pyssel – Sida 8

26 nov

Kolla! Här jobbar jag.

Egentligen vill jag inte alls visa var jag jobbar just nu, för det ser ut som ett bombnedslag på mitt skrivbord. Jag jobbar dels med jobb-bloggens decemberinnehåll och dels med att spika You Dos vårkollektion. Det är väldigt roligt, men det blir väldigt rörigt. Man måste ha ”allt” framme för att jämföra gamla, nuvarande och kommande produkter och även om jag hade kunnat ha lite mer ordning så känns det väldigt onödigt att lägga ner en massa tid på att plocka grejer fram och tillbaka när jag vet att jag behöver allt mest hela tiden. Nåja, så är det. Man får anpassa sig och det är det jag gör.

Idag är vi lediga. Ja, eller i alla fall halvlediga. Jag ska snart iväg med sonen som ska göra ett par slutprov. Annars ska vi mest pyssla och vara ”busy doin’ nothing”. Kanske det blir lite räfsat också för solen skiner klart från himmelen! I morgon är det Thanksgiving och vi är bortbjudna. Det betyder att vi bara har ansvar för två maträtter till den stora middagen: maken potatismoset och jag frallorna. Det är perfekt när alla kan fokusera på det de är bäst på!

Jag hade ingen stickning att ta med mig till bibliotekets ”virkkurs” i går kväll (döttrarna virkar, jag har gjort annat), så jag drog med mig broderiet som jag också hade ambitionen att bli färdig med i år. (Det kommer inte att hända.) Jag hann sy en hasselnöt, haha! Fri sömnad och jag går inte ihop, fast det blir fint ändå. Jag blir så nervös att göra fel när det bara finns instruktioner som lyder ”sy ungefär såhär med de här färgerna”. Phu! Nästa gång blir det korsstygn igen. Ordning och reda.

Tacksamhetslista 26 november 2014

vegetarianism i all ära, men en grisrumpa i slowcookern får det att vattnas i munnen på mig
små framsteg som blir till stora om man ger det tid
lediga dagar
sol från klarblå himmel
”min” Crock-Pot
novembers fokus på tacksamhet
det blir inte många julklappar i år och de flesta är redan fixade
möjlighet att organisera och städa upp (jag försöker göra det faktum att det är helt galet stökigt runt mitt skrivbord till något positivt)

08 nov

Helgpyssel att fixa.

Min favorittidning. Den kommer inte ut så ofta, men jag gillar till och med reklamen för det mesta. Sweet Paul. Bara namnet! Dessutom är han norrman, och det måste man ju lyfta fram även om han är rätt amerikansk nu för tiden. Projektet på sidan 20 ska jag göra nu i helgen. Vi har nog med nagellack och ståltråd är lätt att fixa.

Skärmdump, sid. 20 i Sweet Paul Fall 2014

02 okt

När man bara vill stanna kvar under täcket.

Idag är det svinkallt ute. Ja, eftersom huset inte har behövt någon extra värme förrän för ett par dagar sedan ligger vi lite efter här inne också. Jag tycker verkligen om den svalare luften, men jag var inte riktigt beredd på att det skulle bli så här kallt på en gång. Då jag åkte iväg för att hämta dottern från hennes tidiga morgonklass hade jag på mig både yllejacka och stor stickad sjal och frös fortfarande, bara för att ge dig en känsla av hur 4°C känns då man svettats i linne i 31 grader för bara några dagar sedan. Bilderna från mammas och lillasyster till Rom verkar helt plötsligt väldigt drömlika! Särskilt bilden på två gelatostrutar i mammas händer…

Så här blev kransen uppdaterad med lite amerikanskt sidenband. Jag tyckte inte det kändes aktuellt att köpa en rulle säckvävsband som kostade lika mycket som hela resten av kransen och dessutom tror jag efter att ha tänkt efter lite att det hade blivit en stilmässigt obalans.

Vad gör man när människor som man bryr sig om lider? I vissa fall kan man inte göra annat än att sitta tyst och skicka en bön uppåt, men andra gånger kan man rent handgripligen dela med sig både av chili con carne och äppelkaka. Så många svåra situationer runt omkring mig just nu, men också fantastiska och inspirerande människor som visar vägen, som visar att det finns glädje i sorg och att det finns styrka i svaghet. Tillsammans blir vi bättre. Ensam må vara bäste dräng, men jag vet att tio händer tar emot bättre än bara två. De senaste dagarna har jag fått uppleva det flera gånger och det är så häftigt!

Tandställningen sitter fint och efter de första dagarnas värkande invänjning verkar det nu som att S har koll både på munskölj, skyddande vaxkulor och långsam och noggrann tandborstning! Jag är så glad att hon är duktig på att ta hand om sin mun på egen hand eftersom det betalar sig då det är dags att ta ut tandställningen.

Detta äpple var lite extra roligt, för det ser ut precis som ett tecknat! Det ser också ut som ”en rumpa” beroende på hur man tolkar sin omvärld.

Mums! Vi äter rysligt många äpplen. Nu är frågan hur länge de håller sig i garaget om vi packar dem försiktigt i halm eller något. Far brukade bara lägga äpplena i en stor korg i lekstugan där de sedan stod och luktade alldeles fantastiskt gott (eller lite jäst och ruttet, beroende på kvalitet och tid på året), men jag vet inte…

Hur som helst fortsätter jag njuta av hösten. Idag ska jag klippa gräset som ju fortsätter att repa sig. Det tråkiga är att maskrosorna gör detsamma och de har verkligen tagit över vissa delar som var helt uttorkade i somras. Pust! Jag vet inte hur många plantor jag har grävt upp. Det kommer nya hela tiden. Inte roligt att anlita kemikalier, men vad gör man?

28 sep

The Monsoon och äntligen känns det som höst.

I går kväll var det dags för vår lilla Montaigne-diskussionsgrupp att träffas hemma hos grannarna igen. De där kvällarna är hur trevliga som helst! Vi har blivit fem par som alla tycker det är spännande att läsa, tänka och prata som träffas en gång i månaden. Varje gång väljer en av oss en av Montaignes uppsatser och en modern text/tanke/video som på något vis handlar om samma ämne. Vi har pratat om allt från ansvar för jordens resurser till omvändelse och allmänna kommunikationsmedel. Man vet aldrig var vi hamnar under de timmar vi håller på, men kul är det. Det är också väldigt gott eftersom alla tar med sig något smått att tugga på. I går tog jag med svärmors äppelkaka i glutenfri version, men på bordet stod också en smarrig hårdost, frukt doppad i mörk choklad, klasvis med krispiga druvor, kex och hummus, chokladtryfflar och god dricka. (Det där med att inte äta efter klockan åtta funkar alla andra dagar, men inte i går.)

En av diskussionsvännerna sa ”i morgon ska vi få monsunliknande väder”. Jag hade bara sett att det skulle åska lite i väderappen, så det var tur att hon varnade mig. Det har nämligen spöregnat, åskat och blåst om vartannat hela natten och hela dagen. Runt huset ligger stora pölar med vatten som inte har hunnit rinna undan. Hoppas att grannarna som fick översvämning förra gången vädergudarna hade fest slapp det nu…

En sådan här innesittardag kan man kosta på sig att mest bara dega när man väl har gjort det som måste göras. Vi hade ridlektion, lördagsstädning och en del viktiga ärenden att ta hand om, men sedan var det fritt fram att läsa, titta på film, äta god mat, sticka, pyssla och programmera och det är precis det som alla har hållit på med. Jag passade på att hösta till det lite nu när det för en gångs skull inte var 30°C varmt ute. Tids nog kanske jag tröttnar på mörkret och regnet, men idag var det bara mysigt.

Jag och äldsta dottern håller på att planera årets pysseljulkalender och med anledning av det har jag suttit och letat igenom Pinterest lite grand. Jag har annars väldigt kluvna känslor inför den där enorma inspirationskistan. Det är ju fånigt att ägna timtals med letande om det ändå inte blir något gjort och jag vet många som lägger jättemycket tid på att just planera utan att aldrig komma längre. (Jag känner själv att det är lätt hänt.) Nu hittade jag i alla fall en jättefin krans som jag tänkte fixa till vår ytterdörr och tog mig till Michaels för att köpa material till den. Hm. Det har nog varit höst länge, för det var rätt utplockat både bland grundkransar och sidenblommor i höstfärger.

Så här såg kransen ut som jag ville göra:

Jag gjorde något helt annat. Jag vet. Den påminner inte i annat än att det är vindruvsris och höstfärger. Rosetten var vad jag hade hemma, men jag vill byta ut till något större och mer robust i säckväv eller något orange. Nåja. Kransar som man köper ser ut att ha pysslats ihop av amerikanska tanter med stort hår och kostar allt från 50 till 100+ dollar och den här är i alla fall väldigt enkel och kostade med alla rabatter jag hade ca 70 kronor ($10) att göra.

Annars fortsätter trädgården att leverera maskätna äpplen i mängder. Jag fortsätter koka det fantastiska äppelmoset i slow cookern och det kanske är jag som äter upp det mesta, men det är ju så gott och känns hur nyttigt som helst! Kombinationen äpple/vanilj/kanel är oslagbar.

Soffbordet i vårt ”front room” har också fått lite höstlig uppdatering. Det är mysigt att sitta där om kvällarna med tända ljus och en kopp te. Apropå te så är det dags att fylla på mitt förråd med rooibos chai, för det är verkligen jättegott! Vill du smaka?

06 apr

Påskris med ankägg.

Vi har inte kommit på vem av Newman och Bonzai som lägger vita respektive duvblå ägg, men fina är de i alla fall. Vi försökte lämna äggen i fred för att se om de skulle börja ruva, men än har vi inte sett några sådana tendenser. Därför blåste jag ut ett gäng ägg och lade till upphängningstråd samt bad sonen plocka in lite ris efter de senaste veckornas trädgårdsrengöring. Resultatet har du här:

Jag tror att de flesta vet hur man blåser ut ägg. Själv stack jag hål uppe och nere med en äggpickare. (Fick den för många år sedan av svägerskan och har inte fått några sprickor i kokäggen sedan dess!) Med det lilla hålet som guide stack jag sedan i en syl för att göra hålen lite större, uppe bara så pass stort så en tandpetare kunde komma igenom och nere lite vidare för att göra själva urblåsningen lättare. Så här såg själva sytråden och tandpetaren (klippt i ca 1,5 cm långa bitar) ut innan jag tryckte ner träbiten i det övre hålet:

20 mar

Mobil med tranor.

Det finns alltid plats för fler mobiler i ett hem. Jag älskar mobiler! Ja, inte nödvändigtvis de där elektroniska prylarna som tar upp alldeles för mycket av människors tid, utan de lättsvävande dekorationer som man kan utforma mer eller mindre hur som helst.

I november bad jag yngsta dottern vika ett gäng tranor med origamipapper. Dessa vackra skapelser har sedan legat i en påse tillsammans med ett gäng rundstavar (eller vad de nu kan tänkas heta om de har en diameter på bara några millimeter) på golvet i vårt arbetsrum sedan dess. Synd och skam! Idag fick jag äntligen tummen ur och på en halvtimme sisådär så var mobilen klar för upphängning. Vi funderar lite på var den ska få sin plats, men den kommer nog att hamna i ett hörn i matrummet för att göra sig bäst. Jag tycker S lyckades mycket bra i sin färgbalansering. Maken hjälpte till att balansera själva fåglarna eftersom det är svårt att klara det med bara två händer.

Det här inlägget är ett av mina favoritinredningsinlägg någonsin. Så många vackra mobiler folk har filurat ut. Vår tranmobil kanske inte är den lyxigaste eller den mest fantasifulla, men jag tycker den är så fin! Ännu bättre än bilden jag hade i huvudet… Jag får visa den då den har fått sin riktiga plats också, men så här ser den ut då den hänger i dörrposten mellan hallen och köket:

10 jan

I brist på fungerande dator…

… kan man göra meningsfulla saker. Eller roliga saker. Eller spännande saker. Eller så kan man pyssla lite och fotografera det man gjort i dassigt vinterljus.

Det mesta material jag har använt kommer från You Do så klart. Etiketten med paraplyet har jag klippt från en av de vackraste reklamkampanjer jag sett: Be Sombody’s Umbrella. Den gjordes av National Suicide Prevention. Det är viktigt att vi tänker på vad vi säger till andra människor. Det är lätt att vara stark och självsäker på andras bekostnad, men ibland kan det man säger ge stora skador beroende på hur mottagaren kan hantera det som sägs.

Snart är det tack och lov vår igen. Efter jul och nyår är vintern bara en lång väntan på att mörkret ska skingras och snön smälta bort. Lyckligtvis har vi inte fått så mycket snö och här i Utah får vi mycket mer dagsljus än i Sverige.

Washitejp är fortfarande väldigt roligt. Det här kortet var svårt att fota, men du kanske kan se att det glittrar ordentligt.

För att göra dagen lite roligare passar det alltid bra med hjärtan. Inte sant? Puss och kram.

14 dec

Lucia 2013.

Vi blev uppvaktade av det finaste lussetåget någonsin i morse, maken och jag. Frukost på sängen av Pippi Långstrump och hennes vänner (Tommy och Annika?), änglasång och levande ljus. Det var så vackert! Förra Lucia försvann lite i en dimma, men innan dess var Luciamorgnar alltid förknippade med viss stress sedan många år tillbaka. Upp tidigt och antingen skulle jag sköta Lucia på jobbet eller så var det något barn som skulle ha Luciamorgon inne i Stockholm. Idag fick jag lite sovmorgon, nybakade lussebullar (Äh, de bakade jag själv mitt i natten, men ändå.), skalad clementin, te och apelsinjuice. Härligt!

Två av Staffans fålar fem bor hemma hos oss sedan förra julen. Det tackar vi Svärmor för.

För övrigt har vi jobbat och lyssnat på det underbara lusseprogrammet från Örebro som gick på SVT. Jag har också lyssnat många gånger på Petra Marklund och Magnus Carlson som sjöng Fix You så jag grät en skvätt. (Den där texten betyder mycket för mig. Ibland drabbas jag av förtvivlan över att på grund av olika anledningar inte kunna hjälpa några av de som betyder mest för mig. Då lyssnar jag gärna på Fix You och blir lite fixad själv på köpet.) G hade en genomkörare med sitt Steel Band då de ska ha julkonsert på måndag kväll. S och jag åkte på julklappsturné, så nu har hon också fixat sina julklappar. Det låg många tankar bakom vem som skulle få vad och varför och hur mycket det fick kosta och om det kanske var så att mamma och pappa skulle betala eller om pengarna skulle resa från hennes plånbok. Hm. Vi hade väldigt trevligt i alla fall! På Barnes and Noble bjöds vi på fantastisk live-musik av en gitarrgrupp med en violinsolist. Jag kunde ha stått där hela kvällen och lyssnat. Så vackert det är med klassiskt gitarrmelodispel. Mjukt och harmoniskt, särskilt med fiolstämman till. Rysningar längs ryggraden fick jag i alla fall och jag förstod inte hur folk bara kunde ignorera dem och stå och prata en meter därifrån. Vi är väl olika som människor antar jag!

E och jag pysslade julkrubbor med ungdomsgruppen. De blev söta. Väldigt enkla och rustika! Caravan Shoppe är ett gäng tjejer som säljer illustrationer och idéer på diverse olika projekt och de bjuder på olika stilar och olika svårighetsgrader. Kika in hos Caravan Shoppe så får du se vad de har att erbjuda! Du köper filer som du laddar ner och så får du en lista på vad du behöver köpa själv (träbitar i rätt dimensioner, Mod Podge osv).

05 dec

Namnbroderi.

”Förr i tiden” broderade jag en massa korsstygn. Det var en av mina favoritsysselsättningar. Det tillsammans med stickning, sömnad, lapptäcken, virkning, bla bla… Jag är en så’n som kan lite om många olika saker. Jag har åtminstone provat på och roat mig med många olika hantverk. När mamma köpte de här strumporna till barnen bestämde jag mig för att göra dem lite mer personliga. In med några härvor DMC-garn i lämpliga nyanser och så bestämma vilken stil namnen skulle skrivas i. Barnen ville ha skrivstil, men jag provade med ytterst tveksamt resultat.

På den här sidan hittade vi i stället ett alfabete som alla gillade. Jag tog det sista rutiga papperet i hela huset (amerikaner envisas med att räkna på linjerat papper) och skrev i rasande fart upp de tre namnen som skulle broderas.

Jag gillar inte att vara slarvig, men här var det bläckpenna och 120 km/h som gällde. Mitten markerades ut på alla namn för att det skulle bli riktigt prydligt och sedan var det bara att sätta igång. Det är lätt att brodera korsstygn på slätstickning. Faktiskt mycket enklare än att sticka med flera färger, men då man stickar vantar och sockor fyller de många färgerna också en värmande funktion.

Det visade sig inte helt oväntat att tygerna som använts inte klippts trådraka, så namnen blev lite sneda trots att jag sydde ett korsstygn över en maska. Broderar man på en stickad tröja t ex kommer detta inte att bli något problem.

Nu ska vi bara hitta ett bra ställe för de namnade sockaporna. Även om det finns fina julstrumpor ”hemma i Sverige” får nog dessa flytta med oss tillbaka om eller när vi bestämmer oss för att bli heltidssvenskar igen.

01 dec

Pysselstuga.

Vi har haft julpyssel med olika familjer då och då genom åren. Förra året kände vi inte så många här, så vi bjöd bara hem två av barnens kompisar när vi gjorde julgodis. I år bjöd vi hem hela deras familj (tre syskon till och föräldrarna) och så våra nyaste (och bästa) grannar. Den här gången hade jag förberett bättre, både för att göra det lättare att få flyt och för att vi var många fler.

Följande var förberett:
mandelmassa och färg till julgodisar
pepparkaksdeg och bakplåtspapper i rätt storlek till plåtarna
ingredienser, recept och alla nödvändiga pinaler till Arlas fantastiska chokladkolasnitt
pärlor, mönster och plattor för att göra julgransdekorationer och maken som förste strykare
origamipapper, dotter 1 som instruktör och mönster till julgransprydnader
material och dotter 2 som instruktör till strumpsnögubbar
ingredienser och pinaler till nut brittle

Så här såg det ut då jag höll på att förbereda pysselbordet. Här var det full aktivitet i de tre timmarna vi höll på. Vid ena köksbänken bakades det chokladkolasnitt och vid den andra bänken var det pepparkakor och mandelmassa som gällde.

Efter en stor Thanksgivingbaluns, många timmar ute på Black Friday med dottern, adventsstäd och nu den här eftermiddagen är jag nöjd, men alldeles tom! Nu dröjer det nog ett tag innan jag är social igen. Eller inte…

Våra två IKEA-stjärnor hänger så fint i varsina fönster och ute lyser makens Martha Stewart-skapelse. På matbordet har vi adventsljusstake och lite överallt finns det annat som antyder att vi befinner oss i juletider. Jag gillar tanken på att första advent infaller på den första december och ser fram emot de kommande fyra veckorna! Baby Shower, skandinaviskt julfirande, glöggfest, hand bell orchestra-konsert, adventskalender och lite annat smått och gott ska hinnas med om allt går som planerat. Hoppas att du har kul du också och att du får njuta av sådant du tycker om.

Idag tänker jag för övrigt extra mycket på min stackars mamma som har så ont och som inte får någon hjälp i Karlskronas sjukvårdssystem. I går fick hon äntligen komma in akut. Proverna de tog då slarvades bort och dessutom behöver hon ett ultraljud som de ändå inte gör på helgerna, så nu är det bara att vänta tills på måndag och hoppas att hon står ut. Läkaren tror att det är problem i gallgångarna trots att hon opererade bort gallan för 45 år sedan. Vi får väl se. Suck.

Vill du titta på våra nyglittrade kottar går det bra att kila över hit.