar vara duktig på att lösa även de klurigaste problem, så jag är inte orolig…

17 Feb

Trädgårdsdrömmar.

Det är vår i luften trots att det har snöat mer de senaste veckorna än på hela vintern. Vi har till och med fullt med snödroppar i trädgården, något som jag helt hade missat innan idag. Ända sedan vår första trädgård, den som tillhörde förortshuset söder om Stockholm, har jag drömt vackra trädgårdsdrömmar. Än så länge har det aldrig riktigt blivit något av dessa mycket levande bilder. Det har inte funnits tid, kunnande eller lust för att lägga ner den energi som en levande trädgård kräver. Man sägs dock lära så länge man lever. Den här jordplätten ska bli älskad och få möjlighet att blomma och få tillbaka lite av sin forna prakt!

Hösten 2016 satte Far mängder av tulpanlökar utan att tala om var, så i våras var han så närvarande då rad efter rad med dessa skönheter i olika färger kom upp. Med hjälp av det naturliga bekämpningsmedlet Trico Garden försvann inte en enda tulpan ner i de glupska rådjurens magar, så alla lökar ska ligga kvar på samma platser där Far satte dem. Tyvärr växte det dock över en massa gräs under sommaren och hösten, så vi får väl se om de orkar ta sig upp i år.

12 Jan

Ett steg närmare!

Nu kommer vi snart att ha duschrummet på övervåningen färdigt! Golvklinkers är på plats och väggkaklet ligger redo. Så spännande det är att följa ett hus från fullständigt förfall till ett hem med själ… Jag är förundrad över att det överhuvudtaget fanns en möjlighet att klämma in både ett gästrum och ett extra duschrum med hjälp av en takkupa! Tänk vilken glädje vi får av brorsans erfarenhet.

19 Dec

Mittemellan.

Det blir ju jul i år igen, vare sig vi vill eller inte. Jag älskar jul, har alltid älskat hela december, men i år går jag på knapp hjälpfart. Tack vare syrran har vi åtminstone en söt liten gran utanför dörren och tack vare svågern har vi en gran i huset. Jag köpte en tysk superkonstruktion till julgransfot på Maxi häromsistens efter några missöden med den vackra men komplett odugliga foten från Rusta. Den passade perfekt till utegranen, så alla verkar nöjda.

Sonen har lovat köra igång granklädningen senare idag. Vi får väl se om jag kan uppbåda lite entusiasm för att hänga på en eller annan kula.

14 Nov

Nu är det (snart) jul i mammas hus.

I väntan på det oundvikliga gör vi allt vi kan för att göra livet mer än uthärdligt. Mamma älskar advent och jul. Hon vet att sätta rätt stämning med små medel och det är hennes entusiasm som smittat av sig på mig och (tror jag) de flesta av mina syskon. En av mina systrar föreslog att vi skulle fixa tidig advent där hemma, så hon och en av våra andra systrar gjorde jättefint för ett tag sedan.

Idag var det dags att skruva upp stämningen ytterligare. Lite fönstertvätt, gardintvätt, adventsljusstakar, krukväxtrensning, julklappsinslagning och några planer för vidare utveckling senare blev det precis så som mamma önskade trots att hon inte orkar göra något själv längre. Det var så roligt att se hennes glädje och förväntan!

18 Sep

Allrummet/korridoren uppe.

Idag är det BF för bebisen, så brorsan passade på att göra klart golvet uppe i helgen. Jag tycker det är så fint! Dessutom känns det revolutionerande fantastiskt att inte behöva trampa i sågspån varje gång man kommer upp på övervåningen. Isoleringen gör att det inte längre blir några kallras, så sammanfattningsvis kan man säga att jag är mycket tacksam över de senaste framstegen.

SparaSpara