06 sep

Om att känna sig bekväm i sina kläder.

När jag var ung, på det ljuva åttiotalet, var färganalys hippt. Carole Jacksons bok Color Me Beautiful delade in människor i olika årstidstyper och den var så spännande att läsa! Jag gjorde till och med en riktig färganalys med hjälp av en färgkonsulent. Solfjädern med färgprover följde med mig i många år trots att jag inte riktigt kände mig hemma i alla de föreslagna färgerna. Jag blev en HÖST och nog kunde jag erkänna att det var varma färger jag kände mig hemma i. Många av färgerna kändes dock alldeles för skarpa för mig. De tillhörde en sådan som Bree van de Kamp från tv-serien Desperate Housewives.

För ett tag sedan ramlade jag över lite mer moderna och uppdaterade färganalyssidor. Jag insåg att konceptet har utvecklats mycket de senaste fyrtio åren och nu kunde jag också hitta mina färger. Det finns i de nya systemen flera olika färgtyper i varje årstid. Marcia Cross, aka Bree van de Kamp, är en ”real autumn”. Det finns personer med överlag mörkare grundton och de räknas till gruppen ”deep autumn”. Själv är jag något som kallas ”soft autumn”. De här färgerna är de jag intuitivt faller för då jag letar efter kläder, men det är inte ofta jag hittar denna typ av färgskala. Ofta är det mycket klarare, kallare eller mättade färger som erbjuds. För att inte tala om det eviga svarta och vita… Nej, vi är inte många som blommar ut med dessa färger närmast vår nuna, men våra garderober är ändå rätt svartvita. Jag vet att jag inte är ensam.

Igår hade jag en riktig fixardag här hemma. Jag rensade ur garderoben, vilket jag försöker göra med jämna mellanrum. När jag ser färgskalan som borde framhäva mina egna färger bäst blir det lite skrattretande att titta in i min garderob:

Tre militärskjortor, fars gamla omsydda, randiga skjorta och fem svarta funktionströjor – nog har jag tillgång till den sorts kläder som fyller sin funktion i alla väder, men något känns lite avigt färgmässigt. Riktigt rättvisande är dock inte bilden eftersom jag har mina tjocktröjor och koftor på ett annat ställe. Det är de plaggen jag använder mest under höst och vinter och har överlag en mer passande färgskala. Här saknas också de plagg jag bott i den här sommaren, nämligen en randig t-shirt och två linneskjortor i helt rätt färger som hängde på tork då jag tog den här bilden.

Jag har som mål att sluta klä mig sjavigt även om jag bara skrotar omkring på Sturkö. Träningskläder har sin tid och plats, även militärskjortor och funktionströjor. Jag vill dock gärna visa mina kommande klienter respekt genom att anstränga mig lite mer än så. Vi får väl ser hur det går med de ambitionerna.

02 sep

Hösten tränger sig på.

På mjölkpallen bortanför kyrkan står den här fina och frodiga planteringen i en zinkbalja till glädje för alla som går förbi. En annan granne har hängt ut en låda med päron och en ”Varsågod!”- uppmaning. På Facebook undrar någon om vi köpt hem höstblommor än och någon annan har packat undan sommarkläderna. Vi sover med öppet fönster och får perfekt temperatur och vaknar till regnets smatter mot fönstret på andra sidan huset, i köket. Det är fortfarande grönt ute, men både björkarna och oxeln på uppfarten har fått gula blad som fallit till marken. Igår kväll satte jag på mig arbetskappan i ylle när vi skulle gå en kvällspromenad. Vi befinner oss i ingenmanslandet mellan sommar och höst. Flipflops på dagen, yllekofta och tända stearinljus på kvällen.

Förlitar man sig på Bondepraktikan behöver man inte undra över vilken årstid det är. September och oktober – där har vi hösten! November till februari utgör vintern. I mars blir det vår och sommaren kommer tillbaka i juni. Tror du mig inte? Andreas Johannes Arosiandrinus lämnade 1662 sin kunskap till eftervärlden.

andreas johannis arosiandrinus red.

En lijten Book, Som kallas Bonde-Practica, Eller Wädher-Book, Innehållande någhra sköna Reglor, huruledes man skal känna och lära heela Åhrens Lopp, alltijdh warandes åhr ifrå åhr

Stockholm, Tryckt och uplagdt aff Ignatio Meurer, åhr 1662 

För dig som har lika svårt att läsa den gotiska texten med märklig stavning som jag kommer här en mer lättläst version från ett annat århundrade.

Jag gillar hösten. Äntligen kan jag andas lättare! Jag känner dock med alla stackare som liksom bara vaknar till liv under juni, juli och augusti. Just september kan lätt innebära början på den stora dimman. Håll ut, kära du! Det finns många guldkorn att se fram emot innan det är dags att klä midsommarstången igen.

27 aug

En helt vanlig, ovanlig dag.

Vilken dag vårt hörn av Sverige fick igår. Ett gammalt par här från ön hittades döda i sin bil på havets botten på den plats dit vi styrt kosan kvällen innan för en kvällspromenad. De låg med all sannolikhet redan i vattnet när vi var där, men det var för mörkt för att se något. Usch, tanken på det är lite skakande. Stort uppbåd av polisbilar och ambulanser här ute på vår ände igår morse och sedan var allt som vanligt igen för alla andra. Stackars deras döttrar som i ett slag förlorat sina föräldrar utan att hinna vänja sig vid tanken…

Nästa tidningsrubriker nämnde fallet med den försvunne mannen i Karlskrona och att brottsrubriceringen för de två misstänkta kidnapparna ändrats till att de nu är misstänkta för mord. Vi är flera i familjen som blivit förhörda i samband med detta ärende p.g.a. att vi befann oss samtidigt på en specifik plats, men våra observationer har nog inte lett någon utredning vidare. Hela detta fall är mycket tragiskt och jag hoppas innerligt att mannen hittas och får en ordentligt begravning.

Efter den tunga inledningen kan jag säga att dagen slutade mycket roligare. Igår fyllde en god vän 50 år och jag och dottern åkte dit en sväng för att uppvakta jubilaren. Det är härligt att fira livet! 50 är en stor och viktig dag. Halvvägs till 100. Inte ung längre, men inte heller gammal. Erfaren, men förhoppningsvis inte alltför medfaren. Det finns fortfarande möjlighet till utveckling och styrka! Fint på alla sätt och vis.

I samband med firandet hade vi möjlighet att träffa vännens käresta för första gången. Efter ett visst pusslande kunde vi komma fram till att han har delar av sina rötter i Bredavik och att hans farmors mor bodde på grundfastigheten där vi nu har vårt sommarhus. Jag kunde inte låta bli att gräva ner mig lite och leta efter vårt släktskap, men tror att jag kanske hade fel i mitt antagande om detta. Däremot hade min väninna, grannen, en massa information! Dessutom är hon ingift i hans släkt. Detta är sådant som är helt ointressant för vissa, men som jag tycker är hur spännande som helst.

Idag är det dags att få ner lite grejer i jorden, nu när det inte är snustorrt längre. Annat ska upp. Lite mangold ska skördas och förvällas och jag ska njuta av att det faktiskt är några fruktämnen på gång på mina squash- eller pumpaplantor!!! Sent omsider, men jag vet ju hur fort de växer om de bara får lite näring och vatten. Tjingeling! Ha det fint, och kom ihåg att uppvakta just din Rolf på namnsdagen. Det är han värd!

25 aug

Livet på landet.

Varje dag en ny upplevelse. Vad händer med någon som stannar på samma ställe i hela sitt liv? Jag och min syster som har rest mest av alla jag känner hade diskussionen för några år sedan då vi åkte förbi ett gudsförgätet hus någonstans i närheten av Tjotahejti. När vi gick i skolan var det ”Flymen-barnen”, ungarna som bodde allra längst bort från högstadieskolan, som hade ett rykte som färgades av förväntningar om att de nog var lite ”bakom flötet”. Nu visade det sig att det fanns lika stor variation på flötespositionen vare sig någon kom från Flymen eller Stockholm, så vi kan nog lägga den teorin bakom oss.

Men vad händer med en människa som söker sig ut, söker sig bort, får uppleva andra traditioner, miljöer och sätt att angripa livet? Tänk att det inte finns något riktigt bra svar på den frågan heller. Jag vill ju kunna säga att jag är en bättre version av mig själv p.g.a. de upplevelser jag har, men det finns inget sätt att kontrollera det. Jag har inte kunnat glömma betraktelsen Malin Wollin skrev om ny-stockholmare förra året. (Malin Wollin känns för mig ungefär som någon av mina far-kusiner. Det är något som är väldigt likasamma, men det tar sig uttryck på VÄLDIGT olika sätt.) Vad är det som är så eftertraktansvärt i att trängas på tunnelbanan eller att handla hutlöst dyrt i närbutiken i Årsta när man kan uppleva världens vackraste stjärnhimlar på Sturkö och njuta av färjan till Polen på lagom avstånd?

Vi promenerade ut till Östersjön efter en lång dag fylld med Livet. Maken hade programmerat hela dagen och förberett sig för sin vän och businesskompanjon som anländer till ön i slutet av veckan för att de lättare ska kunna jobba tillsammans. Mitt utbildningscertifikat kom på posten och jag fick inspektera den hemsida jag med all sannolikhet ska jobba ifrån om bara ett litet tag. Dottern lagade fyllda paprikor och pluggade för körkortsteoriprovet som närmar sig. Jag hade ett samtal med en klient. En god vän hade hamnat på akuten, fått ligga ensam en hel dag och skickades sedan efter konstaterad diagnos hem i en taxi. Jag åkte dit för att säga hej och kolla att allt var okej och tänkte då på alla som är ensamma och inte har någon endaste på hela jorden som kan eller vill åka till dem och säga hej efter en liknande upplevelse. Sådant sägs vara långt mer vanligt förekommande i storstan än på landet, trots att man bor så nära varandra i stan.

Jag tittar på bilderna från gårdagens promenad och konstaterar att jag inte behöver något annat, inte just nu. Jag älskar storstan och längtar till myllret ibland, men jag vet att det finns kvar och väntar på mig. Livet här på ön är kanske litet och trångt, men jag mår bra av det och fortsätter på den här vägen.

24 aug

Tack.

”Det finns bara två sätt att leva sitt liv. Det ena är att leva som att mirakel inte existerar. Det andra är att leva som om allt är ett mirakel.”

Albert Einstein

För några år sedan vandrade en bekant till mig Camino de Santiago de Compostela, en av världens mest kända pilgrimsleder. Hon uppdaterade med dagboksanteckningar efter varje etapp och jag kommer ihåg hur inspirerad jag blev. Att genomföra en pilgrimsvandring står fortfarande på min ”bucket list”. Förra året åkte jag dock till Gotland och genomförde en egen version av pilgrimsresa och jag har insett att det egentligen inte krävs mer än det jag hade där och då.

Igår gjorde jag oplanerat en minipilgrimsvandring i Kristianopel. Vi brukar alltid gå på minst en sommarkonsert i Kristianopels kyrka och när nu sommaren närmar sig sitt slut bestämde jag mig för att åka dit igår kväll, trots att ingen ville följa med, att det inte var en konsert utan en ”enkel gudstjänst” och trots att det regnade. Fokuset låg på musiken som framfördes av ett ungt par från Ytterön. (De påminde så mycket om mina frikyrkliga vänner från lärarhögskolan för hundra år sedan!) Fars begravningspräst predikade om utbrändhet, hyckleri och förhållandet mellan liv och tro. Vi sjöng psalmer som fyllde mig med något jag saknade och när vi kom till fjärde versen på I denna ljuva sommartid och kantorn sedan avslutade med ett mäktigt postludium, en improvisation på samma psalm, visste jag varför det var viktigt att jag var där just då.

Vi skulle jag allena då
I denna tid otacksam gå,
När allt sitt lov dig bringar?
O Gud, som äran hörer till,
Med lov till dig jag höja vill
I tron min andes vingar.

Somliga upplevelser är inte att dela med andra. Jag vill bara påminna om hur viktigt det är att lyssna inåt. Det är så lätt att missa vägmarkeringarna i bruset som omger oss i dagens samhälle.

22 aug

Dagens glädjor.

Flera auberginer på gång, men den här har kommit längst. Knytnävsstor, och blir kanske inte så jättemycket större innan den är dags att skörda.

Jag och blomflugorna verkar gilla denna solros lika mycket. Glädje!

Sista luktärterna, dahlior, ringblommor, rosenskära och lite vilda sötnosar. Jag håller oftast stjälkarna korta och gör knubbiga buketter, men gillade den här lite högre och spretiga buketten.

Baby shower. Mysig eftermiddag med vänner, god mat och optimism. Värdinnan hade sökt på Pinterest och skapade därefter denna fantastiska melonvagga med extra allt. Själv hade jag med mig några matpajer och kan varmt rekommendera detta recept, fast jag gjorde med mjölfritt pajskal.

https://mittkok.expressen.se/recept/paj-med-fetaost-soltorkade-tomater-och-rodlok/

21 aug

Sensommarblues?

Igår tillbringade jag dagen i Bredavik med min brors två yngsta barn. Det var alldeles tyst i omgivningarna. När skolorna drar igång förändras allt. Vårt sommarparadis har sjudit av aktivitet ända sedan två av mina syskon och deras familjer flyttade dit för sommaren och det har varit så roligt att se fotbollsplanen användas (som volleybollplan, men ändå), det har varit många dopp från bryggan och både grillen och pizzaugnen har gått varma. I början av sommaren kände jag mig lite orolig att sommaren skulle bli ”fel” p.g.a. flera olika orsaker, men nej, den har verkligen blivit jättebra.

Livet med småbarn är så annorlunda det i den fas jag befinner mig nu. Det är full gas från morgon till kväll! Tusen frågor, ”Kolla på mig!”, småsår som ska pussas på, samma aktivitet hundra gånger på raken och sedan var det det där med maten… Jag älskar verkligen barn! Jag har faktiskt gjort det så länge jag kan komma ihåg. Jag tycker om deras nyfikenhet och är otroligt fascinerad av deras snabba utveckling. Historierna de berättar är färgade av allt som uppfyller deras liv just nu och de är experter på mindfulness i just bemärkelsen jag lägger i det ordet. Jag får lägga min effektivitet åt sidan och låta det ta tid att få rätt sko på rätt fot och att knäppa skospännena.

Gårdagens tunga och fuktiga hetta var näst intill outhärdlig och inte gick det att bada mig svalare heller eftersom algblomningen gjorde vattnet riktigt läbbigt. Igår kväll föll några droppar, men den fuktiga tyngden ligger kvar. Det sägs att det ska åska och regna inatt och oj, vad jag hoppas att det är med sanningen överensstämmande! Tänk att slippa vattna tomater, chili, paprika och aubergine… Nu är det väl dags att sätta in några av plantorna i det lilla växthuset igen om det ska bli någon skörd att räkna med, men de har mått bra av att stå ute och lufta sig i några dagar.

Ljungen fortsätter blomma och Uttorpsrundan är fantastiskt vacker. Jag har firat att mitt certifikat är på väg i posten och att jag snart kan börja jobba som certifierad samtalsterapeut! Tänk ändå att allt elände jag upplevt i livet nu kan komma till nytta. Jag menar inte att jag specifikt har haft något eländigt liv, inte alls. De tunga upplevelser jag gått igenom känner jag dock ger en viss tyngd till mig som människa och den förståelse jag har för mina klienter. Jag hoppas att det är så.

”Det är lättare att ändra en flods förlopp än en persons sätt att vara.”
Kinesiskt talesätt

När vi nu går in i en ny tid, denna sensommar som bjuder på högt och lågt, känner jag att det är extra viktigt att jag tar mig tid att fundera över hur viktig denna chans till nystart alltid har varit för mig. När alla andra uttryckt sorg över att sommaren varit över har jag tyckt om de nya skrivhäftena, pennorna, grupperna och allt vad det varit trots att jag egentligen är en sådan som gillar att sitta under min korkek och ha det precis som jag alltid har haft det. Jag är väl helt enkelt precis lika komplex och märklig som mina medmänniskor.

16 aug

Hurra och allt det där!

Årets kräftskiva med J&J fick oss alla mätta och belåtna. Tipset om chiliaioli från lillebror för några veckor sedan var en vinnare. Mums! Så gott i samklang med skaldjur. Jag har jobbat mig igenom ett gäng olika västerbottenpajrecept och har kommit fram till att de blir goda allihop om de innehåller ägg, grädde och västerbottenost. Min gjorde jag igår med havregryn i pajskalet. Det var okej, men inte min favorit. Den vanliga tog slut, så jag gissar att den var god.

15 aug

Att lyfta blicken.

Igår tog jag, maken och yngsta dottern en tur till ”lilla hamnen” (en dag ska jag lära mig vad det heter där). Det är tillräckligt mörkt där ute för att himmelen ska komma till sin rätt. Jupiter, Saturnus och Mars var alla praktfulla och själva Vintergatan, som vi ju är en del av, var imponerande som vanligt. Vi lade oss på bryggan för att njuta av ett mäktigt skådespel. Stjärnfallen i himlafenomenet Perseiderna var som mest intensiva för några dagar sedan, men vi såg flera stycken igår också. Det var ett helt gäng satelliter ute och jobbade, men vi såg bara ett enda flygplan.

Jag är otroligt fascinerad av universum och dess oändlighet. Det är så spännande att försöka lära sig mer, gräva djupare, känna efter…

Campingen börjar tömmas på folk, men den här vagnen såg väldigt inbjudande ut i mörkret. Just där och då kunde jag tänka mig en husvagnssemester, men idag hade känslan gått över. Jag är så tacksam över Bredavik. ❤️

09 aug

Ja, visst gör det ont.

Eller nej, det gör faktiskt inte särskilt ont. (Jag syftade på Karin Boyes bristande knoppar och att vi nu befinner oss på andra sidan då naturen börjar stänga grönskan för säsongen.) Vi har en lång sensommar framför oss och hösten är min favorittid. Jag har sett vänner längre norrut som påtalat att de korta sommarnätterna blivit längre och att mörkret är på intåg igen. Här på Sturkö har vi haft över 30 grader varmt idag och något regn har vi inte sett skymten av på väldigt länge. Synd att myggorna tagit sig ton just som kvällstemperaturen är helt perfekt!

Jag satte flera kilo solrosfrön, fågelfrö på rea, i våras. Det kom upp på alla ställen, men det mesta blev uppätet eller har torkat efter den torra, kalla sommar vi har haft. Jag vårdar det fåtal som nått vuxen ålder med stor omsorg.

Igår tog min syster och jag turen runt naturreservatet. Det är så vackert där nu så jag får gåshud. Sensommarljuset, ljungen, färgerna…

Tänk ändå, vilken otrolig skönhet naturen bjuder på om vi tar oss tid att upptäcka den. Ibland är den uppenbar, som här, men ibland får man leta lite mer för att hitta den. En vacker dag ska jag hitta skönheten i mördarsniglar, men den dagen är inte här än. Jag ska raskt sudda ut känslan av snigelslem på fingrarna och ersätta den med dagens dopp i Bredavik. Det kalla havsvattnet som omslöt min svettiga kropp, tystnaden precis efter hoppet och innan jag hade fått huvudet över ytan igen, det ljumma ytvattnet och doften av det bräckta vattnet… Det minnet tar jag med mig från idag.