Åren går. Jag märker det inte lika mycket på mig själv som på barnen. Vid den här tiden för sjutton år sedan hade mina värkar dragit igång. Året var 1996 och vi hade haft en riktig dundersommar, precis som i år. Jag trodde att mina erfarenheter som storasyster till sex barn skulle göra mig till modersexpert på en gång. Blöjbytena, korta sömnperioder och tvätthögarna var därför inga överraskningar. Däremot kom den känslostorm som detta lilla liv drog igång inom mig som en total överraskning! På ett sätt känns det därför som att mitt liv inte riktigt startade förrän jag fick barn. Det är nämligen barnen som öppnat kranarna till hela mitt känsloregister.

Idag ska jag fira G, moderskap och den fantastiska sommaren. Och du, Älsklingen, har vi inte gjort något annat rätt i våra liv när vår tid på jorden är slut kan vi åtminstone alltid vara stolta över våra barn! ❤ Varsågod! Här får du Lisa Nilssons Tror på Dig.