05 dec

Är det verkligen saligare att ge än att ta?

Skrev just det här på Facebook, men tycker att det passar här i bloggen också. Det får helt enkelt bli dagens inlägg!

Min syrra undrade irriterat när ”önskelistor” blev ”kravlistor”. Detta var för över en månad sedan, men jag har inte kunnat släppa det riktigt. Hur förhåller vi oss till balans mellan att ge och ta för den yngre generationen? Jag älskar att ge julklappar, men jag vill ju inte vara någons ”gratispengar”, utan hitta något som jag tycker passar till den speciella personen. Jag vet att det är fantastiskt att få något man verkligen har önskat sig, men vet också att tacksamheten snabbt går över. Särskilt i juletider där en julklapp snabbt glöms bort medan papperet slits av nästa paket.

Jag har en idé och vill bolla den med er som eventuellt läser här. Skriv gärna hur ni tänker om detta. Hur gammal bör man vara för att förstå detta koncept och inte bli ”traumatiserad”? Säg ”Jag tänkte lägga 1000 kr på dina julklappar. Du har möjlighet att få allt själv, men då bestämmer jag vad jag vill ge dig och behöver ingen önskelista. Du kan också få X kronor (typ 700 kr) att själv köpa precis vad du vill ha. Vi tar sedan resten av pengarna upp till 1000 kr, jag plussar på 200 kr, du köper något annat som du vill ha för de pengarna som vi ger till någon som inte har föräldrar med guldbyxor. (Barn till familjer på Kvinnojourer eller liknande.)” Hade det över huvud taget funkat? På det sättet blir ens 1000 kr värda 1200 kr och man får öva på känslan ”det är saligare att giva än att taga”. Jag vill att julen ska vara drömmig och att sitta och ringa in önskeleksaker i leksakskatalogen var ju fantastiskt! Att det har gått därifrån till något slags ”öppna din plånbok och ge mig det här” känns sådär. Som sagt, jag bollar gärna dessa tankar! (Detta gäller alltså inte våra vuxna barn, de kan nog tala om hur vi har jobbat hårt på att lära dem tygla sina ha-begär, hahahaha!)

08 dec

Önskelista.

Tomten bad mig skriva en önskelista. Då jag sa att jag bara ville ha fred på jorden samt snälla och friska barn sa han att han krävde världsliga önskningar också, så jag får väl böja mig. Mitt problem är att min smak är alldeles för exklusiv. Ibland tror jag att min själ är en konstig blandning mellan en Östermalmstant och en minimalistisk sjuttiotalshippie. Jag vill leva ett enkelt liv fullt av familj, vänner, böcker, musik, god mat och hantverk guldkantat av några få exklusiva prylar, så är det nog. (Fast de prylar som jag värdesätter allra högst är sådant som till exempel barnen har gjort till mig.)

1.  Man kan väl aldrig få för många ljusstakar? Jag älskar tenn- och plexiljusstaken som Estrid Ericson formgav för Svenskt Tenn en gång i tiden, eller förresten, jag älskar alla ljusstakar från Svenskt Tenn på den här inspirationsbilden i mitten från Sköna Hem.

2. Helen Macdonalds bok H is for Hawk har jag velat läsa sedan jag hörde någon berätta om den på radio.

3. Min fantastiska temugg har tyvärr blivit kantstött på flera ställen, så jag önskar mig en ny mugg av favoriten Elisabeth Ottebring, den här gången i mönstret Fern.

4. Badbomber från Lush är alltid toppen. Ah!

5. Härliga kashmirblandade garner är min nya passion. Detta skulle jag till exempel vilja testa.

Fler böcker. Handstickade sockor. Silverhalsband. Goda och spännande örtteer. Fina kökshanddukar. Saltlakrits. Pepsi Max. (Sorry, fingrarna skrev själva.)

Tänk! Det blev ju en liten önskelista ändå. Hoppas Tomten är nöjd!

20 dec

Hej från mej!

19_1

Tja. Jag gissar att de kommande dagarna blir rätt hektiska både för dig och för mig. Jag passar därför på att önska ”allt det vanliga”. Hoppas att du får ett fint slut på året, att du får möjlighet att tänka över dina mål för 2014, att du får umgås med alla du älskar mest och så önskar jag dig och mig frid.

Själv funderar jag för fullt över vilket ord jag ska tackla nästa år. Förändring visade sig vara ett praktiskt, givande och starkt ord, ett ord som faktiskt har fört mig framåt under året, precis som Lyfta gjorde under 2012. Just nu kan jag inte förstå hur jag ska kunna hitta ett som blir lika bra, men det ger sig väl. Har du något förslag till mig så får du gärna komma med det.

Här är min ”tankekarta” så här långt: eftertanke, tid, lagom, omtanke, konst, styrka, förväntan, lycka, vilja, undra, upptäcka, utmana, vilja, skina. Inget av orden har valt mig, så kanske får jag öva mitt tålamod lite.