grannar – Sida 2

08 dec

Andra adventsrapport.

Hm. Det där med att kolla datum och så där riktigt innan man gör något… I veckan som gick upptäckte dottern att de skulle ha den tyska julmarknaden som vi så snöpligt missade förra året den här helgen. Vi planerade att åka in till Salt Lake City efter makens jobb i fredags, men fick ändra det eftersom vi hade glömt att den kvällen var vikt åt pepparkakshusbak. Jag kom på den utmärkta idén att vi skulle ta det på söndagen istället eftersom vi ändå skulle in till SLC och titta på Music and the Spoken Word. Nu hade detta varit en fin lösning om det inte hade varit så att det inte var någon julmarknad i går. Den höll bara på torsdag-lördag, men jag hade missuppfattat slutdatumet. Vad kan jag säga? Vi hade redan åkt in till stan och hunnit lyssna på vacker julmusik, så helt förstörd var inte tiden. Vi fick dessutom några söta foton på yngsta dottern med oss hem.

Framåt kvällen kändes det bättre igen. Vi var hembjudna till våra ”spelgrannar” som vi kör en omgång Sequence med då och då. Jag rekommenderar det här spelet som passar bra för lite äldre barn och vuxna! Familjen vi besökte har världens ljusarrangemang i flera lager på sin fasad. Som jämförelse lägger jag upp en bild på vår fasad också. 😀

Vad är väl en stjärna på balkongen om man kan ha femton på fasaden, haha!

Gillar du svensk folkmusik? Det gör jag! Här finns ett fantastiskt program som du inte får missa!

03 dec

Till eftertanke.

Nu sitter jag här lite senare och tänker att mina tankar i morse, de var rätt tafatta. Det har varit en lång dag och faktiskt lite tung. Maken skickade ett sms med någon länk om att regeringens budgetförslag sänktes av SD. Oväntat? Knappast. Obekvämt? Rätt så. Nu blir det omförhandlingar och jag gissar att Stefan Löfven får det lite jobbigt ett tag framåt. Ja, precis som att han inte redan hade haft det. I perioder läser jag inga nyheter utom de mina Facebookvänner lägger upp. Det blir en och annan insändare och ibland också direktlänkar till något som hänt. Dessvärre kan världen te sig rätt mörk i ett sådant flöde. Jag blev därför jätteglad över det ”Good News Magazine” som jag fick i ett av paketen i går. Världen kan också vara fin och det finns många goda människor här!

Efter de där tristpolitiska nyheterna fick jag ett ännu tråkigare besked, ett som är mycket mer personligt och som stör mig riktigt ordentligt. Politik i all ära, men vem bryr sig om politiker då det finns personer som man älskar och som inte mår bra? Folk som har varit i dödsskuggans dal brukar säga att har man bara hälsan så har man inte mycket att oroa sig över. Det ligger väl mycket i det.

En av våra grannar fick stora hälsoproblem förra året. Inget dödligt, men ett livslångt handikapp. Han är en ung egenföretagare med fru och tre små barn och sjukdomen slog undan fötterna på hela familjen. Deras underbara hus är till salu, men tyvärr har man inte hittat någon seriös köpare som är beredd att betala för hantverket och alla fantastiska detaljer som huset bjuder på. Nu har huset lämnats över av mäklaren till en ”short sale”. Det är ju så sorgligt! Jag vill bara att allt ska bli bra för familjen som säljer och att det ska finnas några som vet att uppskatta detta konstverk! Det var också en av dagens tråkigheter.

När skymningen just började lägga sig till det svarta mörker vi får här då det inte finns så många gatlyktor såg jag hur vacker månen var. Jag fotar mycket i perioder då jag får rutin på att ta med mig kameran överallt och för tillfället är jag dessvärre inte i någon sådan period. Det var därför rätt mysigt att skruva på kameran på stativet och gå ut på balkongen i kylan och titta ut på bergen och månen genom den lilla tittgluggen. Inte för att jag hade möjlighet att ställa in kameran ordentligt (jag har tappat bildplattan till vridvredet och vet inte vilken inställning som är vilken), men jag fick ändå en fin stund där ute i mörkret i Orem, Utah, USA, Världen, Universum… Det är den stunden jag ska ta med mig nu när jag lämnar över den här dagen i någon annans händer. I morgon är en annan dag. All kärlek till dig!

Och så kanske jag ska sluta med den här eftertänksamma texten som jag hittade på Facebook. (Skaparens hemsida finns med där.)

01 nov

Dagens utflykt.

Idag är det inte särskilt kallt ute, men det blåser och låter och är riktigt molnigt. Vi får väl se om det utlovade regnet trillar ner. Det har varit torrt länge nu!

Ah. Lördagar. Rätt vad det är hamnar man i ”varje lördag är smäckfull med aktiviteter”, men än så länge är det novemberlugnt. Jag är glad att dotterns ridlektioner flyttade från lördagar till torsdagar. Vardagarna är ändå fulla med måstesaker, så det känns inte lika mycket om man behöver trycka in en till.

Själv vaknade jag rätt tidigt och steg upp själv medan de andra tog sovmorgon. Jag åkte iväg till DI en runda och hittade många bra fynd idag också. Jag har fortfarande nästan inga vanliga långärmade tröjor, så jag köpte en sådan och en skön cardigan. Jag har alldeles för många 3/4-tröjor och de är för kalla på vintern (om man inte går omkring med lösa armvärmare så klart, men det har jag inte som vana att göra).

Våra grannar måste tyvärr flytta från sitt fantastiska hus p g a olyckliga hälsoomständigheter. Mannen i familjen bjöd in oss att inspektera alla spännande detaljer som huset bjuder på. B är smed och konstnär. Han gör helt makalösa skapelser och detta hus med möbler/konstinstallationer, som han byggt i princip helt själv (förutom rördragningar och en del elektricitet), är inget undantag. Kolla bara! (De fina tonåringarna på bilderna får du på köpet.) Måtte rätt människor komma in i huset och bli helt kära i det. Förresten ser jag att jag missade att ta kort på en massa coola grejer. De svarta putsade väggarna som var specialgjorda till en konstutställning. Alla badrummen, inte bara det på fotot. (Alltså, naturstenar!) Alla fantastiska lampor, handsmidda. De andra luckorna till de öppna spisarna, flera stycken. (Den på översta fotot är faktiskt de luckor jag tyckte minst om.)

Förresten vill jag tala om att den rostfria köksbänken är det snyggaste i köksväg jag sett. Någonsin. Och då har jag i perioder nästan varit lite fixerad av kök och kökslösningar.

11 okt

God morgon och sov gott.

Glad lördag! Idag ska jag vårda min själ, städa toaletter, skriva brev och umgås med min familj. Jag önskar dig allt som är gott och vackert. Idag var en sådan dag då jag önskade att jag kunde vara på några olika platser samtidigt och att jag också skulle kunna hjälpa där det idag är omöjligt.

Grannarna mitt över gatan är ett yngre par som har en perfekt trädgård som mannen sköter klanderfritt. I lördags fick de en liten flicka som fick förlösas med akut kejsarsnitt efter många timmars värkarbete. Jag var över tidigare i kväll med middag och nybakat bröd och så en liten GAP-present i den mest amerikanska av alla presentförpackningar, papperspåsen med silkespapper… Den nyblivna pappan kom ut på trappan då mamman ville mata sin lilla i lugn och ro. Han tog emot kassarna jag hade med mig och jag sa åt honom att allt inte alltid är så rosalulligt som det ibland låter då man talar om små bebisar. Jag berättade att jag bodde ca en minuts promenad bort, att det inte finns något problem som är för litet då man är nyblivna föräldrar och att jag är rätt bra på bebismassage. Då började han plötsligt prata och fråga en massa. Jag hoppas att han och hans fru vågar fråga. Man ska inte behöva bära allt jobbigt själv.

Snart är det dags för en ny liten systerdotter att titta ut från sin mammas mage. Jag är så ledsen att jag inte kan vara där lika mycket som jag var där för hennes storasyskon, men vad gör man? Vi har fortfarande inte träffat makens två systerdöttrar i Sydney och den äldsta går mot tre år nu. 🙁 Internationellt öppna gränser i all ära, men när det gäller familj och långa avstånd är det inte jätteroligt… Heja Skype och FaceTime! Det gör åtminstone det sociala livet lite lättare att upprätthålla även om man flyttar över halva jorden.

04 okt

Det går undan, men det går inte utför!

Jag har hittills fyllt 16.070 dagar med liv. Det är 43 år, 11 månader och 29 dagar för alla som inte riktigt håller koll. På söndag kommer jag att fira min fyrtiofjärde födelsedag och jag kommer att göra det med tacksamhet och en stor portion ödmjukhet. Mitt hjärta är fullt av bra saker som jag skulle vilja åstadkomma. Må detta bli mitt bästa år någonsin.

Tack för livet Mamma och Far!

Så här fantastiskt vackert var det i kväll hos våra grannar som hade bjudit in till grannskapsknytis. Det blev kallt efter ett par timmar, men det var så trevligt att hinna prata lite. Att umgås över alla möjliga gränser som vi människor sätter mellan varandra är något av det bästa jag vet. Och Ns ryska rödbetssallad var så god att jag gärna hade ätit den varje dag tillsammans med mina och dotterns hemgjorda köttbullar. Mums…

28 sep

The Monsoon och äntligen känns det som höst.

I går kväll var det dags för vår lilla Montaigne-diskussionsgrupp att träffas hemma hos grannarna igen. De där kvällarna är hur trevliga som helst! Vi har blivit fem par som alla tycker det är spännande att läsa, tänka och prata som träffas en gång i månaden. Varje gång väljer en av oss en av Montaignes uppsatser och en modern text/tanke/video som på något vis handlar om samma ämne. Vi har pratat om allt från ansvar för jordens resurser till omvändelse och allmänna kommunikationsmedel. Man vet aldrig var vi hamnar under de timmar vi håller på, men kul är det. Det är också väldigt gott eftersom alla tar med sig något smått att tugga på. I går tog jag med svärmors äppelkaka i glutenfri version, men på bordet stod också en smarrig hårdost, frukt doppad i mörk choklad, klasvis med krispiga druvor, kex och hummus, chokladtryfflar och god dricka. (Det där med att inte äta efter klockan åtta funkar alla andra dagar, men inte i går.)

En av diskussionsvännerna sa ”i morgon ska vi få monsunliknande väder”. Jag hade bara sett att det skulle åska lite i väderappen, så det var tur att hon varnade mig. Det har nämligen spöregnat, åskat och blåst om vartannat hela natten och hela dagen. Runt huset ligger stora pölar med vatten som inte har hunnit rinna undan. Hoppas att grannarna som fick översvämning förra gången vädergudarna hade fest slapp det nu…

En sådan här innesittardag kan man kosta på sig att mest bara dega när man väl har gjort det som måste göras. Vi hade ridlektion, lördagsstädning och en del viktiga ärenden att ta hand om, men sedan var det fritt fram att läsa, titta på film, äta god mat, sticka, pyssla och programmera och det är precis det som alla har hållit på med. Jag passade på att hösta till det lite nu när det för en gångs skull inte var 30°C varmt ute. Tids nog kanske jag tröttnar på mörkret och regnet, men idag var det bara mysigt.

Jag och äldsta dottern håller på att planera årets pysseljulkalender och med anledning av det har jag suttit och letat igenom Pinterest lite grand. Jag har annars väldigt kluvna känslor inför den där enorma inspirationskistan. Det är ju fånigt att ägna timtals med letande om det ändå inte blir något gjort och jag vet många som lägger jättemycket tid på att just planera utan att aldrig komma längre. (Jag känner själv att det är lätt hänt.) Nu hittade jag i alla fall en jättefin krans som jag tänkte fixa till vår ytterdörr och tog mig till Michaels för att köpa material till den. Hm. Det har nog varit höst länge, för det var rätt utplockat både bland grundkransar och sidenblommor i höstfärger.

Så här såg kransen ut som jag ville göra:

Jag gjorde något helt annat. Jag vet. Den påminner inte i annat än att det är vindruvsris och höstfärger. Rosetten var vad jag hade hemma, men jag vill byta ut till något större och mer robust i säckväv eller något orange. Nåja. Kransar som man köper ser ut att ha pysslats ihop av amerikanska tanter med stort hår och kostar allt från 50 till 100+ dollar och den här är i alla fall väldigt enkel och kostade med alla rabatter jag hade ca 70 kronor ($10) att göra.

Annars fortsätter trädgården att leverera maskätna äpplen i mängder. Jag fortsätter koka det fantastiska äppelmoset i slow cookern och det kanske är jag som äter upp det mesta, men det är ju så gott och känns hur nyttigt som helst! Kombinationen äpple/vanilj/kanel är oslagbar.

Soffbordet i vårt ”front room” har också fått lite höstlig uppdatering. Det är mysigt att sitta där om kvällarna med tända ljus och en kopp te. Apropå te så är det dags att fylla på mitt förråd med rooibos chai, för det är verkligen jättegott! Vill du smaka?

05 sep

En alldeles vanlig ovanlig dag.

Vår nya mixer är fantastisk. Alla i familjen älskar smoothies i alla former och vi bestämde oss för att investera i en riktig dunderapparat. Tack vare amazon.com, människor som delar med sig av recensioner och UPS har vi den nu här hemma. Vi inte bara har den utan har använt den till frukost två dagar på raken. Gott, gott.

Vi passade också på att investera i en stekpanna som inte ska behöva slängas om ett år igen. Vi har inte haft några bra erfarenheter. Nu längtar vi efter att kunna steka allt i vår nya De Buyer som man får använda metallredskap i. (Jag provstekte två ägg. De blev mycket goda, men inte vet jag om det var stekpannans förtjänst, hehe.)

Äldsta dottern älskar Doctor Who och Sherlock Holmes. Just nu pågår Comic Con Salt Lake City, ett event som besöks av många tusen människor från när och fjärran. Många av dem är utklädda till sina idoler eller någon kul figur i någon av de filmer eller tv-serier som de följer. Skådespelare besöker eventet och tar betalt för att skriva autografer och vara med på kort tillsammans med besökarna. Allt detta är helt förvirrande för mig, men som tur var ville min kompis gå och hon tog med sig dottern. Idag fick de stå tre timmar i kö för att få ett armband och pass för att kunna gå fritt inom området i morgon och på lördag. Jag hoppas det är värt det!

Dottern var utklädd till en väldigt söt Tardis, the Doctor’s blå telefonkiosk som är större på insidan.

Kvällen avslutades med tacosoppa, glutenfritt bröd och vår to-die-for chokladkaka tillsammans med min promenadkompis och hennes familj. Vi har tänkt bjuda hem dem i 1,5 år, men det har alltid kommit något i vägen då vi har försökt. Skam den som ger sig och nu blev det ju faktiskt av!

För övrigt kom ett gäng trädgårdsmästare hem till oss och började fixa till i vår vildvuxna trädgård. All kärlek till våra fina kompisar som kom på den bästa presenten någonsin för att jag hade fotat dem och deras familj då vi var hemma i Sverige. Jag nästan grät, av lycka naturligtvis, då jag kom ut och såg hur fint det blivit. Rätt redskap, kunskap och erfarenhet kan man komma rätt långt med.

29 apr

Dagens promenadhus.

Under mina och Cs promenader upptäcker jag ofta saker som jag inte lagt märke till förut. Ibland är det en väg som ligger lite dold, andra gånger är det en vacker trädgård. Idag lade jag märke till två grannhus som onekligen drog blickarna till sig. Arkitekterna som ritade måste ha haft lite roligt när de fick uppdragen att skissa på dessa!

Först lilla slottet med koppartak, valv och cab. Jag undrar hur trädgården på baksidan ser ut…

Grannhuset ser ut att vara inspirerat av Europeisk Historisk Arkitektur det också, men på ett betydligt blygsammare sätt. Murgrönan ser välskött ut, men växter och husfasader hör aldrig samman. Blyglasfönstret kommer inte till sin rättvisa här, men det är verkligen fint!

Vilket hus hade du valt? Jag är lite enklare av mig, så mitt val hade nog blivit murgrönan. Förresten, huset snett över gatan från oss är till salu. Jag vet inte riktigt vad ägarna vill ha ut, men förra året låg det ute för $1 895 000. Våra grannar som äger det säljer också sitt permanenta boende, ett helrenoverat lyxhus med biorum och verkligen säker smak som ligger tre hus från oss. Här har du det. Liiiite dyrt, men du kanske har vad som krävs?

17 apr

Glad Påsk!

Idag är det Skärtorsdag och här i Orem, UT är allt som vilken torsdag som helst. USA är landet där man helt blundar för religiösa högtider också då man bor i en stat så kristen som den här. På söndag är det åtminstone påskprogram i kyrkan och då ska jag sjunga i kören.

Våra grannar L och V har inga egna barn och varje påsk, halloween och jul gör de fina paket till alla barnfamiljer i grannskapet och åker runt och delar ut! De är helt otroliga. När jag blir stor ska jag bli som dessa kvinnor.

För övrigt uppskattar jag att bo i ett land där man kan köpa en vattenmelon för tjugo kronor. Mums.

09 apr

19°C, sol och oväntad loppis.

Vilken tur att vi har vårlov! Det hade inte kunnat komma mer lägligt i tiden helt enkelt. Jag orkar inte med Utah-hettan under sommarmånaderna, men under våren är det alldeles underbart här!

I morse tittade jag ut som vanligt och blev väldigt förvånad över att hela gatan var full med parkerade bilar på båda sidorna. Tisdagsmorgnar brukar inte direkt bjuda på sådan ruljans… Det visade sig vara grannarna snett över oss som sålde ut hela sitt möblemang och allt annat som man kan tänka sig erbjudas på en vanlig loppis. Jag gick över lite senare på dagen och letade fynd (fanns inga) samt frågade vad som var på gång. Jag fick olika svar från mannen respektive frun, men jag antar att man kan få svaren att överensstämma om man anstränger sig lite. Hur som helst ville frun ha ny inredning i vitt, rosa och turkos, allt nytt på nya stället som de flyttar till på grund av jobbet, men de vet inte när de flyttar eller var de ska bo, men de får nog plats på mannens mammas stora bondgård och de vet ungefär var i USA de ska bo och det är mannens arbetsplats som omplacerar honom… Som sagt. När det uppstår situationer vilka man kommer att få frågor om av välmenande och/eller nyfikna bekanta är det smart att diskutera igenom vilka svar man vill presentera om man nu inte tror att folket klarar av att höra sanningen. Jag har redan gått igenom detta med andra grannar. Jag hade kanske inte heller velat berätta den sanna historien om jag hade varit i deras skor, men de hade kanske kunnat ha låtit bli att brodera ut låtsaslivet så väldeliga?

Eftermiddagen var härligt lovanpassad. Jag gjorde varsin utflykt med de båda döttrarna, båda anpassade efter behov och intressen. Båda har nu uppdaterade garderober och pysselmaterial som borde räcka resten av lovet. I morgon tar jag med sonen till frisören, så får vi väl se vad han vill hitta på sedan. Peace!