baka – Sida 5

23 maj

Paleokakor och det godaste kött jag smakat.

Vi försöker följa en kost fri från sädesslag och vitt socker. Det går bra. Visst är det lite dyrare på ett sätt, men samtidigt låter vi bli att köpa en massa ”tjafs”, så jag tror det går på ett ut.

När man slutar äta grejer med socker i ändras smakpreferenserna. Jag hade aldrig trott att jag skulle uppskatta mörk choklad, ännu mindre att jag faktiskt skulle föredra det framför en Marabou chokladkaka. Idag kan jag ta en eller två mörka (70%+) chokladbitar och vara nöjd efter det.

I kväll fick jag tips på glutenfria chocolate chip cookies och kände att jag var sugen på att testa. Kakorna smakade inte lika gott som vanliga kakor, de var inte lika söta och inte lika ”sega”, men de var faktiskt godare än jag hade väntat mig. HÄR finns receptet. Någon tipsade om att byta ut hälften av kokosoljan mot smör och jag tror det är det som skulle göra kakorna riktigt goda! Nästa gång…

Ett köttigt recept som är godare än något annat jag smakat på länge är DETTA. Wow, alltså. Slow cookern får jobba på här hemma och jag är så glad över att vi skaffade den när vi flyttade hit! Surt bara att det kostar så mycket mera att köpa en med en svensk elkabel än en amerikansk… Ja, för dig alltså.

13 feb

Vad är en vänskap?

Om lite mer än några dagar fyller en fin vän år. Vi hamnade bredvid varandra den där första, skakiga dagen på gymnasiet och fortsatte sedan hålla ihop i tre år. Å var min idol. Maken till ödmjuk, trevlig, smart, rolig och snäll människa är inte lätt att hitta. Tyvärr ställde geografin till det och vi hamnade på olika ställen i Sverige. Å träffade en matchande skånepåg och blev kvar i Skåneland. Själv hamnade jag någon annanstansar och vi har tyvärr inte träffats särskilt ofta de senaste tjugo åren. Skulle jag skriva en lista på människor som betytt mest för min utveckling skulle hon ändå hamna långt uppe i toppen! Varför?

Hon är smart, men fick mig aldrig att känna mig dum.
Hon visade mig vad målmedvetenhet innebär.
Hon hade ”jämt” alla rätt på proven, peppade och hejade på, men var alltid ödmjuk.
Hon delade min passion för musik och turligt nog hade hon också en storasyster med god musiksmak. (All you zombies, visst var det tips från A? Och Simon & Garfunkel…)

När jag har talat med mina barn om vikten att välja rätt vänner är det Å som jag har berättat om. Nu för jag vidare det här till dig också. Om du omger dig med människor som dränerar dig är det kanske dags att du ger dig ut på Å-jakt? Jag är oändligt tacksam för mina vänner, både de som är nyare bekantskaper och de som har funnits med mig under längre tid. Och du, kära BFF, den här är till dig.

Förresten hade du fått en semla i kväll om du hade kommit förbi. Fulare än några andra jag gjort, men grymt goda. Våra vänner fick en omgång de också. Jag hoppas de blev nöjda. (Och så hoppas jag att du inte blev illamående av ännu en semlebild. För oss stackars utlandssvenskar som får gå igenom vissa procedurer för att få till det där som alla andra tar för givet är det dock en bedrift varje gång vi lyckas!)

22 dec

The Piano Guys och jul i vårt hus.

Härom kvällen gav vi barnen årets första julklapp – biljetter till The Piano Guys konsert inne i Salt Lake City. Vi fick flera timmars musikalisk njutning och förutom det hade barnen möjlighet att prata med alla de fem män som är inblandade i detta projekt. Själva pianokillen, Jon Schmidt, pratade vi svenska med. Japp. Killen behärskade norska flytande efter två år i vårt kära grannland. Det här var en upplevelse som hela familjen alltid kommer att komma ihåg! Fantastiska Alex Boye, den gamle pojkbandsstjärnan från London, gästspelade med The Piano Guys-versionen av Coldplays Paradise. Grymt! Pojkbandsmovesen satt där de skulle kan jag säga. Haha! Duktiga musiker är alltid duktiga musiker, oavsett vilket instrument de behärskar eller vilken musikgenre de pysslar med. Otroligt inspirerande var det hur som helst. (Har du erfarenhet av spritpennor i tvättmaskiner? Kan jag tvätta dessa värdefulla t-shirtar utan att autograferna försvinner?)

Jag trodde inte att denna dag skulle komma i år, men nu känns det faktiskt att vi har jul i vårt hus också! Jag gjorde denna lilla ”akvarell” förra året. Så mycket har hänt sedan dess! Tänk… Hoppas att N och C tar hand om vårt gamla hus på bästa sätt.

Det var inte värt att betala hundra spänn för en flaska ljus sirap, så vi gjorde amerikanskt julgodis istället för knäck. Mycket smör och socker, lite vatten, salt och vanilj. Ja, och så mjölkchoklad och hackade valnötter så klart. Färdigt! Och gott.

Vi har aldrig fått så få julkort. Jag vet många som inte skickar julkort nu för tiden och så har vi ju flyttat. Flyttar man är det lätt att försvinna under radarn.

Björkbänken har pimpats med fårskinn! Nu är den varm och skön att sitta på och så ser det liksom juligt och charmigt ut tycker jag. Gamlamormors duk ska manglas, inte visas upp i detta fruktansvärt skrynkliga tillstånd! Jag saknar henne, min gamla svärmormor, men hoppas att hon gläder sig över att se sitt hantverk användas, skrynkligt eller ej.

Julklapparna är fixade, skinkan ska ugnsbakas i morgon, köttbullarna är stekta, julgodiset ligger i skåp och kyl och Jesusbarnet ligger i krubban. Nu är det bara du som saknas! Puss och kram.

01 dec

Tack svärmor!

Svärmor kommer ihåg det trauma vi stackare fick genomlida den jul vi bakade lussebullar med gurkmeja och skickade därför ett räddningspaket med finaste bakduken och några saffranspåsar. Gurkmeja är bra för hormonell obalans bland annat, men jag tror inte ens det uppvägde det faktum att bullarna den gången blev, tja, otäcka. Innan vi åkte till Hawaii gick jag in på ICA och köpte några saffranspaket som fortfarande ligger i plånboken. Därför kunde jag i går kosta på mig att ge två av svärmors paket till en stackars svenska i nöd och nu har jag satt en deg som ska frambringa oändligt delikata, gyllengula och traditionella lussebullar med de andra två påsarna. Håll tummarna. Jag bakar med torrjäst och termometern jag köpte på Smith’s i går blev tydligen kvar i kassan tillsammans med alsolsprit och plåster. (Vi får väl se om jag får grejerna nästa gång jag kommer dit…) 37°C fixar jag med fingrarna, men att uppskatta 50-60°C är minsann inte lätt.

Njut av finaste helgen på hela året! Jag rekommenderar en promenad i lätt snötäckt landskap lördagskvällen innan första Advent. Det finns inte mycket som är vackrare. Lägg till det en adventskonsert eller två så är lyckan total! Just nu har jag fruktansvärd Sverigelängtan. Inte bort härifrån, bara att kunna gå på någon av AFs konserter, träffa familjen, göra ”det vanliga”. Ja, det var väl det. Nu ska jag sluta klaga. Sorry.

Edit:

29 nov

Dottern har blivit amerikan.

Titta vad E kom hem med idag. Hon är så duktig! Alltså, det här var nog den godaste äppelpaj jag har ätit någon gång. Hur god som helst!

Pajdeg

4 cups vetemjöl
1 msk socker
2 tsk salt
1,33 cup shortening (margarin typ)
1 msk vinäger
1 ägg
1/2 cup vatten

Blanda torra ingredienser. Tillsätt resten. Blanda ihop snabbt för hand eller ännu hellre i matberedare. Dela i två delar; en till botten, en till lock. Rulla ut mellan bakplåtspapper (egentligen vaxat papper, men det har jag aldrig hittat hemma i Sverige). För över botten till en pajform. Lägg i fyllningen. Rulla ut locket och lägg över. Skär dekorativa öppningar så pajskalet inte spricker. (En sats räcker till två små pajer.)

Fyllning

1/2 cup osaltat smör
3 msk vetemjöl
1/4 cup vatten
1/2 cup socker
1/2 cup farinsocker
8 äpplen skalade och i skivor

1. Värm ugnen till 220°. Smält smöret i kastrull. Rör i mjölet så en deg formas. Tillsätt vatten, socker, farinsocker och koka upp. Sänk temperaturen och låt sjuda.
2. Ta fram din pajform klädd med deg. Fyll med äppelklyftor och häll över sockerlagen. Lägg över pajlocket.
3. Baka i 15 minuter. Sänk värmen till 175° och fortsätt baka i 35-45 minuter, tills äpplena är mjuka.

Ps: Vi missade det där med ”baka i en kvart och sänk temperaturen”, så hennes paj stod i ugnen i 220° i 35 minuter. Det blev jättebra!

14 apr

Yihaa!

Ibland måste man omvärdera, bryta upp planer och sätta nya mål. Idag drog jag upp rullgardinen och möttes av snö. Snö. Jag vet att det är april och att det är högst normalt att snö faller också efter att man har fått smaka vårens sötma. Jag gillar det bara inte. Jag längtar till Miriams pool i Palo Alto, till båten på väg ut till Capri, till Ko Samui och det ruffiga hotellet med fantastiska omeletter och samma sol som vår, fast varmare. Jag längtar till doften av solvarm asfalt då det regnar och jag längtar efter långa, ljusa kvällar då jag inte behöver tänka på något jobbigt eller något tråkigt. Jag längtar efter…

Eftersom jag inte är en sådan som orkar gräva ner mig i tråkigheter allt för länge bestämde jag mig för att rosta müsli och baka bullar till familjen. Just nu har vi en massa extrakanaler på tv, så vi kanske blir sådär svenska och gräver ner oss med de nybakade bullarna under sköna plädar och gottar oss i alla möjliga tv-program och filmer som vi tänkt titta på utan att det någonsin finns tid eller blir av. Vi får väl se. Eventuellt sätter jag mig vid mitt skrivbord och gör en massa kort. Ja, eller ett i alla fall. Jo, jag börjar nog med det. Hoppas att du som läser har bättre väder och att du har möjlighet att göra precis vad du vill just nu.

16 mar

Fortune Cookies.

Sådär, ja. Nu känns det lite bättre.

Idag gjorde jag något som jag tänkt testa många gånger utan att det har blivit av. Jag gjorde lyckokakor, sådana som man i alla fall i USA får då man går på kinarestauranger. För många år sedan fick jag ett meddelande om att ”New wealth is just around the corner”. Det där hörnet måste vara väldigt långt, för jag har inte kommit fram än. 🙂 Dessa kakor är lätta att göra, men man får räkna med att vara bunden vid spisen i ca 1,5 timme.

1. Skriv ut ca 20 välgångsönskningar på lappar max 8 cm långa. Sätt ugnen på 175 grader och ta fram en ugnsfast form med teflonbeläggning (vår kommer från Lidl).

2. Blanda till smeten
Rör ihop:
1, 5 dl vetemjöl
1,2 dl florsocker
3 st äggvitor
Blanda i:
1 msk maizena
1 tsk vaniljsocker
80 g smält, avsvalnat smör

Skeda upp en matsked smet och bred ut med hjälp av fingertopparna på ugnsformen till en cirkel, 7-8 cm i diameter. Grädda bara en eller två kakor i taget.

3. Grädda kakorna i 4-5 minuter, eller tills kanterna börjar bli svagt ljusbruna. Nu gäller det att arbeta snabbt så att inte kakorna stelnar! Skydda ena handen med en kökshandduk. Ta upp kakan med hjälp av en stekspade och lägg med ovansidan nedåt i kökshandduken. Lägg i ett meddelande och vik kakan dubbel. Vik sedan kakan ytterligare en gång på längden genom att böja den över en skålkant.

4. Låt kakorna torka hopvikta i en tom äggkartong. När kakorna är helt torra behåller de formen.

Härifrån kommer receptet. Tack Linnea Svensson!

Vi åt god fredagsmiddag och avrundade med dessa visa kakor. Sonen firade att dagens uppspelning till Nordiska Musikgymnasiet kändes bra. Få platser, men han tyckte att skolan kändes toppen. Den ligger bra till och är liten och familjär med inriktning på klassisk musik som han är intresserad av. Yngsta dottern firade att hon upptäckt en ny favoritbokserie. Halleluja! Ett av mina barn har blivit Kitty-tjej! Kittys äventyr kan man följa i alla lägen, eller vad säger du Å? 😀

Nu är det dags att leta upp tevefåtöljen och rösta på Ninni i The Voice. Go Ninni! Glöm inte att rösta…

14 jan

Kreativ vishet.

Idag har jag ännu en present till er. Jag tror att de flesta har något att hämta där, men ni som är det allra minsta kreativa på något plan i livet kommer med säkerhet att få nytta av både ett och annat vist ord. Jag blev faktiskt så inspirerad av den långa artikeln att jag gick och bäddade sängen på stört och satte fast några bokstäver i ett minialbum som ska med till mässan.

Jag har så svårt att skapa något ”på kommando” om jag inte är inspirerad innan, eller under tiden. Det gäller nästan allt. Man måste till exempel äta middag varje kväll, och jag vägrar helfabrikat (om det inte gäller Dafgårds kåldolmar, fast det är ju ingen familjefavorit precis)… Hur många maträtter ploppar upp i huvudet då man mest behöver dem? Tja, i mitt fall brukar jag hamna på ”spagetti med köttfärssås”, ”indisk linssoppa” eller ”ugnsrostade grönsaker med något till”. Alla tre rätter är goda och lättlagade, men just då allt känns tråkigt behöver man lite utmaning och något spännande! Nu när jag har gjort saker till mässan har jag blivit så missnöjd med många av sakerna jag har gjort att jag bara slängt dem i soptunnan. Det hade jag aldrig gjort för några år sedan, utan då hade jag vridit och vänt på saker och ting tills det blev som jag ville. Jag vet inte vilket som är bäst. Det känns nog som att tiden jag spenderar på varje färdig sak som går att använda är ungefär densamma, men jag har börjat ge upp i stället för att utmana mig själv att skapa något bra av något dåligt. Jag är inte säker på att jag är nöjd med den utvecklingen!

Just nu står jag inför två veckors mässarbete. Det ska byggas monter, jag ska tala för produkter, tipsa och inspirera, resa, umgås med L mer än familjen och försöka ha något slags balans och lugn under tiden. Det är roligt, spännande och utmanande och jag hoppas att jag kan ta med mig budskapet i artikeln då jag sätter igång med min vardag igen.

Nu är det dags att ”be boring”. Lördag med familjen skulle ha inneburit svärfar med familj på middag, men satte sjukdom käppar i hjulen för det. Vi fick snabbt göra nya planer.

1. (Jag) och maken lagade dammsugarslangen så vi kan bli kvitt allt grus i hallen (det sprider sig snabbt liksom dammråttorna).
2. 3/5 av familjen bakade chocolate chip comfort cookies till den femtedel som just nu känner att skolan är ett berg som hon inte orkar bära. Att gå i sjuan och ha fem stora läxor/prov över helgen känns sådär, det förstår jag. Min plikt som mamma är att hjälpa till att styra upp negativa tankar, bidra med instuderingstips och försöka lätta på ”duktig flicka”-bördan…
3. En liten bebis ska få ett kort som jag behöver pyssla ihop.
4. Vi tänkte försöka hinna gå på Johnny English Reborn eller Real Steel då vi har ett gäng företagsbiljetter som går ut den 25 januari.
5. The Never Ending Story, aka tvätthögen, ska omhuldas och eventuellt få sig en strykning.

Ha en fin helg!

24 nov

Tipstorsdag vecka 47.

För att komma i julstämning får veckans tips handla om julebak (baka mycket och ät upp det själv så får du en julebak…) och annat julpyssel i köket. Här kommer recept som garanterat blir bra!

Chokladkolasnitt (Jag förstår kanske varför kakan bara fått tre stjärnor av fem. Bakar man de här kakorna bara en halv minut för länge blir de inte alls lika goda. Håll koll! 20 minuter är för lång tid för vår ugn.)

Saffransbullar (Jag gillar verkligen kesella i saffransdegen. Men lyd rådet att använda lättversionen då du bakar med standardmjölk, annars blir degen väl tung.)

Leilas Rocky Road (De flesta har nog provsmakat då detta recept har fått väldigt stor spridning, men det är verkligen gott och jättemäktigt. Skär inte i för stora bitar, det mäktar ingen med att äta…)

Knäckebröd (Så gott, så gott med mjukt smör. Jag gillar att strö rosmarin och flingsalt över kakorna innan de gräddas. Det ger lite Wilmas-känsla.)

Fler kökstips:

Tvätta fläktfiltret i diskmaskinen då och då. Tar bort ingrodd os-doft som ofta är svår att härleda.

Ta bort skydden längst ner på kyl och frys och damma av ordentligt under sagda hjälpredor.

Torka av köksluckor och olja in träbänkar.

Torka golvet lite mer ofta från advent till jul. Det är så skönt att gå på rena golv!

27 okt

Tipstorsdag vecka 43.

Dagens tips är rätt enkelt. Se till att bjuda hem folk. Allt måste inte vara perfekt! Det berikar livet att träffa vänner, bekanta och rätt okända. Mat måste ändå lagas och så mycket mer jobb är det inte att göra dubbel sats. Och som maken säger. Det är väl ändå bättre att dammsuga då gästerna drällt färdigt och har gått hem?

Bilderna är från en fest som nu inte var speciellt spontan. Den var planerad in i minsta detalj av äldsta dottern. Martha Stewart, har du någon arvtagerska? Annars kan jag tala om att du har en kandidat här.

Födelsedagsfirande med oktobertema. Vilket? (Inte svårt att gissa, va?)

Värdinnan i färd med att instruera den vilda flocken. Hon är en given pedagog.

Efter att ha googlat runt hittade E några ätbara attribut till festen. Kyrkogårdstårta var mitt eget namn, men inspirationen till den fick jag från flera liknande tårtor på diverse amerikanska matlagnings- och pysselsidor.

Jag vet inte vad som hände med marängsmeten, men det gick inte att få till toppiga maränger den här dagen trots att jag varit så noga med att bara få med äggvitan. Nåja. Allt kan inte alltid lyckas.