mål

23 feb

Färdig?

Att hela tiden leva som att varje stund vore ens sista blir väldigt utmattande, men att bara låta livet gå på ren rutin är inte heller särskilt energigivande. Med RUTIN tänker jag att själva livsgrunden blir stabil och hållbar medan det kan göras punktinsatser för att sätta guldkant på både vardag och fest. Det finns inget ”färdig” i livet förrän ens sista andetag är draget. Du blir färdig för stunden då kökslådorna är storstädade, fixahögen är genomgången, din viktiga deadline är avklarad, barnet har flyttat hemifrån och påbörjat sitt vuxenliv, morötterna är uppdragna ur jorden, fönstren är skrapade och… Det kommer sedan nya ”färdig” att sträva mot och vinna över.

Här kommer bästa peppsången om du har svårt att komma igång!

Igår skrev min kompis att målsättningar ska hållas hemliga för att ges bäst förutsättningar för att uppnås. Visst finns det studier som visar att man liksom känner det som att man redan lyckats så fort man delat med sig av sitt kommande mål. Men! Det finns även andra studier som visar att det mest effektiva ändå är att dela sina målsättningar med personer som man ser upp till. Jag fortsätter därför att dela med mig av mina mål, hur det går i processen och var jag landar. Jag upplever att det ger mig kraft och pepp. Kanske borde jag vara med selektiv, inte ”jobba” publikt med mina målsättningar? Det är möjligt, men jag väljer att fortsätta som förut, åtminstone för tillfället. Kanske tar jag ett annat beslut en annan dag.

02 feb

På väg.

Flygtur helt utan skam. Ren glädje, så fri där uppe i hörnet på vardagsrummet i vårt trygga hem. Maken önskade sig ett flygplan i julklapp och jag bangar inte en utmaning. Gillar också denna vän! Propellern där framme har försvunnit på vägen, men det går bra ändå. För mig får flygaren i julklappsplanet symbolisera hur livet ser ut. Det är bra att ha tydliga mål, men att vara öppen för att målbilden kan ta sig egna uttryck och leda till något som inte riktigt liknar det man såg för sitt inre ger en extra dimension till livet. Idag drömmer jag, drar upp riktlinjer och försöker fokusera på sådant som inte är roligt, men viktigt.

30 dec

Lista på sådant som du kan lämna bakom dig.

Jag gillar ju listor. Igår lade en vän i Australien upp en tankeväckande sådan som handlade om relationer. Den är kanske mest relevant för en ung person. Vi som har varit med ett tag har förhoppningsvis lärt oss ett och annat på vägen, men jag delar ändå listan här.

Tio saker som du kan lämna bakom dig inför det nya året

Känslomässigt dränerande vänskaper och relationer.
Att engagera dig för mycket i sådant som du verkligen inte vill göra.
Att ignorera och inte förmedla dina behov.
Att tvinga andra människor att ändra sina vanor.
Att klandra dig själv för sådant du inte hade kontroll över.
Att ursäkta andras dåliga uppförande genom att säga ”det är så de är”.
Att dansa efter någon annans pipa för att undvika att behöva vara ensam.
Att reagera istället för att agera.
Att upprätthålla relationer som bara vilar på dina axlar.
Att alltid bortprioritera dina behov som en handling av villkorslös kärlek.

Som terapeut möter jag ofta hur problematiskt det blir för enskilda individer då de inte riktigt vet hur de ska kunna väga sina behov mot andras. Att vara ”underbar och älskad av alla” dränerar ofta energikontot. Vi som lärt oss att hjälpa vår nästa och bära varandras bördor, ska vi då sluta med det? Inte alls! Det går att hitta en balans mellan att vara egoistisk (ett inte särskilt trevligt personlighetsdrag) och självutplånande (ohållbart). Jag gillar verkligen tanken på att sätta på sig syrgasmask först för att kunna hjälpa andra utan att förlora sig själv i processen. Hur gör du för att bygga upp dig själv, ge dig själv bättre förutsättningar, bli starkare? Och vad tycker du om listan?

09 sep

Har du någon dröm för vintern?

Så frågade hon igår, min lillasyster. Japp. Jag svarade ”Gå på julkonserter igen! Någonstans. Stilla Nätters Kapells avskedskonsert vid nyår. Åka pulka i Klackamåla. Hitta nytt ord till 2022. Fortsätta med min hälsoresa. Få fler klienter. Men först höst. Få ordning. Ensamresa/pilgrimsdagar. Lagra skörden. Börja bygga styrka.” Ajli sätter upp ”bucket lists” för varje årstid. Lagom tid för kortsiktigare mål och att skapa goda vanor tänker jag.

Kontakt fortsätter att ge mig mycket kraft! Jag förstår att det kan synas märkligt att ett litet ord kan påverka en människa på ett märkbart sätt, men det kommer inte av sig självt. Tänk bara på mobbade barn, hur en ”riktigt bra” mobbare jobbar med ord. Det gäller att hitta ord som agerar kniv och de ska sägas med rätt emfas och på rätt ställe. Usch, jag blir så upprörd på hur elaka både barn och vuxna kan vara! Fast nu var det denna effekts fullkomliga motsats jag var ute efter. Att hitta ord som bygger, stärker, entusiasmerar, driver på och får en att växa med hjälp av jobbet man får göra själv, mest effektivt ju bättre man förstår sig själv. Just nu jobbar jag mycket med ”kontakt med mitt inre”. Det är en i högsta grad både andlig och mental resa.

”Vad vill du bli när du blir stor?” kan hänvisa till saker du vill börja göra. Men det kan också vara det du vill sluta göra. Jag frågade en vän, ”nu när du blir äldre, vad har du slutat göra?” Han svarade: Jag har slutat kontrollera mina bankutdrag. På riktigt! Jag använder aldrig mitt skrivbord. Jag slänger bara skit på det! Jag bestämmer vad jag inte gillar att göra, och jag slutar bara göra det. Jag vet inte varför jag alltid kontrollerade mina bankutdrag till att börja med. Jag hittade aldrig några fel. Och du vet, nu när jag insåg när det gäller jobbet, du har tur om du kan planera 20% av allt som ska göras. Så varför planera in i minsta detalj? Vad mer gör jag inte nuförtiden? Känner mig inte skyldig. Jag har liksom slutat med det sedan mina föräldrar gick bort. Jag menar, när dina föräldrar är döda börjar du inse vad som påverkar beslut ibland. När du fortfarande i bakhuvudet strävar efter dina föräldrars godkännande. I 50-årsåldern! Jag vet inte om andra människor är likadana. Jag var iallafall sådan. Så att båda föräldrarna är borta ändrar perspektivet lite eftersom den omedvetna processen att imponera på dem inte längre finns kvar.
John Caddell

Denna text läste jag för några veckor sedan och har inte kunna släppa den. Det här är en tanke som både är jobbig och befriande. Igår frågade min faster om jag tycker att jag är lik Far, för hon tycker att det finns så mycket av honom i mig. Absolut! Och Mamma! Jag är stolt över att vara så lik båda två och känner att jag fortsätter lära känna dem även efter deras död. Jag tror att det som egentligen hänt nu när ingen av dem finns tillhands så kan jag helt släppa det som inte var så jättebra och bara fokusera på allt fantastiskt de var och gjorde. Jag är tacksam över allt de lärt mig. Jag är medveten om vad jag behöver slipa på. Men en sak håller jag inte med om. Jag vill fortfarande imponera på dem! Jag saknar att ha dem här vid tillfällen då de faktiskt hade varit imponerade! Jag vill ringa och berätta! Jag vill komma hem, hemhemma! Jag vill att de ska se hur bra det går för deras barn och barnbarn! Så den där friheten, den kom med ett mycket högt pris. Och eftersom jag ändå har betalat det känner jag att jag ska njuta mer av att fatta beslut som bygger på vad som är bäst för mig, inte på vad de skulle ha blivit imponerade av. Och den insikten gör mig friare.

21 aug

Målsättningstips.

Hoppsan! Gårdagens promenad bjöd på lite lubbande också. Jag kände helt enkelt för att springa för första gången på flera år, så då sprang jag lite lätt i någon kilometer eller så (om jag ska tro min Fitbit) under Uttorpsrundan. Jag vet inte alls varifrån önskan kom, har egentligen givit mig själv rätten att aldrig mer jogga. Det verkar inte ens vara särskilt hälsosamt för 50-plusdamer, jag känner så många som har problem med knäna, inkontinens och allt vad det är. Kanske är det som med så mycket annat, så fort ett ”måste” lyfts bort är det lättare att hitta lust i det. Inte vet jag. Kanske var det ett enstaka infall. Kanske springer jag maraton nästa år. Äh, skojar bara. Jag känner noll dragning till att plåga mig i många mil!

Igår kväll tänkte jag lite extra på föräldrarna. Solen värmde vår risiga tall, den som delar med sig av både det ena och det andra varje gång det stormar och som har gett njutbar skugga under sommarens värmebölja. Inne ställde jag något som säkert är en av årets sista luktärtsbuketter på plats i den tyska finvasen och tänkte på att årets planttantssegrar varit många! Trädgårdslandet har levererat, vi har haft färska buketter överallt i huset i flera månader och vi har kunnat dela med oss av överflödet till nära och kära. Det visade sig att det var värt att lägga flera timmar om dagen på att rensa, vattna, gödsla och hålla efter. Somligt fortsätter att växa och mest spänd är jag på att se hur stora våra ”Halloweenpumpor” kan bli. Jag tänker att våra syskons familjer här i Karlskrona alla ska få varsin. (Förra året fick jag två och båda var mindre än årets minsta. Pumporna har verkligen gett riklig frukt och jag har räknat till ett tjugotal om jag inkluderar matpumporna!)

Jag har tillgång till tidningen Må Bra och bläddrade igenom ett nummer för första gången på länge. Den här listan tilltalade mig! Lycka till med höstens målsättningar önskar jag både dig och mig.

Sätta och uppnå mål

Hitta ditt varför (målsättningar som bygger på yttre motivation uppnås sällan)
Formulera målet (var specifik i formuleringen)
Stäm av ditt mål (kontrollera att målet både är konkret och mätbart)
Planera i detalj (säger du ja till något måste du säga nej till något annat, se till att göra plats i schemat)
Gör en plan B (vad kan gå fel och hur kommer du att hantera dessa problem isåfall för att kunna fortsätta)
Underlätta (planera, sortera)
Sätt igång (en dag i taget, följ gärna en rutin för att göra det lättare för dig att få in rutiner)
Utvärdera (så många projekt känns meningslösa då de bara dras igång och inte följs upp)

En gång i veckan (eller hur ofta man nu behöver det) är det bra att stämma av med sig själv, att utvärdera hur det går.

Vad har gått bra?
Vad har gått mindre bra?
Har allt gått enligt plan?
Behöver jag justera något i mitt mål?
Vilka framgångar har jag gjort fram till nu?
Vad ska jag tänka på när jag fortsätter?

03 jan

Lyfta KONTAKT från papperet.

I år har jag bestämt mig för att följa Ali Edwards kurs för OLW (One Little Word) för att hjälpa mig få kontakt med min kreativitet igen. Jag har så mycket papperspyssel så det räcker ett varv runt jorden och tillbaka, men jag använder det mest då min brorsdotter är här och pysslar med mig.

Min kusin lyften vikten av det taktila i livet, hur viktigt det är att känna. Klappa katter, sticka med garner av hög kvalitet, sova på lakan som inte är noppriga. En härlig kram, att bli kliad på ryggen, känna solen smeka kroppen. Denna typ av kontakt hoppas jag kunna njuta mer av i år.

Min svägerska och min väninna påminde om vikten av närvaro i kontakt. Att lyssna på någon, inte bara låta ljudvågorna träffa trumhinnan. Att söka någons blick för att se att de verkligen är med i samtalet. Att låta mötet mellan mig och andra bjuda på en kontakt som ligger en nivå högre.

Kramar! Jag längtar efter kramar i möten med andra.

Se till att behålla det band som finns eller har funnits mellan en själv och någon annan. Jobba aktivt på sin vänskap. Inte låta någon falla mellan stolarna eller känna sig osedd i en relation.

Läsa böcker, lyssna på musik och se på filmer som betyder något för mig, får mig att få kontakt med mina känslor. Gärna lite mer gråtknark vid tillfällen då jag behöver det. 2019 förlorade jag av olika anledningar förmågan att gråta. Jag fick för första gången i mitt liv uppleva ångest, en fruktansvärd klump i bröstet där gråten satt instängd. För mig som har varit mycket frikostig med tårar sedan jag blev mamma var detta otroligt jobbigt. Jag har tack och lov sluppit detta, men vet att jag behöver släppa mina känslor lösa ibland för att må bra.

Mer kärlek och värme. Behöver vi inte alla det efter 2020?

Det hade varit kul att kunna fixa elektricitet ut till ladan! På riktigt, inte bara med förlängningskabel. Detta är något som är överkurs, men jag vill ändå få med det i listan.

Uppdatera och skaffa en ny ”julkortsadressbok” och uppdatera min adresslista i telefonen. Ta bort kontakter som inte längre är aktuella av olika orsaker.

Självklart kanske, men inte desto mindre viktigt, fortsätta jobba på relationerna i min närhet. Visar mina älsklingar att jag ser dem, ser deras ansträngningar, bryr mig om dem.

Något jag för några år sedan var tvungen att göra var att skala bort relationer som sög musten ur mig. Kanske är det dags att åtminstone fundera lite över om jag har några sådana kvar?

Jag har ett stort andligt behov. Jag behöver uppfyllas med det som är större än själva livet, känna förundran och tilltro. Detta sköter inte sig självt och jag behöver alltså öppna upp för en bättre kontakt med det gudomliga.

Till sist, åtminstone så långt jag kommit i processen, vill jag bli bättre på att lyssna inåt. Jag har redan landat i att jag aldrig någonsin blir ”den jag var”. Jag är den jag är och har gått igenom otroligt stora och omvälvande ”saker” de senaste åren. 2020 har såklart inneburit stora förändringar för de flesta åtminstone i västvärlden, men också på många andra ställen runt jorden. Jag har ännu mer insett vikten av att stå stadigt med fötterna i jorden då det stormar. Kraften som behövs kräver att jag har bra kontakt med mig själv.

Ungefär sådär ser det ut. Jag har ett spännande år framför mig! Har du något ledord eller några nyårslöften som du hoppas kunna infria?

20 mar

Från start till mål.

Vad är det bästa du vet? Är du en sådan som ”unnar dig” allt detta, eller åtminstone en del, eller är du en sådan som drömmer och längtar medan vardagslivets vedermödor rinner mellan dina fingrar?

Jag har upptäckt att jag är en sådan som ofta har drömmar och förhoppningar som jag sedan bara låter falla till marken utan att ha hunnit uppfylla dem. I takt med att den ena efter den andra av mina förebilder och inspirationskällor avslutar sina livsgärningar känner jag nu att det är på tiden att jag blir bättre på att bocka av önskelistor och lär mig att föra projekt i hamn.

Jag håller på att studera Motiverande Samtal. I drygt tio år har jag pratat om att jag vill bli terapeut. Jag älskar att prata med människor och har p g a olika omständigheter erfarenhet från många av livets stora, omvälvande skeenden. När jag blev upplockad från skolans värld för att i förlängningen jobba med min hobby scrapbooking förändrades mitt liv. Jag började jobba med något jag aldrig ens hade kunnat tänka mig och det ledde så småningom att jag fick möjlighet att utmanas och utvecklas i min kreativitet. Tack till er som utmanade mig i Metalimos och You Dos tjänst, särskilt Fiffi och Lena… Även om jag inte längre är ”i branschen” blev dessa år mycket betydelsefulla för det som ligger framför mig.

För att få kalla sig psykolog, psykoterapeut eller psykiater måste man ha genomgått vissa utbildningar. När du söker dig till landstinget med problem som panikångest, depression eller liknande ska du kunna räkna med att alla professionella har mycket på fötterna rent teoretiskt, men även praktiskt. Jag har inga ambitioner att vara den personen. Jag vill vara ett samtalsstöd, den som finns till för dig som inte har någon att prata med eller som tycker att du har fastnat i ett ekorrhjul utan att hitta vägen ut. Rent praktiskt är det kanske ”coach” som passar bäst på det som är mitt mål, men jag gillar samtalsstöd. Som en sådan behöver jag lära mig att lyssna och vara vägvisare mer än att undervisa och leda, mitt vanliga modus operandi. Det finns så många som är ensamma eller som känner sig ensamma, som inte har någon att prata med om livets svårare och tyngre beståndsdelar. Jag hoppas att jag i framtiden, och då jag har lite mer teori under fötterna, kommer att kunna vara till hjälp för några av dessa vilsna själar.

Det går inte att leva ”fullt ut” hela tiden, varje dag. Det är inte rimligt! Att se till att det finns en plan för framåtskridande samtidigt som man arbetar med sin förnöjsamhet känns däremot både viktigt och bra. Jag är så tacksam över att jag är på gång! Det är mycket att göra och min teflonhjärna kanske aldrig riktigt hämtar sig efter mina hälsoproblem, men målet finns där i fjärran och siktet är inställt med skärpa. Hur är det med dig? Unnar du dig det bästa, finns det någon plan om du befinner dig i en oönskad situation eller är du rätt nöjd med att inte ha några särskilda ambitioner? Det vore roligt att höra dina tankar.

02 jan

REACH – citatet.

Idag har jag valt det citat som ska få följa med under tiden som jag jobbar med mitt ord. Franklin D. Roosevelt sa:

To reach a port,
we must sail.
Sail, not tie at anchor.
Sail, not drift.

För att nå en hamn
måste vi segla.
Segla, inte lägga ankar.
Segla, inte driva.

Det känns som ett aktivt citat som jag lägger i inspirationsbanken för att ta fram om jag skulle tröttna lite på vägen.

28 dec

Hur kan jag jobba med mitt ord REACH?

REACH

reach (rch)

v. reached, reach·ing, reach·es

v.tr.

1. To stretch out or put forth sträcka ut en hand till de som behöver, fysiskt och mentalt

2. To touch or grasp by stretching out or extending sträcka mig för att nå någonting, till exempel projekt som ligger undanlagda på en hylla

3. To arrive at; attain: reached a conclusion nå ett mål

4.
a. To succeed in getting in contact with or communicating with komma i kontakt med någon

b. To succeed in having an effect on nå någons innersta

5.
a. To extend as far as upptäcka var mina gränser går

b. To project as far as lyssna så någons rop på hjälp når mig

c. To travel as far as skicka iväg något som ska nå ett mål

6. To aggregate or amount to nå ett kvantitativt mål

7. Informal To grasp and hand over to another räcka någon någonting

v. intr.

1. To thrust out or extend something slänga ut en livlina

2. To try to grasp or touch something räcka mig efter en bok

3.
a. To have extension in space or time inte låta medelålderstristessen sätta in utan sträcka ut ungdomen lite

b. To be extensive in influence or effect hm, tål att tänkas på – påverka någon kanske

4. To make an excessive effort, as in drawing a conclusion or making a joke; overreach. sluta läsa in tankar som jag tror att andra människor har

5. Nautical To sail with the wind abeam.

1. The act or an instance of stretching or thrusting out räcka ut, som sagt

2. The extent or distance something can reach jag tror jag kan mycket mer än jag tror jag kan

3.
a. Range of understanding; comprehension: a subject beyond my reach fundera mer över universum och allt annat vars storhet jag inte kan greppa

b. Range or scope of influence or effect förstå att det jag gör kan ha påverkan på andra

4. An expanse: a reach of prairie; the lower reaches of the food chain utöka mitt mentala omfång (absolut inte det fysiska)

5. A pole connecting the rear axle of a vehicle with the front nej, det här behöver jag nog inte fokusera på

6. Nautical The tack of a sailing vessel with the wind abeam tror jag hoppar detta också

7. The stretch of water visible between bends in a river or channel det man ser är alltid lättare att förstå än det man inte ser…

[Middle English rechen, from Old English rcan; see reig- in Indo-European roots.]

reacha·ble adj.

reacher n.

Synonyms: reach, achieve, attain, gain¹, compass
These verbs mean to succeed in arriving at a goal or objective. Reach is the least specific: reached home before dark; reach an understanding.
Achieve suggests the application of skill or initiative: achieved national recognition.
Attain implies the impelling force of ambition, principle, or ideals: trying to attain self-confidence.
Gain connotes considerable effort in surmounting obstacles: gained the workers’ trust.
Compass implies succeeding by circumventing impediments: will compass the task. See Also Synonyms at range.

27 dec

Att jobba med ett ord istället för att ge nyårslöften.

Hur många nyårslöften har du lovat dig själv utan att kunna hålla dem? Kanske du har total självdisciplin och koll på varje tanke som strömmar genom ditt huvud, men själv är jag en salig blandning av perfektionist, kreativ virrpanna, gammal matmissbrukare, blödig självplågare (aka martyr), listskrivare och drömmare. Detta har gjort att jag ganska ofta gått in med liv och lust i olika nyårslöftesprojekt bara för att krascha och slå mig själv i huvudet då jag inte klarat att hålla hela vägen. När jag började jobba med Ali Edwards Ett Litet Ord började det hända saker. De första åren engagerade jag mig lite halvhjärtat, men de två senaste åren har jag verkligen jobbat med mina ord och försökt få dem att hjälpa mig uppåt och framåt. Med tanke på vad som har hänt i mitt liv under den tiden kan jag säga att dessa ord tillsammans med hederlig gammal tacksamhet har hållit mig flytande många gånger då jag trott att jag skulle drunkna.

Nu är jag alltså på väg in i mitt nya ord reach och jag håller på att fundera lite över hur jag ska jobba med det under nästa år. (Om du vill veta vad jag har gjort de senaste två åren med mina ord kan du söka på lyfta och förändring här i bloggen.) Det första jag började med var att använda en fin Etsy-bild för att göra en bakgrund till datorn. Vi får väl se hur jag går vidare…