planera

02 feb

På väg.

Flygtur helt utan skam. Ren glädje, så fri där uppe i hörnet på vardagsrummet i vårt trygga hem. Maken önskade sig ett flygplan i julklapp och jag bangar inte en utmaning. Gillar också denna vän! Propellern där framme har försvunnit på vägen, men det går bra ändå. För mig får flygaren i julklappsplanet symbolisera hur livet ser ut. Det är bra att ha tydliga mål, men att vara öppen för att målbilden kan ta sig egna uttryck och leda till något som inte riktigt liknar det man såg för sitt inre ger en extra dimension till livet. Idag drömmer jag, drar upp riktlinjer och försöker fokusera på sådant som inte är roligt, men viktigt.

30 dec

Året i backspegeln, del två.

Ett liv består inte bara av fina pusselbitar, utan även sådana som utan något sammanhang ter sig rätt meningslösa eller rentav inte ser ut att passa över huvud taget. Ja, vill man ha ett pussel färdigt är det bara att acceptera att det inte går att välja att trycka dit bitar från någon annans pussel för att man gillar dem bättre än sina egna. De pussel jag pratar om kan bara byggas i efterhand, när dagarna redan har lagts till historien. Jag kan inte planera om när pusslet redan är färdigsågat och redo att pusslas ihop. Vill jag göra något får jag se till att jobba med själva motivet redan innan det blivit tryckt.

Är du som jag är dina konstnärliga resurser ännu inte fulländade och det finns ännu mycket kvar att jobba med. Jag är dock duktig på att visualisera och tänka mig hur jag hade önskat att mitt liv skulle se ut. Vill jag översätta det till hur jag kan lära mig att styra hur motivet målas upp behöver jag bli bättre på att omsätta tanke till handling. Jag visade i mitt förra inlägg vilka bitar och motiv som jag verkligen gillade under året som gått. Idag tänkte jag filosofera lite allmänt runt vad som skulle kunna förbättras och tar hjälp av min egen version av Livshjulet. (Det finns många olika varianter, bara att googla.) Detta blir även en möjlighet att spana framåt!

Fysisk hälsa

Maken har redan utnämnt 2023 till Hälsans år. Jag känner mig jättenöjd med året som gått, men jag har verkligen försummat min kropp som genomgår en stor och omvälvande förvandling på väg in i klimakteriet. Jag har läst på mycket och känner mig i fas rent teoretiskt med vad som händer, men vet att det finns stor praktisk utvecklingspotential inom det här området.

Mental hälsa

Jag känner mig mentalt mycket stark och fortsätter samtidigt utvecklas inom det här området i takt med att jag fortbildar mig som samtalsterapeut. Jag ser fram emot att läsa ännu mer spännande litteratur och lära mig fler tekniker att hantera mentala utmaningar på samtidigt som jag lär mig mer om hur jag kan möta mina klienters behov.

Andlig hälsa

Här finns det att jobba med, men detta är ett område som jag känner mig trygg i att manövrera. Jag prioriterade aldrig pilgrimsvandringen jag hade planerat för, men nu har jag ett datum då jag behöver vara både fysiskt, mentalt och andligt boostad för att få så mycket som möjligt ut av specifikt denna upplevelse.

Relationer

Just relationer är ett område som jag brukar ge toppbetyg då jag kalibrerar mitt livshjul. Delområdena jag prioriterar är maken, lilla familjen, stora familjen (min och makens ursprungsfamiljer/släkten), vänner och bekanta. Eftersom relationer är något som intresserar mig mycket och även ger mig stort utbyte är jag alltid ”duktig” på att ge tid och energi till dessa. Det finns så mycket roligt att se fram emot här under året! (Och utmaningar, för den delen. Så fort andra människor än en själv är inblandade är det svårt att detaljplanera, så det är bara att lära sig att vara kreativ, flexibel och duktig både på att ge och ta.)

Hemmet

Oooooh, älskar vårt hem, men här finns att göra! Två garderobsdörrlösningar, en ful övergång i trappan upp till övervåningen, fönsterfoder på övervåningens toa, färdigställa verandan och bättre förvaring ute i ladan har åkt längst upp i den jättelånga ”att göra”-listan och känns ändå som genomförbara projekt.

Ekonomi

Hela samhället påverkas av stora skälvningar och jag är tacksam över både uppfostran och modesta vanor som ger stabilitet mitt i oredan. Det finns ändå både utvecklingspotential och lösa planer.

Yrkesliv

Jag har en önskan om att utveckla min verksamhet MB Terapi. Jag älskar mitt yrke och känner mig tacksam över att ha ett yrke som jag upplever som mycket meningsfullt och givande samtidigt som det känns fantastiskt att kunna hjälpa medmänniskor att navigera i en snårig vardag.

Fritid

När jag har jobbat, skött min hälsa, gett mina relationer näring, tagit hand om allt som en planttant ska stå i och deltagit i musikrelaterade aktiviteter finns inte så stor önskan att trycka in mer. Kalligrafi, stickning (och annat handarbete) samt resor är sådant som är härligt och väl beprövat. När det gäller nytt och spännande ekar det dock. Hoho, hoho! Inte för att jag längtar efter något särskilt, jag känner mig mycket nöjd under min korkek, men kanske borde jag sätta mig ner och begrunda hur jag kan vidga mitt sinne lite mer så jag inte alldeles torkar ihop.

Det om detta, alltså. Nu har jag alltså skissat lite så jag kan ana konturerna på hur jag vill att det här pusslet ska se ut! Jag gillar verkligen det jag ser om jag kisar lite med ögonen…

18 okt

Sånt vi äter just nu.

Att vara på semester är bra och fint på alla sätt och vis. Något dessa härliga avbrott från vardagen ofta har gemensamt är dock att jag äter rätt dåligt. Det finns folk som reser med stor budget för mat och dryck, detta är sällan vår familj. Jag äter oftast gott, men kanske mer ofta än önskat mindre hälsosamma val. Därför känns det mestadels härligt att komma hem till köket där hemma. Far ville sällan äta ute, varför skulle man betala dyra pengar när mamma lagade mycket godare mat till en bråkdel av priset? Kanske var det för att poliser på skiftjobb på den tiden åt flottig mat på vägkrogar och detta var liksom hans ”äta ute”-referens. På den tiden tyckte jag det var tråkigt, nu förstår jag. Visst är det underbart gott med sushi, och kan vara skönt att sätta sig till dukat bord, men jag gillar verkligen att dona i köket. Sedan har vi restaurangbranschens tuffa läge sedan flera år tillbaka. COVID-19, dåligt med personal, ökade livsmedels- och elpriser – det är som att just denna bransch får mattan under sig bortdragen om och om och om igen. Visst hade det varit fint att stötta det lokala näringslivet mer än jag gör, men nu ser det ut som det gör och det gäller att se om sitt hus.

Vi fortsätter att basera vår kost på det gården producerar. Det ger inte utrymme för så mycket variation, men så får det vara. Nu eldas det i vedspisen om eftermiddagarna, så jag försöker lära mig använda ugnen i den. Det är klurigt att hålla jämn temperatur, men så länge jag kan nöja mig med att ha det stora spannet 150 till 200 grader funkar det finfint. Just igår åt vi en av våra favoriter, rostad vitkål med ägg och brynt smör. Egentligen ska man rosta kapris i stekpanna och strö över detta tillsammans med gräslök, men någonstans på vägen började jag rosta solroskärnor och strö över istället. Det blir också jättegott och är ett bra alternativ för alla som inte gillar kapris. Jag har inte kommit igång med ärtskottsodlingen än, men tycker att det är ett toppensätt att få i sig grönt så här sent på säsongen. Groddlådan är framplockad och jag testade att grodda chiafrön. Det var lite för beskt för mig, så jag återgår väl till alfalfa som är jättesmarrigt.

För övrigt erbjuder ICA Nära jättegoda satsumas för 16.90 kr/kg den här veckan. Toppenpris och lyx för mig som älskar citrus! Jag vill för övrigt tipsa om appen Matpriskollen som är jättebra för dig som jagar priser och erbjudanden. Min lillasyster berättade om den för mig och jag gick genast in och spanade efter billigt smör. Jag har fortfarande svårt att greppa att ett halvt kilo smör kan kosta 65 kronor. Det vägrar jag betala, så det gäller att köpa då det finns erbjudanden och stoppa i frysen. (Fett håller inte lika länge som magrare grejer, men julbaket ska inte frysa inne p.g.a. smörpriset.) Hur gör du för att strama åt matutgifterna, eller låter du det vara?

03 okt

En måndag i oktober.

Idag har jag inga inplanerade samtal, solen skiner efter en regnig vecka, jag har alla mina nya tulpanlökar väntande i verandan och de sista listerna till verandan som ska målas i ladan, så jag bestämde mig för att helt enkelt ta en ”bondedag” och vika tiden till sådant som jag behöver fixa här på gården. Den mentala listan är lång, så kanske är det dags att skriva ner allt på papper och sedan få nöjet att bocka av en grej i taget? Det är ändå rätt tillfredsställande.

Jag älskar den här tiden på året och tänker att det väl är min gamla kärlek för födelsedagen som präglat hur jag ser på hösten. Födelsedagsveckan inleds med fina gåvor som får vänta på rätt dag att öppnas medan de är till ögonlyst i mitt favoritrum. Eller förresten, jag älskar faktiskt hela vårt hus, jag älskar energin här och jag älskar att det trots storleken är så mångsidigt. Igår halvlåg jag i soffan på övervåningen, hade tända stearinljus på bordet och fin vän i lurarna medan jag förundrades över hur detta utrymme som var ingenting då brorsan började renovera blivit ett eget rum.

Från soffan gick det bra att ha utsikt över den färdigrensade högen med körnoter (så här såg det ut innan jag började). Det visade sig att vi sjungit minst 180 olika musikaliska verk, allt från ”Nu grönskar det” till Händels Messias. His yoke… och Halleluja-satsen räknades dubbelt eftersom de sjungits vid flertalet tillfällen till jul innan vi framförde hela verket, men på ett ungefär stämmer det rätt bra. Vilket roligt projekt! Jag blev så nostalgisk och kände mig oerhört tacksam. Jag ska så småningom stoppa in gårdagens repertoar, tänkte börja på en ny historik från och med hösten då vi bytte namn från motettkör till kammarkör över sommaren. Min extrasyrra tipsade om roliga projekt att göra med dubblettnoterna, så jag eldar inte upp allt precis just idag.

Jahaja. Så här fortgår mitt amaryllisprojekt. Jag kan här visa vilken skillnad det blir då en amaryllis får stå mörkt (skugga, den vita) då blomstängeln börjar växa och då den får stå i full sol (västerläge, den röda) som togs in då knoppen precis brutit fram. Tyvärr har jag förlorat namn på de olika lökarna, men den röda tillhör definitivt lyxlöksklassen. Den är betydligt kraftigare än de 39.90:s-amaryllisar man brukar kunna köpa på ICA och har en fantastisk djupröd färg. Kanske förtar det julkänslan att ha blommande amaryllis tillgänglig från september och förhoppningsvis ända in i januari, men så får det vara. Jag vet ju faktiskt inte om de andra lökarna kommer att sätta knoppar. Hoppas att du får en fin vecka och har något som gör dig lycklig.

02 feb

Välkommen till världsarvet.

Igår hade jag ett jobbuppdrag inne i stan framåt kvällningen, så jag tog buss 123 och kände mig som tonåring igen. Tid på buss, för mig är det lika normalt som att borsta tänderna eller gå en promenad även om jag inte åker så mycket kommunalt längre. Jag gillar det. Känslan av att avskärma sig från alla trots att man sitter nästan på varandra, småsurret, det sövande gungandet och de mjuka pysningarna upp och ner då passagerare ska in eller ut ur bussen. Jag har en inneboende sengångare i mig. Åker jag buss tidigt på dagen skärps sinnena (glosinlärningstillstånd), men senare på dagen stänger medvetandet av om jag är passagerare. Att jag vet precis när jag ska vakna till är ett inlärt trick som funkar lika bra om jag är passagerare i bil, buss eller tåg. (Maken testade senast då vi åkte hem från Stockholm. Jag hade sagt att vi skulle handla i Jämjö. Jag sov så gott i passagerarsätet och maken var stolt då han trodde att han hade överlistat mig. I rondellen till ICA-butiken slog jag upp ögonen och var redo att handla.)

När jag väl kom till stan blev jag lite modfälld. Kanske var det februarivädret som fick folk att välja att stanna inne, men hur kan det vara helt dött i en stad av Karlskronas kaliber närmare 16.30? Var alla på ICA och handlade? Jag gick in i två butiker och handlade lite, både för att det är trevligt att stötta de etablissemang som fortfarande håller öppet och för att nätshopping missar allt det där med att ta in något med alla sinnen.

Bara kolla här. Drottninggatan bjöd på två bilar och kanske två gångtrafikanter. Suck. Nä, jag gillar inte känslan av stadsdöd. I USA är numera stadskärnorna ofta ghettofierade medan det är alla större köpcentrum som drar folk. Nu tror jag inte det ska bli så illa här, jag hoppas åtminstone inte det, men jag vet inte hur många restauranger en stad av Karlskronas kaliber klarar att underhålla. Det är ju det alla stängda butiker blir, just restauranger.

Nä, usch, det är nog bara normal februarideppighet som ger sig tillkänna. Det har knappt snöat på hela vintern, och precis då vi är redo att ta emot våren så slår det till. Vinter! Nä, jag ber om ursäkt för att jag tjurar. Det är ju inte precis någon överraskning att just februari brukar vara en vintermånad. Jag fyller på här med något betydligt varmare och trevligare! Igår höll vi syskon årsmöte för att dra upp riktlinjerna för vårt gemensamma sommarställe. Så fint att se alla. Vi dryftade ekonomiska grejer, praktiska detaljer och semesterplanering. Det kommer en sommar, det gör det! (Jag har några syskon som är mycket duktiga på officiella handlingar, dagordningar och sådant, så vid de här tillfällena känner jag mig faktiskt som en riktigt liten lillasyster. Intressant upplevelse för någon som jämt plågar sin omgivning med storasysterfasoner i vanliga fall.) Detta blir alltså dagens pepp. Även i de mörkaste av stunder finns det hopp! Krama en lyktstolpe, mata en talgoxe eller ta ett fotbad så ska du nog se att våren kommer. Tjing!

26 jan

Våren i sikte.

Plötsligt en dag så händer det. Fåglarna börjar låta lite annorlunda. Ljuset har en annan intensitet. Det prasslar på ett annat sätt i buskarna. Våren är faktiskt på väg, även om jag vet att det naturligtvis är långt kvar. Jag vill inte gå ur några odlargrupper på Facebook, även om jag stressas lite av att ”folk” redan har börjat förodla och bygger växthus och gör både det ena och det andra som jag själv inte tycker är meningsfullt än. Skulle jag börja sätta fröer nu skulle det sluta med massiv sorgmyggsinvasion och rangliga, taniga plantor som ändå inte klarar sig ordentligt då jag sätter ut dem. Det misstaget har jag gått på förut. Nä, jag sitter stilla i båten och håller mig fast i relingen. MEN! Jag blev lite lockad då svägerskan berättade att hon hade beställt en massa fröer. Och jag borde fixa krokar till Lidl-växthuset i god tid så det inte riskerar att blåsa bort igen.

Jag försöker hålla koll på nytt och spirande grönt, men detta förrädiskt och fantastiska mossgröna är något annat. Jag vet dock att det händer mycket där under torra löv och dött gräs. Igår drog jag bort det översta lagret ogräs i några av odlarlådorna i trädgårdslandet så det inte ska bli ett massivt och tjockt lager att ta hand om senare. Jag rensade lite runt purjon som står kvar och tittade till vintermorötterna som verkar fortsätta klara sig. Rotsellerin som jag inte tog upp visade sig bara bli geggamoja, men nu har jag åtminstone gjort ett experiment. Jag kan konstatera att de kanske hade klarat sig med ännu mera skydd? Tänk ändå att så pass mycket mat vi äter är vår egen. Jag är mest nöjd med purjon, snålröran, morötterna, svampen och kryddorna. Potatisen blev bara inte god i år. Vet ju inte säkert varför, men tror att det är för att den odlades i lådor som jordförbättrades och att det var så mycket krafs som inte blivit till mull än i de lådorna. (Potatisen blev ju bonus i år.)

Lugnt lågvatten ute vid Östersjön. Inga svanar eller andra sjöfåglar, bara helt lugnt igår. Som sagt. Än är det vinter kvar säger mor, än får vi gå med strumpor och skor. Hade jag inte varit kvar i gränslandet mellan sjuk och frisk hade jag ändå varit lite frestad att doppa tårna… Undrar hur många grader det är i vattnet?

08 dec

Och hur har året varit?

En lista liknande denna svarade jag på för flera år sedan, men jag hittar den inte just nu. Hur som helst fick jag frågorna från Anuschka Rees. Visst är det lite tidigt att svara med flera veckor kvar på året, men jag tyckte det passade bra idag. Dessutom ger det dig chansen att göra något liknande i god tid innan året har gått över till 2022. Enjoy!

MITT 2021

Vilken händelse, stor eller liten, tänker du berätta för dina barnbarn om?
Det går inte att blunda för Coronavirusets påverkan både på samhälls- och på individnivå. Jag gillar inte när rädsla får styra viktiga beslut. Det är farligt på flera olika plan. Jag hoppas att de beslut som har tagits och som kommer att tas framöver (vaccinbevis har redan gått igenom, nu diskuteras tvångsvaccinering) inte leder till stora oroligheter. Gängbrottsligheten påverkar numera mer och mer ofta även oskyldiga, något som gör att jag kan oroa mig över våra barns trygghet även om de numera är vuxna. Jag har två kusiner i Stockholmstrakten vars tonåringar har blivit rånade under hösten. Två olika, på ställen där mina familjemedlemmar bor och verkar. Jag vill inte gå in på detaljer, men ”vi har varit naiva” känns numera som en riktig trigger för mig.

Om du fick beskriva ditt 2021 med 3 ord, vad skulle det vara?
Kontakt, hälsa, oro

Vilka nya saker upptäckte du om dig själv?
Jag fortsätter lära mig och utvecklas trots att jag nu har fyllt femtioett. Efter att ha känt på tanken att jag kanske är en vinterbadare har jag vid ett par tillfällen fått möjlighet att bekräfta detta! Just nu känns det kanske lite för kallt för decemberbadet jag planerade i november, men jag tror det blir av.

Vilken enskild prestation är du mest stolt över?
Att jag känner hur rätt jag har landat yrkesmässigt och att jag är en bra samtalsterapeut.

Vilken var den bästa nyheten du fick?
Att yngsta lillasyster skulle gifta sig nästa år! Åh, vad jag längtar till att fira kärlek och hopp.

Vilket var ditt favoritställe som du besökte 2021?
Alltså, här finns det två platser som slåss med varandra. Dels Stockholm/Nynäshamn då alla våra barn numera bor där, annars älskar jag att stå vid Östersjön och titta ut över horisonten i alla väder och vid alla sinnesstämningar!

Vilka av dina personliga egenskaper visade sig vara mest hjälpsamma i år?
Ja, det skulle kanske vara att jag är genuint intresserad av andra människors väl och ve, både då det gäller nära och kära och klienter jag möter i mitt yrke.

Vem var din bästa person som du alltid kunde lita på?
Maken och jag har båda jobbat hemifrån i år och har fått förlita oss på varandra både för känslomässiga och praktiska behov.

Vilka nya färdigheter har du lärt dig?
Jag har blivit en mer utvecklad planttant och somligt sitter definitivt numera i fingrarna. Jag vågar lita på mitt eget omdöme gällande odlandet på ett helt annat sätt än jag gjort förut.

Vad eller vem är du mest tacksam för?
Livet!

Om någon skrev en bok om ditt liv 2021, vilken typ av genre skulle det vara? En komedi, kärlekshistoria, drama, film noir eller något annat?
Boken skulle nog bli någon slags feelgood, eller en coming of age-bok passande klimakteriedamer istället för tonåringar. (Dessa två engelska begrepp heter samma på svenska vad jag vet, men feelgood är böcker och filmer som ska få mottagaren att må bra och coming of age handlar om tonåringar som går igenom något slags utveckling.)

Vilken var den viktigaste läxan du lärde dig 2021?
Det man investerar rikligen i betalar sig vanligtvis. Mest tänker jag på att jag faktiskt skött trädgårdslandet mycket bättre i år, hela vägen, och att vi därmed välsignades med en stor skörd.

Vilka mentala blockering(ar) övervann du?
Att min kropps utseende skulle spela någon roll. Jag har gått ner en hel del i vikt, men med det följer att huden blivit slapp. Det blir liksom aldrig bra och börjar man joxa finns det alltid något annat som måste fixas. Jag mår bra och kan använda min kropp, det är ju underbart.

Vilka 5 personer tyckte du mest om att umgås med?
Fem förslår inte. Jag kan inte välja ut ett så snävt antal.

Vilket var ditt största genombrottsögonblick karriärmässigt?
När jag fick två paketbokningar samma dag.

Hur har din relation till din familj utvecklats?
Att också yngsta dottern flyttat hemifrån innebär att jag fått ett annat förhållningssätt till barnen. De är ju vuxna, men jag är fortfarande deras mamma och vi behöver varandra på olika sätt. Det är en spännande väg att gå, den där då man upptäcker nya sidor hos varandra. Maken och jag har också blivit både ”empty nesters” och arbetar hemifrån båda två. Det innebär också att vi fått ett nytt slags förhållande.

Vilken bok eller film påverkade ditt liv på ett djupgående sätt?
Just nu är jag alldeles uppslukad av Daniel Bergmans Hjärtat. Sådan är jag, jag må fundera mycket, men när det gäller filmer och böcker minns jag mest det som gäller ”just nu”. Jag följer serier för underhållning, inte för att de ska påverka mig. Jag har läst en del böcker för att förkovra mig i mitt yrke som jag tycker har varit mycket användbara, men jag vet inte direkt om jag kan säga att de påverkat mig på ett djupgående sätt.

Vilken var din favoritkomplimang som du fick i år?
När någon tackade dotterns föräldrar för att hon är så ”j***a grym”.

Vilka småsaker gillade du mest under ditt dagliga liv?
De näst intill dagliga promenaderna i vårt vackra närområde.

Vilka coola saker har du skapat i år?
Jag vet inte att jag skapat något coolt överhuvudtaget, men jag tycker det är roligt att jobba på relationerna jag har med syskonbarnen. Med olika intresse och framgång naturligtvis, beroende på ålder och fas i livet. Jag vill gärna lära känna också mina syskonbarn i Skottland, så det vill jag gärna ta tag i. Och makens syskonbarn. Det är svårt att ta en fika med någon i Sydney, så det får lösas på annat vis.

Vilket var ditt vanligaste mentala tillstånd i år (t.ex. upprymd, nyfiken, stressad)?
Nöjd skulle jag vilja säga!

Var det något du gjorde för första gången i ditt liv i år?
Vinterbadade!

Vilken var din favoritstund med dina vänner?
Innerliga samtal med fina, fina vänner.

Vilket huvudmål lade du grunden för?
En god hälsa in i ålderdomen.

Vilka bekymmer visade sig vara helt onödiga?
Av privat karaktär.

Vilken upplevelse skulle du älska att göra om igen?
Flyga med maken! Det var verkligen kul att flyga till Gotland över dagen…

Vilken var den bästa presenten du fick?
Omtanke.

Hur har din övergripande syn på livet utvecklats?
Den går fram och tillbaka. Mest tycker jag att livet är ett fantastiskt äventyr som bjuder på så många höjdpunkter mitt i vardagen!

Vilket var det största problemet du löste?
Av privat karaktär.

Vilket var det roligaste ögonblicket på ditt år, ett som fortfarande gör det svårt att inte brista i skratt när du tänker på det?
Typ varje gång jag fejstajmar med min treårige brorson.

Vilket köp visade sig vara det bästa beslutet någonsin?
Vårt köksmöblemang! Alla gånger.

Vad skulle du göra annorlunda och varför?
Min livsfilosofi är att när något är gjort hjälper det inte att älta vad som hade kunnat göras annorlunda. Jag väljer därför att ta ansvar för de val jag gjort, både de bra och de dåliga.

Vad förtjänar du en klapp på axeln för?
För att jag inte ger upp. Jag har gett upp många gånger i mitt liv och tyckt att saker varit omöjliga utan att prova. Det har hänt något mig efter mina tuffa år. Jag är snällare mot mig själv och jag låter också (mycket) ta tid.

Vilka aktiviteter fick dig att tappa tidsuppfattningen?
Trädgårdsarbete med någon bra bok i öronen.

Vad tänkte du på mer än något annat?
Troligen våra barn och deras väl och ve.

Vilka ämnen tyckte du mest om att lära dig om?
Det går inte att välja ett. Psykologi och odling/trädgård.

Vilka nya vanor odlade du?
Lymfmassage!!! Egenmassagen får väl mest räknas till vanorna, men hade jag haft de pengarna hade jag haft som vana att gå på lymfmassage en gång i veckan. Drömma kan man!

Vilka råd skulle du ge dig själv i början av 2021 om du kunde?
Håll i, håll ut! Detta fick vi ju ändå av andra, men jag upplever verkligen vikten av att göra just det.

Gjorde någon del av dig själv eller ditt liv en helomvändning i år?
Den frågan får jag nog fundera lite längre på.

Vad eller vem hade den största positiva inverkan på ditt liv i år?
Min lymfmassör Nettan gav min kropp nytt hopp!

MITT 2022

Vad vill du att det övergripande temat för ditt 2022 ska vara?
Det här återkommer jag till. Jag har redan börjat fundera över mitt årsord för nästa år, särskilt då KONTAKT varit så otroligt bra för mig och att jag trots det kände mig rätt klar redan för ett par månader sedan.

Vad vill du se, upptäcka, utforska?
Vågar jag mig på att drömma om norrsken och ishotell här?

Vem vill du spendera mer tid med under 2022?
Andra människor.

Vilka färdigheter vill du lära dig, förbättra eller behärska?
Jag vill ge mig på lite mer avancerade stickprojekt, men lockas även av återbruk av textilier. Jag vill läsa mer, bli starkare (usch, det var mitt mål för 2021 och jag har inte alls ärat det målet), bli snabbare på tangentbordet, lära mig mer om ayurveda och… Här vill jag fylla på med mycket mer! Det är ju underbart att utvecklas.

Vilken personlig egenskap vill du utveckla eller stärka?
Kan man öva på att bli kreativ? Isåfall väljer jag det.

Hur vill du att din vardag ska se ut?
Jag vill ha en inrutad vardag och hoppas kunna använda helgerna till att vara mer spontan.

Vilka vanor vill du ändra, odla eller bli av med?
Det här tror jag kommer att passa ihop med mitt årsord, så jag väntar lite med att svara.

Vad vill du uppnå karriärmässigt?
Jag hoppas att nå ut till fler klienter och att få fortsätta utvecklas och vara behjälplig i den position jag nu är.

Hur vill du minnas året 2022 när du ser tillbaka på det om 10/20/50 år från nu?
Vill inte alla kunna se tillbaka på ett kommande år med värme, glädje och tacksamhet om man får önska?!

Vilket är ditt första mål för 2022?
Ett nytt årsord, ett ledord som ska få följa med mig under hela 2022.

09 sep

Har du någon dröm för vintern?

Så frågade hon igår, min lillasyster. Japp. Jag svarade ”Gå på julkonserter igen! Någonstans. Stilla Nätters Kapells avskedskonsert vid nyår. Åka pulka i Klackamåla. Hitta nytt ord till 2022. Fortsätta med min hälsoresa. Få fler klienter. Men först höst. Få ordning. Ensamresa/pilgrimsdagar. Lagra skörden. Börja bygga styrka.” Ajli sätter upp ”bucket lists” för varje årstid. Lagom tid för kortsiktigare mål och att skapa goda vanor tänker jag.

Kontakt fortsätter att ge mig mycket kraft! Jag förstår att det kan synas märkligt att ett litet ord kan påverka en människa på ett märkbart sätt, men det kommer inte av sig självt. Tänk bara på mobbade barn, hur en ”riktigt bra” mobbare jobbar med ord. Det gäller att hitta ord som agerar kniv och de ska sägas med rätt emfas och på rätt ställe. Usch, jag blir så upprörd på hur elaka både barn och vuxna kan vara! Fast nu var det denna effekts fullkomliga motsats jag var ute efter. Att hitta ord som bygger, stärker, entusiasmerar, driver på och får en att växa med hjälp av jobbet man får göra själv, mest effektivt ju bättre man förstår sig själv. Just nu jobbar jag mycket med ”kontakt med mitt inre”. Det är en i högsta grad både andlig och mental resa.

”Vad vill du bli när du blir stor?” kan hänvisa till saker du vill börja göra. Men det kan också vara det du vill sluta göra. Jag frågade en vän, ”nu när du blir äldre, vad har du slutat göra?” Han svarade: Jag har slutat kontrollera mina bankutdrag. På riktigt! Jag använder aldrig mitt skrivbord. Jag slänger bara skit på det! Jag bestämmer vad jag inte gillar att göra, och jag slutar bara göra det. Jag vet inte varför jag alltid kontrollerade mina bankutdrag till att börja med. Jag hittade aldrig några fel. Och du vet, nu när jag insåg när det gäller jobbet, du har tur om du kan planera 20% av allt som ska göras. Så varför planera in i minsta detalj? Vad mer gör jag inte nuförtiden? Känner mig inte skyldig. Jag har liksom slutat med det sedan mina föräldrar gick bort. Jag menar, när dina föräldrar är döda börjar du inse vad som påverkar beslut ibland. När du fortfarande i bakhuvudet strävar efter dina föräldrars godkännande. I 50-årsåldern! Jag vet inte om andra människor är likadana. Jag var iallafall sådan. Så att båda föräldrarna är borta ändrar perspektivet lite eftersom den omedvetna processen att imponera på dem inte längre finns kvar.
John Caddell

Denna text läste jag för några veckor sedan och har inte kunna släppa den. Det här är en tanke som både är jobbig och befriande. Igår frågade min faster om jag tycker att jag är lik Far, för hon tycker att det finns så mycket av honom i mig. Absolut! Och Mamma! Jag är stolt över att vara så lik båda två och känner att jag fortsätter lära känna dem även efter deras död. Jag tror att det som egentligen hänt nu när ingen av dem finns tillhands så kan jag helt släppa det som inte var så jättebra och bara fokusera på allt fantastiskt de var och gjorde. Jag är tacksam över allt de lärt mig. Jag är medveten om vad jag behöver slipa på. Men en sak håller jag inte med om. Jag vill fortfarande imponera på dem! Jag saknar att ha dem här vid tillfällen då de faktiskt hade varit imponerade! Jag vill ringa och berätta! Jag vill komma hem, hemhemma! Jag vill att de ska se hur bra det går för deras barn och barnbarn! Så den där friheten, den kom med ett mycket högt pris. Och eftersom jag ändå har betalat det känner jag att jag ska njuta mer av att fatta beslut som bygger på vad som är bäst för mig, inte på vad de skulle ha blivit imponerade av. Och den insikten gör mig friare.

25 aug

Ut med det gamla.

Du som brukar läsa här vet att jag gillar garderobsrensningar och att jag har som rutin att bara ha sådant som är lagom där. När det är dags för ny säsong går jag igenom allt och ser till att fixa en lista på sådant jag önskar eller behöver uppdatera. Häromdagen rensade jag sålunda upp inför det kallare halvåret och insåg att det här blev en betydligt större utrensning än vad som är brukligt. Jag har gått ner rätt mycket i vikt under det senaste året. Det har varit ett högst medvetet beslut och har tagit lång tid. Kanske är det därför jag inte riktigt har insett hur mycket min kropp faktiskt har förändrats.

Jag provade precis varenda plagg i garderoben och det slutade med att högen på golvet var väldigt stor. Jag såg två alternativ: lägga allt längst bak i garderoben i en sopsäck eller skänka/sälja allt. De jag frågade om råd konstaterade väl egentligen samma sak som jag, nämligen att det är bra att släppa taget för att rent mentalt acceptera den ”nya” kroppen. Jag ska skicka iväg allt i fint skick till Sellpy och även om det inte ger särskilt mycket för varje plagg är det ändå bättre än ingenting. Dessutom skulle Sellpy vara en källa till billiga nya kläder om det nu skulle vara så att kroppen skulle förändras igen!

I USA pratade väninnor om att de hade ”released weight”. Här pratas det om att ”gå ner i vikt” eller ”banta”, men jag gillar verkligen tanken på att släppa taget om extrakilon, säga tack och adjö. Kanske är det den tanken som fick mig att tänka på en av de Disney-sånger som fått störst genomslag. Orden är kraftfulla både på engelska och svenska och jag vet flera personer som använt delar av texten i ”Let it go” som mantra i diverse stora och livsomvälvande processer. Jag ska ta med mig det här citatet i processen att hitta ett nytt ord för 2021. Kanske finns svaret här?

Slå dig loss, slå dig fri
Bana väg, låt ske det som sker
Slå dig loss, slå dig fri
Hon som fanns här finns inte mer
Och här står jag, en förändrad själ
Kristen Anderson-Lopez och Robert Lopez

Slå dig fri [Let It Go]

Snön har lagt sitt täcke över berg och glaciär
Det gnistrar i sin enslighet, ingen själ passerar här
Den storm som viner inuti mig tycks ha vänt
Ett isolerat land och jag är dess regent

Ingen får se djupt inom dig
Låt dem inte få genomskåda dig
Visa ingenting, vad du än gör
Allt är förstört

Slå dig loss, slå dig fri
Den tiden den är förbi
Slå dig loss, slå dig fri
Vänd dig om, det får bli din sorti
Och aldrig mer ska någon säga nej
Släpp den storm du bär
Lite snö har väl aldrig stört mig

Ja tänkt vad lite avstånd får allt att verka smått
Och de rädslor som har styrt mig är ett fjuttigt minne blott
Nu ska vi se hur användbar den är, den kraften som jag har
Rätt eller fel, bestämmer jag
Jag är fri

Slå dig loss, slå dig fri
Nu ser jag allt och förstår
Slå dig loss, slå dig fri
Fäller inte en enda tår
Här står jag och ska förbli
Släpp den storm du bär

Min kraft den flödar genom luft och genom mark
Min själ, den spirar kraften, väller upp och gör mig stark
Min tanke kristalliserar fantasi till is
Jag lämnar allt som var, förkastar direktiv

Slå dig loss, slå dig fri
Bana väg, låt ske det som sker
Slå dig loss, slå dig fri
Hon som fanns här finns inte mer
Och här står jag, en förändrad själ
Släpp den storm du bär
Snö har väl aldrig stört mig

04 mar

Funderingar runt sånt vi stoppar i oss.

Jag satt just och letade recept. Vi har haft en påse durra i skafferiet ett bra tag och nu tyckte jag det var dags att sätta det på prov. Durra (Sorghum bicolor) är ett gräs som används till att bl a brygga glutenfritt öl. USA är världens största durraproducent, men de flesta svenskar tror jag inte känner till detta spannmål. Anledningen till att jag upptäckte det var att jag såg en påse i mataffären och var sugen på att testa något nytt. Durra är ett mer näringsspäckat alternativ till bl a ris och för alla som jagar antioxidantrik mat är durra en riktig fullträff. För mig som inte tolererar vete speciellt väl funkar det att delvis baka bröd med, men allra lättast verkar det vara att bara koka och använda precis som ris.

Jag gillar att laga mat, jag gillar att äta mat och jag gillar att fundera över vilka olika råvaror som passar tillsammans. Jag lagar fortfarande mest mat här hemma och utgår nästan alltid efter vad vi har i skåpen. Det blir mycket ugnsrostade grönsaker, ugnsstekt fisk, potatis, köttfärs-, lamm- och nöträtter. Fläsk mer sällan, men några paket bacon ligger oftast i kylen som backup. Det är ju jätteroligt med olika spännande recept, men dem ger sig oftast dottern på. Slökokaren gillar vi, mixerstaven och mixern jobbar rätt hårt. Jag försöker hålla våra knivar välslipade. Min personlighet är organiserad, men när det gäller mat tar jag mest beslut tidigast samma morgon som maten ska ätas.

Innan våren gått över i sommar behöver frysen tömmas. Jag säger ofta det, men så ligger både bär och grönsaker kvar medan vi fyller på med kyckling, fisk och lite annat smått och gott. Nu ska det bli av på riktigt. Anledningen att så mycket blåbär är kvar är att vi inte velat ”slösa”, men det är ju jättetrist om de till slut inte är goda att äta för att vi väntat för länge! Nu har jag därför gått igenom frysen och skrivit upp vad som finns kvar för att det ska finnas en PLAN. Ojojoj, undrar hur det ska gå…