heminredning – Sida 4

01 okt

Tjoho och man gör så gott man kan.

Vår 16-åring körde upp idag och klarade att ta sitt körkort! Jag tycker det är fantastiskt att hon nu kan ta sig runt på egen hand, men nog tycker jag att man är lite väl ung för att ansvara för något så tungt som en bil vid den åldern. De dagar hon har enstaka lektioner uppe på skolan ska jag med glädje skicka henne på egen hand i bilen, men motorvägskörning och sådär? Nja. Nu tar de flesta här sitt körkort då de är 16 och då allmänna kommunikationer helt enkelt inte fungerar lika bra här som de gör i Sverige så förstår jag att ett körkort blir i det närmaste nödvändigt. Vad tycker du? Har du något barn som övningskör eller som precis har tagit körkort? När känner man sig redo att helt våga lita på deras omdöme?

Höstvädret fortsätter och nu kan man se snö på de högsta bergen. Jag vet att det ska bli runt 24°C till helgen, men idag är det svinkallt. Det är till och med så kallt så jag passade på att dra på värmen tidigare idag trots att jag hade både luddiga innetofflor och tjocktröja på mig. Det är hemskt att svettas av 30-gradig värme, men inte är det bättre att frysa om man inte behöver! Hu. Jag saknar braskaminen vi hade i Segeltorp…

Numera har tevehörnan blivit vår Sturköhörna. Jag får ta ett kort då ljuset är bättre, men så här ser den fina gamla kartan på Karlskronas skärgård ut i inramat skick. Jag har väntat länge på att Michael’s skulle ha sitt erbjudande med 50% rabatt + en extra kupong. Trots att jag hade så mycket rabatt kostade allt ca 1400 kr!

Jag saknar lite fina och passande kuddar till hörnsoffan. Det kanske får bli symaskinsdejt till helgen…

Ovanför pianot hängde vårt familjeporträtt jättefult på fel höjd då husbyggarna hade placerat en termostat väldigt illa för alla som är intresserade av att ha tavlor på väggarna. Jag bestämde mig för att tavellist skulle ge en lösning på problemet och delvis lyckades jag i mitt uppsåt. Att sätta bilder snyggt och med något slags harmoni på en sådan list är lättare sagt än gjort. Jag har googlat inspirationsbilder, men mycket jag hittat har varit rätt trist. Tips på förbättringar? Egentligen tror jag att familjefotot kan klara sig med en mindre ram, men helst hade jag nog haft ett lite knubbigare format på just den tavlan (lite högre och lite smalare). Vi får väl se hur det blir så småningom.

Passepartouten på familjetavlan är för tunn och jätteful, så den ska jag be Michael’s-personalen byta ut mot något kraftigare som inte bucklar sig om jag inte hittar en ny ram som passar först. Den vänstra bilden är från Etsy, regnbågsfotot tog jag själv och lät trycka upp på Persnickety Prints på lite kraftigare och matt papper, tempelbilden skrev jag ut från nätet och monterade med mod-podge på en träbit som jag först hade filat till lite och målat med vit akrylfärg. Tulpanbilden älskar jag, men den stackaren fick bara IKEAs billigaste ram som sällskap.

De senaste gångerna jag har varit på loppisställen har jag letat specifikt efter ramar i olika storlekar, men det verkar som att folk antingen slänger dem innan de hamnar på loppis eller som att andra fyndletare också vill ha ramar. En vacker dag hittar jag kanske min dröm, en sådan ram som jag kan spraymåla eller göra sådär alldeles fantastiskt fin.

27 nov

Jag kunde inte hålla mig…

I morgon har vi Thanksgivingförberedelser hela dagen, på torsdag kommer våra vänner hit för att fira ordentligt med kalkon och en massa annan mat, på fredag ska jag ta sovmorgon och förbereda pepparkaksdeg, julpyssel och städa och på lördag kommer några grannfamiljer över för att jula tillsammans med oss. När skulle jag hinna baka saffransbröd om inte idag? Och varför inte svulla ordentligt när man ändå håller på?

Jag och äldsta dottern degade, knådade och formade och snart hade vi ett gäng alldeles perfekta lussekatter. Vi spelade Dam med sonen och maken och var tvungen att dränka våra sorger i nybakat och julmust. Alla mådde bra i kväll, men i morgon vet jag minst två som kommer att må ruskigt dåligt. Vissa offer får man göra i saffranets namn! Jag skäms bara lite för att jag inte höll ut till helgen innan jag fick upp julkransen på ytterdörren, men annars njuter jag mest. Det här är verkligen min favorittid på året.

För övrigt har jag en svägerska som jag hade velat ha bakandes här under hela december. Nu får jag njuta av hennes bullar på ett vackert kort istället, men det är okej. Jag lär ju inte gå upp i vikt av pappersbullar och inte får jag ont i magen av dem heller! (Kära paleofrukost, jag återkommer i morgon bitti.)

Och så här svensk-amerikansk ser vår ytterdörr ut nu. Kransen köptes på Costco för en hundring. Då ingick de tre kottarna och de tre kvistarna med fuskbär i rött. Jag får ta en närbild så du kan se hur fin kransen egentligen är.

(Sådana här foton får mig att verkligen önska mig ett nytt objektiv till kameran. Jag är lite trött på fisheye-effekt på så många av mina foton! Jag vet, jag vet. Världsliga problem.)

17 okt

Vi har ett nytt arbetsrum!

Jag vill bara skriva det fast klockan är ett på natten och jag inte riktigt är färdig med sorteringen. Oj, vad bra det här blir bra! Sonen valde att flytta upp sitt rum till oss andra på övervåningen, så nu har vi ett större arbetsrum med bättre förvaringsutrymmen och han har ett mindre rum (vilket han ville ha) som inte ligger precis bredvid den brummande värme-/kylanläggningen som låter väldigt högt, gärna när det är dags att sova. Håller på att få lite bättre struktur bland mitt You Do-material så jag faktiskt får för mig att pyssla också när jag inte ”måste”. Jag hittade de stickor jag hade fått av svärmormor innan hon gick bort och grät en skvätt, jag hittade ett halvfärdigt lapptäcke som faktiskt borde sys klart och jag hittade en adress till en kvinna som borde ha fått ett brev av mig för länge, länge sedan. Kram på dig! Det här blir en bra dag.

24 jan

Om att städa och så där.

Audiensrummet utan julgran och adventsstjärna är tomt och kallt. Det hade känts rent opersonligt om inte marimban hade stått där med sitt röda notställ till allmän beskådan för alla gäster som inträder i vårt hus… I morse var jag och sonen och handlade. Jag ryckte åt mig ”två för $8”-buketter. Bra drag och väl investerade pengar. Rummet fick genast lite mer värme och alla hus borde ha levande blommor hemma, året om. Just sayin’. Annars går det långsamt med heminredandet. Jag har liksom inte riktigt förmågan i mitt handikappade tillstånd. Nu har jag i alla fall så smått börjat använda mitt brutna ben, fast fortfarande med kryckorna i högsta hugg. Jag sa till barnen idag att jag förväntar mig samma insatser från dem här hemma i fortsättningen också. De har blivit bra på både det ena och det andra de senaste snart fyra veckorna! Själv är jag måttligt road av att inte kunna göra lika mycket som vanligt, även om jag nu kan göra liiite mer. Jag tog till och med tag i en hög ”viktiga papper” som skulle sättas in i pärmar och organiseras. Jag kan aldrig göra något liknande utan att tänka på min lillasyster i Skottland, så jag fick lite hemlängtan på köpet.

Förresten, en sak med vår effektiva, men amerikanska, dammsugare är att man inte kan använda den sådär som man också använder dammsugare hemma. Det går ju inte att få till ett dammsugarrör som man sedan dammsuger lampor och annat med. De förlitar sig tydligen helt på dammvippor (som jag hatar). Hjälp! Vad ska jag göra?! En fuktig trasa bara rör omkring dammet och får föremålet lagom svartprickigt med dammet i koncentrerade fläckar. Hur gör ni andra utlandsboende?! Just nu lyser alla lampor i hallen, men den behöver verkligen dammas av. Ska jag köra med högtrycksluft kanske, eller pajar det glaset? Och ser du den där mattinklädda trappan? Det går ju liksom inte att dammsuga på höjden. Tänk vad snuskig den måste vara… Jaja, så länge ingen lider av luftrörsproblem eller annat så klarar vi oss nog. Annars har personer med luftrörsproblem det tufft här i Happy Valley just nu. Smoggen ligger som ett tjockt täcke överallt. Vädergubbarna förväntar sig att detta otäcka täcke lättar till helgen. Jag längtar. Under tiden får jag väl sätta fart på städpatrullen. Spelar jag denna blir det nog rent ganska fort!

16 dec

Lördag och så där.

Jag känner att det är viktigt för mig att leva mer i nuet för att inte oroa mig om framtiden som inte ännu är här. Någon sa klokt att man kan missa en massa liv om man hela tiden ska analysera varje ögonblick och det är ju alldeles sant. Att leva i nuet för mig är mer som att njuta av att knåda en deg just när man håller på istället för att hela tiden låta tankarna vandra. Det är skönt att fokusera på något som omedelbart ger tillbaka, särskilt när man som jag har tankar som just nu inte alltid är särskilt guldkantade.

Just idag har bjudit på så mycket tacksamhet! Sovmorgon. Alltså, det är underbart att då och då slippa stressa, inte ha något som väntar, ligga kvar i värmen under täcket i ett kyligt sovrum. Jag skuttade till slut upp och gjorde amerikanska pannkakor lördagen till ära. Själv åt jag ett perfekt stekt ägg med flingsalt från Laesø och lite fruktsmoothie till efterrätt. Mums. Jag har hittat fina, ekologiska ägg till okej pris. Visst är det stor skillnad på ägg och ägg? Just de ekologiska äggen jag har hittat har tjockt, fint skal, vacker färg på gulan och de är helt klart godare än ”vanliga”.

En av de bästa grejerna med att bo här är att posten kommer på lördagar också. Idag fick vi ett paket från mina föräldrar och ett utökat julkort från min syrra. Sverigealmanackan med bilder av Erkers Marie Vad-hon-nu-heter ska få hänga i jobbalkoven i köket, saffranspåsarna ska få jobba redan i början av veckan och de hemliga God Jul-påsarna innehåller salmiakpulver som vi ska använda till lakritsglass. Mums. Tack mamma och M!!

Snart fyller vår yngsta dotter tolv år. Tolv. Jag kan inte fatta hur snabbt tiden har gått. S är fortfarande väldigt mycket lillasyster. Jag får kämpa med att inte dra ner henne, utan lyfta och putta på. Jag har förstått att det brukar bli så med minstingarna. Min morbror tycker det är lite surt att hans storasyrror fortfarande behandlar honom som en pojkspoling fast han är både morfar och farfar och ganska vuxen. Närmare bestämt 54 år gammal. Hahaha! Hur som helst lär födelsedagsbarnet bli väldigt glad över att få reda på att hon får ridlektioner i present. Tjoho! Hon har drömt om att få börja rida länge nu, så jag hoppas att hon verkligen tycker det är så roligt som hon har drömt om. Lilla damen är inte helt okunnig. Hon har ridit flera gånger, fast inte med regelbundna lektioner, och var med på ett veckolångt ridläger, så hon vet ungefär vad hon har att vänta sig. Hösten har hon ägnat åt att lära sig hela hästskötarvokabulären på engelska också. Engagerat! Önskematsedeln bjuder på dumplings, så jag fick förbereda degen i kväll. Den ligger nu uppdelad på 48 små bollar som i morgon ska kavlas ut och fyllas med läckerheter. Har du inte provat att laga egna dumplings och den fantastiska dippsåsen som man har till så tycker jag att du ska prova! Lite pilligt, men väl värt besväret.

Maken och jag åkte på date efter lunch. Eller ja, vi åkte i alla fall iväg till IKEA utan barnen, så det kan väl i det närmaste kvalificera? Dessutom delade vi på en kanelbulle och ett glas dricka efter att ha plockat på oss följande, det sista som behövdes till huset: en stor Paxgarderob till hallen, varsin hurts till G och S, en byrå till E, en spegel till E, två köksstolar till oss alla, en arbetsstol till K (på fyndet, likadan som vi köpte till mig förra gången fast nu ännu billigare), galgar till nya garderoben, stearinljus och diverse annat smått och gott. Nästa inköp blir pingisbord, men sedan har vi nog allt vi känner att vi vill ha. Huset behöver få lite mer karaktär, men när väl grunden är på plats är det lätt att fylla på med tavlor, textilier och annat som gör oss glada.

Lägg nu på minnet precis hur det såg ut innanför dörren när vi kom hem från ”utflykten”. Hade vi fått gäster just i kväll hade de nog trott att vi är världens slarvputtar och det är vi faktiskt inte! I morgon kväll kommer det att se mycket finare ut här.

För övrigt är det jul om åtta dagar. December har försvunnit i något slags dimma för mig, men det är okej. Vi har det mysigt nu. Så här ser det ut på köksbänken:

Mysigt, eller hur? Maken är inte helt nöjd med min nyinköpta juldekoration. Han tycker den är deppig. Själv tycker jag den får vara en påminnelse om att man faktiskt kan styra sina känslor till en del. Det finns ingen gräns uppåt utom den jag sätter själv…

Till slut vill jag berätta att vi var på en jättetrevlig 40-årsfest hos en av våra gamla Phillyvänner. Han råkar också vara en av Ks chefer här. 🙂 Tänk att man kan lyftas så av att skratta, dela minnen med vänner och äta väldigt god mat! När vi kom hem blev jag alldeles överraskad då jag såg mig själv i spegeln och såg att mina ögon var – glada. Det har jag inte sett på väldigt länge. Nu passar jag på att hälsa dig God Jul med mycket kärlek och önskar dig ett fantastiskt år med all den glädje jag hade i mig sent i går kväll och som faktiskt fortfarande dröjer sig kvar. Gör något fint för någon annan. Gör som min syster och hennes familj gör varje år. De väljer ut en familj som har det svårt ekonomiskt och överraskningsjular för dem utan att familjen får reda på vem som lämnat gåvorna. Vi har inte kommit igång med det än, men… Happy söndag, hör du. Jag lämnar dig med den här inspelningen av en något överförfriskad, men glädjespridande, Kim Wilde. Mer musik till folket!

06 nov

Audiensrummet.

När man kommer in i vårt hus kommer man direkt in till det enda rummet med trägolv i huset. För att du ska få en känsla av hur det kanske ser ut när det blir lite mer färdigt här får du tavlan som satt an färgskalan (Nathans avskedspresent Morning Row från Philly). Ks Pilaster fick också bestämma björken. Jag tror björk är ute, ute, ute i heminredningsvärlden, men vi gillar det. Vi gillar det blonda, nordiska och raka. Samtidigt behövs det färg för att göra huset varmare, så det här känns som en bra medelväg. Väggarna kommer att bli vita (men inte med helblank färg, vilket de använt här i hela huset) och tavlan kommer att hänga där mitt över soffan. Bara så du vet.

12 jun

Ett stort tack till de hjälpande änglar som finns runt omkring…

Just nu är det syster A och mamma som får stora tack för putsning av alla fönster och en massa strykning. Ja, och maken som får alla sedan länge uppskjutna projekt gjorda på nolltid. Och nu fortsätter jag att grotta ner näsan i sortering och organisering för alla nyfikna hustittares skull. Jag vet att man köper ett hus, inte det som finns i. Problemet är bara att om man stör sig för mycket på det som finns i så kanske man inte alls är intresserad av att köpa huset alls! Därför fixar jag och trixar. Speciellt i alla utrymmen som finns kvar också då vi har flyttat ut – garderober, förråd och köksskåp. Ja, och badrumsskåp. Det blir väldigt rent och fint tycker jag. Tänk om man hade det så hemma varje dag! 😀

12 jun

Tänk ändå…

Dagen jag inte trodde skulle komma är här. Vi har en yttertrappa och trappan inne är på god väg att få mattan på plats. Undrens tid är sannerligen inte förbi. Det blir väldans fint här hemma för den familj som ska flytta in. Undrar just vilka de är, vad de tycker om här och vad de genast vill ändra på? Jag rekommenderar en låtsasflytt. Då hinner du kanske bo så som du drömmer om! 😀

03 apr

Påskhönan på plats.

På torsdag är det påsk. Firar du och din familj på något särskilt vis? Vi har inte ens något påskris än, men hönan med den oändligt stora magen har hittat till vardagsrumsbordet. Påskpyntet i den här familjen består mest av några ytterligt charmiga dekorationer som barnen skapade då de var yngre tillsammans med några pressglashönor som man kan stoppa godis i. Jag tycker det räcker ganska bra…

29 mar

Tipstorsdag vecka 13.

Häromdagen läste jag rubriken till en artikel och kände att det väl ändå finns gränser för vilka knep journalister kan ta till för att skapa debatt. ”Hon har inte råd att vara smal” eller något liknande stod det, och bildtexten visade en överviktig ung, mörk amerikanska. Eh – precis vad menar journalisten med det? Har man verkligen inte råd att köpa mat blir man mager av undernäring. Jag kanske inte skulle bli så upprörd, för jag läste inte själva artikeln, men ändå.

Då jag var föräldraledig och K pluggade på tjusigt, amerikanskt universitet gick vi back varje månad. Dollarkursen var rent urusel ($1 kostade ca 11 kr). Vi hade en månadsinkomst på ca 9 ooo kr, men bara hyran gick på ca 11 000 kr. (K hade fått ett stipendium och hade studielån, men allt var ju räknat i kronor.) Vi hade ett fint litet sparkapital som vi därför under dessa två år fick ”äta upp”, faktiskt rent bokstavligt. Jag blev så smal och fin så, för vi har nog aldrig ätit så hälsosamt och vi har definitivt aldrig ätit så billigt, vare sig förr eller senare. Vi hade rätt ofta folk hemma på middag. Inget problem om man bara planerar lite! Vi åt massor av ägg, ris, lök och potatis (Vad säger ni om det, kära LCHFare och GI-ivrare?), jag fyndade kött med kort datum till halva priset och jag bakade nästan allt bröd själv (skållade grahamsbullar oftast, lättast att baka ut då man inte har någon hushållsassistent). Vi åt mycket kyckling, linser och bönor, men inte speciellt mycket pasta. Tyvärr är det inte speciellt populärt med fisk på de flesta ställen i USA och på Thriftway där vi handlade fanns det bara frysta block till ett ganska högt pris. Däremot kunde man hitta räkor till fyndpris då och då. Frukt och grönsaker var visserligen dyrt, men jag anpassande inköpslistan efter säsong, så vi fick i oss en hel del av det också. Nu hade jag kunnat göra helt andra matval. Jag hade kunnat köpa chips och läsk som förvisso är väldigt billigt, men det gjorde jag inte. Jag tycker journalisten helt har missat poängen. De överviktiga kanske är fattiga, men de är överviktiga p g a okunskap och fel matvanor! Riktig fattigdom gör människor magra, inte tjocka. Jag blir så irriterad på detta! Socker och vitt mjöl blandat med fett är livsfarligt, för att inte tala om ett energiintag som långt överskrider det man gör av med. Det är inte McDonald’s fel att folk är feta. Det är de själva som äter sig överviktiga. Kolla vilka matval ett barn i en amerikansk skolmatsal har. Det är rent skrämmande! De tror att chips, vaniljpudding och chicken nuggets är fullvärdig mat. En förändring måste ske, föräldrar måste ta sitt ansvar och lära sina barn hur och vad man ska äta! (Och kom inte dragandes med att det här är statens ansvar. Vi har alla ansvar för våra egna liv, och våra barns, i alla fall tills de blir vuxna, självständiga individer.)

Vad har det här med Tipstordag att göra? Jag hade faktiskt tänkt ge tips på budgetalternativ till inredningsdetaljer att använda sig av om plånboken är platt, men mina tankar började snurra åt ett annat håll. Kanske dags att visa det jag hade tänkt göra från början?

Jag älskar ”vår” blomsteraffär, men för oss vore det ekonomiskt ohållbart att handla där en gång i veckan. Dessa vackra videkvistar fick jag av maken på hans födelsedag (jag vet, lite omvänt). Den här lilla buketten har gjort mig precis lika lycklig som om han hade kommit hem med en köpebukett!

Min gamla 15-årspresent funkar fortfarande. En symaskin är toppen, i alla fall om man är någorlunda sykunnig. Med den kan man förnya inredning (och garderob) till en billigare penning än om man alltid köper nytt.

Ännu en gratisbukett. Här är det dotterns fina blåbärsris som har börjat slå ut! Egentligen ville jag med denna bild visa alternativet ”tryck” i stället för originalkonst. Man kan förnya sig till en liten peng, men det kommer att kännas som att man har gjort en stor investering. Min vän Fiffi har massor av fint att välja på i sin shop. Det här hjärtat kommer från Tove Larris.

Jag vill också slå ett slag för magnetpoesi. Vi har så roligt med det set vi köpte för flera år sedan, och många är de gäster som skrivit på vårt kylskåp. Denna magnettavla kommer från Canvas, men säljs dessvärre inte av You Do längre. Magnettavlor kan man göra själv genom att måla något med magnetfärg, men annars finns det fina på IKEA om de fortfarande säljs. Lätt att förnya dessa engångsinvesteringstavlor! Ännu billigare blir det så klart om man bara använder kyl och frys som ”tavla”.

Tja, nu har jag inte tid att skriva mer, så ni får nöja er med mina tankar runt mat och fattigdom, inredning och platt plånbok. På återhörande.