Lördag och så där.
Jag känner att det är viktigt för mig att leva mer i nuet för att inte oroa mig om framtiden som inte ännu är här. Någon sa klokt att man kan missa en massa liv om man hela tiden ska analysera varje ögonblick och det är ju alldeles sant. Att leva i nuet för mig är mer som att njuta av att knåda en deg just när man håller på istället för att hela tiden låta tankarna vandra. Det är skönt att fokusera på något som omedelbart ger tillbaka, särskilt när man som jag har tankar som just nu inte alltid är särskilt guldkantade.
Just idag har bjudit på så mycket tacksamhet! Sovmorgon. Alltså, det är underbart att då och då slippa stressa, inte ha något som väntar, ligga kvar i värmen under täcket i ett kyligt sovrum. Jag skuttade till slut upp och gjorde amerikanska pannkakor lördagen till ära. Själv åt jag ett perfekt stekt ägg med flingsalt från Laesø och lite fruktsmoothie till efterrätt. Mums. Jag har hittat fina, ekologiska ägg till okej pris. Visst är det stor skillnad på ägg och ägg? Just de ekologiska äggen jag har hittat har tjockt, fint skal, vacker färg på gulan och de är helt klart godare än ”vanliga”.
En av de bästa grejerna med att bo här är att posten kommer på lördagar också. Idag fick vi ett paket från mina föräldrar och ett utökat julkort från min syrra. Sverigealmanackan med bilder av Erkers Marie Vad-hon-nu-heter ska få hänga i jobbalkoven i köket, saffranspåsarna ska få jobba redan i början av veckan och de hemliga God Jul-påsarna innehåller salmiakpulver som vi ska använda till lakritsglass. Mums. Tack mamma och M!!
Snart fyller vår yngsta dotter tolv år. Tolv. Jag kan inte fatta hur snabbt tiden har gått. S är fortfarande väldigt mycket lillasyster. Jag får kämpa med att inte dra ner henne, utan lyfta och putta på. Jag har förstått att det brukar bli så med minstingarna. Min morbror tycker det är lite surt att hans storasyrror fortfarande behandlar honom som en pojkspoling fast han är både morfar och farfar och ganska vuxen. Närmare bestämt 54 år gammal. Hahaha! Hur som helst lär födelsedagsbarnet bli väldigt glad över att få reda på att hon får ridlektioner i present. Tjoho! Hon har drömt om att få börja rida länge nu, så jag hoppas att hon verkligen tycker det är så roligt som hon har drömt om. Lilla damen är inte helt okunnig. Hon har ridit flera gånger, fast inte med regelbundna lektioner, och var med på ett veckolångt ridläger, så hon vet ungefär vad hon har att vänta sig. Hösten har hon ägnat åt att lära sig hela hästskötarvokabulären på engelska också. Engagerat! Önskematsedeln bjuder på dumplings, så jag fick förbereda degen i kväll. Den ligger nu uppdelad på 48 små bollar som i morgon ska kavlas ut och fyllas med läckerheter. Har du inte provat att laga egna dumplings och den fantastiska dippsåsen som man har till så tycker jag att du ska prova! Lite pilligt, men väl värt besväret.
Maken och jag åkte på date efter lunch. Eller ja, vi åkte i alla fall iväg till IKEA utan barnen, så det kan väl i det närmaste kvalificera? Dessutom delade vi på en kanelbulle och ett glas dricka efter att ha plockat på oss följande, det sista som behövdes till huset: en stor Paxgarderob till hallen, varsin hurts till G och S, en byrå till E, en spegel till E, två köksstolar till oss alla, en arbetsstol till K (på fyndet, likadan som vi köpte till mig förra gången fast nu ännu billigare), galgar till nya garderoben, stearinljus och diverse annat smått och gott. Nästa inköp blir pingisbord, men sedan har vi nog allt vi känner att vi vill ha. Huset behöver få lite mer karaktär, men när väl grunden är på plats är det lätt att fylla på med tavlor, textilier och annat som gör oss glada.
Lägg nu på minnet precis hur det såg ut innanför dörren när vi kom hem från ”utflykten”. Hade vi fått gäster just i kväll hade de nog trott att vi är världens slarvputtar och det är vi faktiskt inte! I morgon kväll kommer det att se mycket finare ut här.
För övrigt är det jul om åtta dagar. December har försvunnit i något slags dimma för mig, men det är okej. Vi har det mysigt nu. Så här ser det ut på köksbänken:
Mysigt, eller hur? Maken är inte helt nöjd med min nyinköpta juldekoration. Han tycker den är deppig. Själv tycker jag den får vara en påminnelse om att man faktiskt kan styra sina känslor till en del. Det finns ingen gräns uppåt utom den jag sätter själv…
Till slut vill jag berätta att vi var på en jättetrevlig 40-årsfest hos en av våra gamla Phillyvänner. Han råkar också vara en av Ks chefer här. 🙂 Tänk att man kan lyftas så av att skratta, dela minnen med vänner och äta väldigt god mat! När vi kom hem blev jag alldeles överraskad då jag såg mig själv i spegeln och såg att mina ögon var – glada. Det har jag inte sett på väldigt länge. Nu passar jag på att hälsa dig God Jul med mycket kärlek och önskar dig ett fantastiskt år med all den glädje jag hade i mig sent i går kväll och som faktiskt fortfarande dröjer sig kvar. Gör något fint för någon annan. Gör som min syster och hennes familj gör varje år. De väljer ut en familj som har det svårt ekonomiskt och överraskningsjular för dem utan att familjen får reda på vem som lämnat gåvorna. Vi har inte kommit igång med det än, men… Happy söndag, hör du. Jag lämnar dig med den här inspelningen av en något överförfriskad, men glädjespridande, Kim Wilde. Mer musik till folket!
GRATTIS Sara! Hoppas ni får en fin dag tillsammans. Och du, ingen är gladare än jag över att du är glad! kram
Jättefint foto på dig 🙂 Din blogg är tänkvärd, du skriver om allt möjligt som får mig att tänka och förhoppningsvis uppskatta det jag har mer. Undrar lite vad man saknar mest med Sverige när man bor utomlands? Vi som är kvar har ju allt så det är svårt att veta vad man borde uppskatta 🙂
Har läst ikapp lite och vill bara skicka massor med varma kramar och julefrid över atlanten. ”Allt bär han…” KRAM!
Tack snälla och kram tillbaka!