21 feb

Följer ni upp er själva?

Nu när jag har läst Gretchen Rubins bok (Vilken ögonöppnare!) har jag funderat lite över det där att sätta mål och nå dem. Jag har också tänkt på hur målsättningar blir till rutiner och att de då slutar vara något man tänker på. I somras lyssnade jag till exempel på sommarprataren som berättade om bananodlingarna och alla stackars barn som blir förgiftade för att vi ska äta billiga bananer. Där och då beslutade jag att jag aldrig mer skulle köpa en ”vanlig” banan. Tänk om alla mål var så lätta att nå som det! Sedan dess har jag nämligen bara köpt oekologiska bananer en gång och då var det bara för att jag var i desperat behov och det inte fanns några ekologiska i affären. Efter mitt möte med Doktor Brian och allt jag läst av Mark Sisson har familjens sockerkonsumtion sjunkit drastiskt. Vi äter fortfarande sötsaker, men i andra former. (Och vilken dag att skriva detta på! Idag är det ju fettisdagen och då ska vi alla äta semlor. Fast de blir i alla fall hembakade…) Jag handlar på ett annat sätt än förut, gör andra val än jag hade gjort för tio eller fem år sedan. I början var det jobbigt och tog energi, men idag går det av sig självt.

Jag skulle vilja påstå att det inte bara är ovanor som smyger sig på, utan också goda vanor. En vacker dag sitter man där och är förändrad till det sämre eller till det bättre. Att medvetandegöra sig själv om de val man gör, att skriva ner dem på papper eller bara lägga alla fakta på bordet (som Anna Skipper i Du är vad du äter) är ett viktigt steg i processen när en medveten förändring ska ske. En för mig dålig förändring är att jag i höstas då min hälsa blev sämre igen slutade träna. Jag orkade inte längre p g a mitt dåliga Hb och ju mindre jag orkade, desto mindre tränade jag. Nu har jag kommit igång med promenader igen och kör lite tyngder och pull-ups. Jag vet att trägen vinner, i alla fall då man har rätt förutsättningar. Snart är det inte längre jobbigt att träna, utan något som kroppen ”kräver” och träningsrutinen känns lika naturlig som nattsömnen.

Nu ska jag sätta mig och jobba, men då jag är färdig ska jag fundera lite över var jag är och vart jag är på väg. Kanske är det något du också skulle må bra av? Ett mål har jag klart. Gissa vilket? Glad fettisdag!

03 jan

Nytt år, gamla föresatser?

Jag brukar liksom en massa andra människor dra i handbromsen lagom till nyår. Det ska slutas med godis, tränas mera och allt ska bli bättre. 2012 började inte riktigt så. Jag har redan hittat min väg och även om julhelgen blev en onyttig parantes vet jag vad jag ska göra och hur jag ska nå mina mål.

Svågern var ute och sprang en runda i spikregn i går morse. Jag vet att det inte är något jag skulle göra. Jag älskar att röra på mig då kroppen är i balans och syret når alla muskelceller som behöver jobba, men träningen ska vara njutningsbar. Det är den inte om man får småspik i ansiktet… Jag fortsätter med raska promenader, lagom jogging, spurter, lite lagom styrketräning, plankan, upphopp och pullups.

I somras hade jag nolltoleransambition för synligt socker med undantag för frukt och mörk choklad. Mellan juni och september åt jag extremt lite vitt socker och kände hur fantastiskt bra jag mådde! Jag har bestämt mig för att ha samma mål nu också. Det gör mig lite tråkig som gäst, men jag får väl låtsasäta lite för syns skull om jag bjuds på något helt enkelt. Det har funkat förut. 🙂

Stackars grannar som har fått en så stor äppelskörd att de måste dela med sig och stackars oss som ”måste” dricka nypressad äppelmust. Fantastiskt gott!

The Evil wheel. Har ni testat? Magen lär bli rätt fin om man orkar komplettera plankan med denna mördarmaskin. Gaaaahhhh!