06 okt

Efter fyrtioårskrisen känns det rätt bra att bli äldre.

5_1

Ja, det känns i alla fall bättre om jag nu verkligen blir visare. Jag vet inte, jag. Ibland upplever jag att hjärncellerna dör lite fortare än jag hade önskat, men när jag ser på livets utmaningar så känner jag att mognaden faktiskt finns där nu på ett annat sätt än förut. Jag tar fortfarande beslut som är baserade på känsla mer än logik, men väldigt sällan är jag lika fyrkantig som jag var då jag var yngre…

När barnen frågade vad jag önskade mig i år sa jag inte som brukligt ”snälla barn”, utan jag önskade något de hade skapat själva. Det innebar att jag fick jättefina presenter!

5_8

Äldsta dottern håller på med ett projekt där hon syr mjukisdjur som ska skänkas till barnsjukhuset här i trakten. Jag blev så förtjust i hennes bläckfisk att jag önskade en likadan. Den är sydd av en mjuk och skön knästrumpa och ska få en rosett också vad det lider.

5_7

Sonen pysslade massor då han var liten, men att han skulle göra något så här kreativt och personligt till mig kändes väldigt överraskande. Vi har pratat om att överkomma sådant som verkar omöjligt ofta och mycket de senaste åren, så den här brickan betyder väldigt mycket för mig.

5_3

På bilden ser du mitt bruna hår och mina fotspår. Jag är på väg in i det svarta, utmaningen, det omöjliga, och på andra sidan finns Ljuset. Visst är symbolismen fantastisk?

5_4

Av familjen fick jag en helt fantastisk vattenkokare, en sådan där som piiiiiper då vattnet kokar upp. Jag är kär, fast det är en pryl! Röd är den också…

5_2

Efter skönsång och frukost på sängen, andlig spis, fina presenter, ”lunch” på Yoghurtland och fina vänner på födelsedagsfika så måste jag ändå säga att pricken över i:et blev att det just på min födelsedag låg ett fint och härligt och gott och överraskande paket från min lillasyster i Sverige i brevlådan. Underbart! Kul att läsa om vännen i Sverige som gått ner 100 kg i vikt av att ändra kostvanor och samtidigt sitta och smaska godis i långa rader… (Jag åt inte upp allt sjäv. Bäst att klargöra detta.)

Jag är tacksam över så mycket. Jag saknar en del i mitt liv, men vissa saker får man vänta lite på. Annat blir det ingenting med och det får gå ändå. Ser jag tillbaka på dagarna jag lagt bakom mig sedan den 5 oktober 2012 så har det hänt massor i mitt liv, med och runt mig. Ibland ”hoppar jag ut” och försöker se på mitt liv utifrån, men det är mycket lättare att bara leva det inifrån mig själv. Ska jag sammanfatta allt som hänt med ett ord så får det bli STARKARE. Här får du en trist låt med en alldeles fantastisk text. Tack Peter LeMarc.

05 okt

Besök ända från Huddinge!

Idag kom fina vänner som en gång bodde nära och nu bor Långtbortistan. Eller hur var det nu? Kanske det är vi som hamnat avigt? Ja, så är det nog. Hur som helst blev köttet inte klart i tid och K fick åka till Costco och köpa färdiggrillade kycklingar så tillbehören inte skulle känna sig ensamma. Det blev bra det också och nu är min födelsedagsmiddag fixad och klar! Bara att värma och koka upp några morötter i morgon…

4_4

Det blev en kväll med många och djupa samtalsämnen. ”Livet alltså…” får nog bli en av mina nya etiketter! Ibland förstår jag ingenting och andra gånger känner jag mig helt upplyst. Jag är tacksam över att få finnas här på jorden trots alla tråkigheter och diverse elände som dyker upp här och var.

I Sverige har jag redan hunnit bli fyrtiotre, så jag tänkte skriva en liten tacksamhetslista innan jag går och lägger mig. Ja, över sådant som jag är tacksam över just så här i denna brytpunkt alltså.

familj
vänner
kärlek
framtid
musik
andlighet
styrka
förlåtelse
höst
mörk choklad
kreativitet
blommor
nagellack
drömmar
tro
balans
universum
Pepsi Max (fast jag inte dricker det, suck)
mat
Posten
historia
yin & yang
hälsa

Naturligtvis finns det mycket mer som jag är tacksam över, både stort och smått. Tack för livet, Mamma och Far! Jag är er evigt tacksam. Tack också till dig som läser och som vet vad du betyder för mig och min utveckling framåt och uppåt. Love…

14 sep

Femton år.

Äntligen var lille Karl Michael, Kalle, på väg ut! Maken var i Philadelphia och mormor och hennes tvillingsyster var doulor. Förlossningen gick alldeles utmärkt och barnmorskan var alldeles fascinerad över den kraft som fanns i förlossningssalen. Dessvärre slutade det lite abrupt, för när lille Kalle kom ut och visade sig vara en tjej slutade modern inte blöda. På länge. Synd på en sådan fantastisk förlossning!

Den blodfattiga modern hämtade sig så småningom och hon fick tillsammans med den stolte fadern komma fram till ett passande namn. Vår lilla E är en fröjd att guida på livets stig! Hon är lika fin på insidan på utsidan. Här får du ett nyvaket kort där hon för en stund fortfarande åtminstone ser lite liten ut.

Happy Birthday gullunge! Förresten, det här ska du och jag göra när gästerna har åkt hem och den stora tomheten breder ut sig.

14_1

03 aug

Gabbeluren sjutton år.

Åren går. Jag märker det inte lika mycket på mig själv som på barnen. Vid den här tiden för sjutton år sedan hade mina värkar dragit igång. Året var 1996 och vi hade haft en riktig dundersommar, precis som i år. Jag trodde att mina erfarenheter som storasyster till sex barn skulle göra mig till modersexpert på en gång. Blöjbytena, korta sömnperioder och tvätthögarna var därför inga överraskningar. Däremot kom den känslostorm som detta lilla liv drog igång inom mig som en total överraskning! På ett sätt känns det därför som att mitt liv inte riktigt startade förrän jag fick barn. Det är nämligen barnen som öppnat kranarna till hela mitt känsloregister.

Idag ska jag fira G, moderskap och den fantastiska sommaren. Och du, Älsklingen, har vi inte gjort något annat rätt i våra liv när vår tid på jorden är slut kan vi åtminstone alltid vara stolta över våra barn! ❤ Varsågod! Här får du Lisa Nilssons Tror på Dig.

gabben

05 apr

Vårtjutet avklarat.

4_3

”Kolla träden!”, sa mellandottern och jag började nästan gråta en skvätt. Våren är verkligen, verkligen här och nu finns det ingen väg tillbaka. Trädgården har vaknat ordentligt och även om rådjuren har ätit på väl mycket av både det ena och det andra finns det nog tillräckligt för att vi ska kunna njuta av växtligheten här. Åh, det känns underbart! Jag njuter för dig också. Ja, just du. Du som har snö på altanen och is att skrapa från bilrutan på morgonen… Jag känner livet i mig. Tjoho!

4_2

De senaste veckorna har jag fått några fina meddelanden skickade till mig. Jag hoppas att de personer som har lyft mig har förstått hur tacksam jag är över att de finns. Livet är för kort för att slösas bort på oegentligheter. Man måste göra en del grejer som man kanske inte tycker är särskilt roliga. Annat är nödvändigt och rent trist. Det finns till och med det som man gör bara för andra människors skull. Ingen har svar på vilka uppoffringar som är värdefulla och vilka som bara är slöseri med tid och energi, så må vi alla göra visa val! Här har du Endless Sacrifice. (Tack till dig som fick mig att upptäcka John Petruccis fantastiska texter. Som The Answer Lies Within  t ex.)

4_4

Idag har vi firat vår gästs födelsedag. Någon pompa och ståt blev det dessvärre inte, men lunchen blev riktigt god. Och han fick ett par presenter och födelsedagsdukning med svenska flaggan också, så förhoppningsvis blev det inte hans värsta födelsedag någonsin. Dessutom är han bortbjuden på middag i kväll, så han kanske blir lite bortskämd där?

Djurpassningen är avklarad och jag, maken och S har nu en lugn kväll. Eller ja, jag jobbar (och skriver uppenbarligen i bloggen samtidigt), men jag är i alla fall hemma. Samtidigt hade det ju inte varit dumt om jag hade kommit iväg på en promenad. I morgon är en annan dag.

Förresten fick jag de grejer jag hade beställt från Cavegirl Confections. Mums. Jag behöver inte säga mer. Jag längtar till min frukost i morgon då jag ska äta Chocolate Hazelnut Granola. Då vi i princip gör all mat själva gör det inte något om man någon enstaka gång lägger ner lite mer pengar på något riktigt, riktigt gott som känns värt den ekonomiska uppoffringen. 😉 Jag frågade ju om guilty pleasures för ett tag sedan. Det här får vara min nya sådan.

Ps: ”Säga vad man vill om hårdrockare, men spela kan de.” Dagens citat från maken. Apropå vad då, undrar du kanske? Kolla in den här videon.

27 mar

Sista födelsedagsfirandet här i bloggen den här månaden.

Som jag sa är det många i min närhet som firar födelsedag i mars! Idag är det dags för syster no. 3, eller nummer fyra i syskonskaran. T är mer energisk än någon annan jag känner. Där hon är blir det fest! Hennes liv är naturligtvis inte alltid på topp, men jag är så tacksam och glad över att hon är generös och att hon delar med sig av sina skratt då jag är med henne. Skottlandssläkten – vi längtar efter att träffa er i sommar! Grattis T. Tack för att du ger mamma en egen dag just på din egen födelsedag!

Med en enkel tulipan(bukett), härliga servetter och matchande sugrör blir det festligt hela vägen till Dundee, eller hur?!

24 mar

Hipp, hipp, hurra!

Grattis till älsklingen som idag fyller  lika många år som sin skostorlek. Han ligger bara några månader framför mig, men har många fler gråa hårstrån än jag. Han är dessutom lite visare på vissa plan och lite dummare på andra. Än jag, alltså. Vårt team brukar funka rätt bra tillsammans. Han puttar, jag stoppar. Han rättar i leden, jag fluffar. Bra så. Hur har du det med din livspartner? Är ni som två kloner eller kompletterar ni varandra med olika egenskaper?

När jag fyller 43 i oktober vill jag vara i lika bra form som då jag var 41. Det låter väl som ett bra mål? Jag har insett att mål som ”se ut som Demi Moore” (fast det vill jag ju inte) eller ”vara lika vältränad som Wanja, 76” inte går att leva upp till. Fast jag blir ruskigt inspirerad av Wanja och kan säga ”kan hon så borde väl jag kunna bättre än jag kan idag”. Det låter som ett bra och görbart mål. Här är inspirationsreportaget om Wanja. Se det! Kanske blir du lika inspirerad som jag.

Födelsedagen har firats med kycklinggos hos grannarna, middag på Tucanos med familjen och tårta med vännerna här hemma. Finfin födelsedag tycker jag, fast den inte ens var min.

På väg hem från kycklingarna fick vi med oss nyvärpta ägg från de äldre hönorna i hönshuset. Vita, bruna, gröna och blå, alldeles fantastiskt vackra! De blå och gröna nändes vi inte använda, men de vita och bruna åkte i tårtsmeten. Mormor Brittas tårta blev kanske ännu lite godare än vanligt. 🙂

Hoppas att det blir ordning på min bloggserver på måndag, för annars måste jag nog byta. Allt går så långsamt nu och jag har varken tid eller lust att sitta och vänta. Mitt bloggande ska gå snabbt och smidigt för att funka för mig. Jag återkommer i alla fall. Var så säker på det.

21 mar

Hipp Hurra!

Tre av fem (eller sex)  systrar i vår familj fyller år i mars. Lägg därtill några ingifta, släktingar och goda vänner så kan vi konstatera att mars är en månad att fira! I Sverige tycker jag nog att mars och november är tråkigast på hela året, så anledningar att fira är helt enkelt toppen!

Dagens födelsedagspingla är Mimmi, min duktiga och ambitiösa lillasyster. Vi är olika på så många sätt och lika på så många andra. Jag är glad över att ha mina allra bästa vänner i min egen familj. Jag har förstått att blod inte alls är tjockare än vatten i många fall.

M har precis varit iväg på en spännande studieresa och jag ser fram emot att höra allt så småningom! Kanske blir resan samtalsämnet för en av de långa pratkvällarna på Sturkö i sommar?

Puss på dig, syrran!