fest – Sida 5

03 dec

Julfest – nu går vi ”all in”!!!

För mig som har haft så svårt att komma i julstämning var det skönt att gå på julfest som var så amerikansk och överdådig och fantastisk på många sätt och vis. Bandet var helt fantastiskt! Ett gäng lite ålderstigna män och en kvinna som spelade och sjöng gamla godingar. Respekt. Jag ville inte att de skulle sluta, men blev övertalad att gå ifrån spelningen för att inte missa chokladrummet. Två kvinnor har i fyra veckor förberett chokladpraliner till just denna julfest. Alla vuxna fick varsin tallrik att fylla med praliner tills man skämdes. Vissa skämdes inte alls och gick därifrån med ett berg choklad, men jag fixade inte det. Tio fantastiska godbitar, det fick räcka för mig. Barnen blev underhållna av en ballongkonstnär och dockteater som spelade skruvade versioner på gamla klassiker. Vem har träffat på en elak Rödluvan förut. Jag var förresten utklädd till Rödluvan i vampyrversion en Halloween för en massa år sedan kom jag just på… Hu, så läskigt snygg jag var med blod i mungipan och en riktigt hårtäckt varg vid min sida. Hahahaha!

Jag är ingen chokladmänniska, men dessa praliner var faktiskt lite speciella. Jag höll mig till den mörka chokladen då jag har svårt för det riktigt söta nu för tiden. Mint och mörk choklad. Mums. Eller något som kallades peanut brittle. Oj, vad gott! Fast det ska i sanning sägas att just den där jordnötspralinen var täckt av ljus choklad och sötare än vad jag brukar gilla. Tydligen är det tradition för dessa två kvinnor att förbereda julfestens chokladrum och då jag talade med den ena av dem berättade hon att det blivit till en sport att hitta nya smaker och att förfina de som redan provats på.

Jag har lovat mig själv att vara snällare och inte märka ord, så då låter jag bli det. Visst var dörren rätt fint inslagen ändå?

Bandet i sin tjusiga julkostym.

Idag har sonen och maken satt in julgranen i audiensrummet. Jag har väl aldrig sett en sådan gran inomhus förut. När vi fått i en ljusslinga och våra stackars IKEA-bollar ska jag visa dig hur det blev. Det är inte den vackraste gran vi har haft någon gång, men den är definitivt den mest imponerande! Bäst tycker jag om kottarna som hänger kvar uppe i toppen. Dags att adressera julkort. So long.

24 nov

Ska man inte vara tacksam?

Jag har alltid gillat bebisar. När mina småsyskon var just små fick jag ofta frågan om jag inte tyckte det var jobbigt med alla dessa barn och bebisar. Det tyckte jag inte. Jag gillade att ta hand om bebbarna. När jag var tonåring började jag sitta barnvakt och det fortsatte jag med tills mina egna knattar kom. Nuförtiden får jag passa på att snusa bebis medan chansen ges. I går firade vi Thanksgiving med kusinen, hennes make, tvillingarna K och D samt makens pappa och hans fru. Det var hur trevligt som helst. Jag saknade ingenting, utan var snarare fyrkantig på alla håll efter allt gott som bjöds. Bäst av allt var småknoddarna. De var väldigt behagliga, glada och nöjda.

Här kommer först lilla K, Syster Yster.

Brorsan D är ”pappa upp i da’n” och blir han lika snäll och trevlig som sin far så ska det nog reda sig med honom också.

19 sep

Har ni fest elle?

”Jag har aldrig var’t på snusen
aldrig rökat en cigarr, halleluja.
Mina dygder äro tusen,
inga syndiga laster jag har.”

Det där är nästan alldeles sant för mig. (I alla fall de två första raderna…) Under lärarhögskoletiden var jag sällan med i studentbegivenheterna eftersom så mycket snurrade runt att vara alkosocial och jag inte drack. Det gör jag fortfarande inte. Jag har av olika orsaker valt att inte dricka alkohol och är fortfarande nöjd och glad över det beslutet.

Mänskligheten måste ha ett glapp i hjärnan någonstans. Hur kan man annars förklara valet att stänga av allt vett och sans, frivilligt? Jag förklarade för en brorson hur fester med fulla kompisar i tonåren (och en bra tid framöver kan tilläggas) brukade avlöpa. För de flesta går det här över så småningom, men jag tror de flesta känner igen sig:

Först är de flesta lite blyga och det kan kännas lite spänt. Lite dricka på det så börjar det släppa. Stämningen blir god och ljudvolymen ökar. Det känns roligt och trevligt och alkoholen öppnar vägar för de som i vanliga fall inte riktigt ”vågar vara sig själva”. Ja, ni vet. Det är trevligt att vara med och även om man själv inte dricker känner man hur glädjen lite stiger en åt skallen. Här önskar jag att det alltid stannade. Då skulle jag kanske dricka själv? I takt med att glasen fylls på (eller flaskorna sänks, en efter en) ändras stämningen. En del blir ”buhubuhu, han vill inte ha mig, hon är bara dum”. Andra blir ”hihihihihihihih, hahahahahaha, moahahaha”. Sedan blir det de pinsamma, de som verkligen inte kan hantera alkoholen och vill mucka gräl. (Dessa ser de flesta ner på. ALLA vet väl att man ska dricka lagom?) Slutligen finns ”snaaarrrrrrkkkkk”, de som somnar i soffan, i sängen eller i famnen på någon. Naturligtvis är det här en parodi på drickande, sådär går det ju inte till bland vuxna, vettiga människor. Eller hur?

Jag förstår de personer som dricker vin och annat för att det är gott och ett spännande intresse. (Jag gillar vissa nykteristvarianter som hittas på Systemet, maken tycker allt sådant smakar spya. Hm. Varför då?) Det senaste året har jag då och då önskat mig en riktig fulfylla bara för att få försvinna från verkligheten ett tag. Då jag bara har upplevt sådana från utsidan kan jag också säga att de verkar måttligt intressanta då de också bjuder på otäcka biverkningar – minnesluckor, humörsvängningar, ett förlorat omdöme, utsatthet för våld och överfall, sprängande huvudvärk, illamående, den torra munnen och detta suuug efter något kolhydratrikt. Jag har använt den snällare metoden ”lägga sig i sängen och dra täcket över huvudet”. Den funkar utmärkt! Jag har flera gånger lagt mig med känslan att allt har varit hopplöst för att vakna till en ny dag, full av nytt hopp, nya möjligheter och ny historia som ska skrivas.

Idag känns livet fint. Jag har så mycket att vara tacksam över. Våra barn har mycket spännande framför sig och jag hoppas att jag får vara med länge, länge på den väg de vandrar i livet. Så länge de lyssnar på mina goda råd är jag glad och tacksam. Föräldrar vet rätt mycket. Vissa föräldrar ska man kanske ta med en nypa salt (ett svin är ett svin är ett svin). Jag vill inte vara en sådan förälder. Jag vill vara någon som mina barn kan se upp till, någon som kan erkänna att jag inte kan allt och inte kan bestämma vad de ska göra, utan någon som de ska kunna komma till när som helst för att få stöd och goda råd. Till mina godbitar vill jag säga – drick inte. Gå med i IOGT istället. De värvar just medlemmar! Eller läs Hillevi Wahls utmärkta texter, en av dem här. Puss!

23 jun

Midsommar på Sturkö och i Fridlevstad.

De senaste dagarna har varit fulla av nostalgi, sann svensk sommar (alltså dassväder blandat med underbart solsken), familjetid och avkoppling från sådant som jag måste tänka på alla andra dagar. Snart kommer syrran från Skottland med sin familj. De har inte varit ”hemma” på två år och jag längtar tills jag får träffa alla i familjen – helst lille M som jag aldrig träffat IRL!
För en stund sedan tog jag en promenad längs stranden och njöt av utsikten över ”staun”, alltså Karlskrona. Jag tror att du kanske hade tyckt precis lika mycket om det som jag…
Dagens musikstycke får nog bli ledmotivet ur Jurassic Park. Att vara med i midsommarfotbollsutmaningen mellan Anderssons och Håkanssons är ruskigt roligt. Matchen slutade i år 3-3 och jag kan lugnt säga att jag sprang mycket, men var sämre på att träffa bolluslingen. Trots mitt fruktansvärt dåliga bollsinne kände jag mig emellanåt som en t-rex. Nästa år går det kanske bättre?!

27 okt

Tipstorsdag vecka 43.

Dagens tips är rätt enkelt. Se till att bjuda hem folk. Allt måste inte vara perfekt! Det berikar livet att träffa vänner, bekanta och rätt okända. Mat måste ändå lagas och så mycket mer jobb är det inte att göra dubbel sats. Och som maken säger. Det är väl ändå bättre att dammsuga då gästerna drällt färdigt och har gått hem?

Bilderna är från en fest som nu inte var speciellt spontan. Den var planerad in i minsta detalj av äldsta dottern. Martha Stewart, har du någon arvtagerska? Annars kan jag tala om att du har en kandidat här.

Födelsedagsfirande med oktobertema. Vilket? (Inte svårt att gissa, va?)

Värdinnan i färd med att instruera den vilda flocken. Hon är en given pedagog.

Efter att ha googlat runt hittade E några ätbara attribut till festen. Kyrkogårdstårta var mitt eget namn, men inspirationen till den fick jag från flera liknande tårtor på diverse amerikanska matlagnings- och pysselsidor.

Jag vet inte vad som hände med marängsmeten, men det gick inte att få till toppiga maränger den här dagen trots att jag varit så noga med att bara få med äggvitan. Nåja. Allt kan inte alltid lyckas.

27 okt

Höst hos mig.

Min syster i Thailand frågade efter lite fler bilder, så här kommer de. I veckan som gick pratade jag med en blivande trädgårdsmästare. Jag undrade om han tar uppdrag som handlar om att gå igenom en trädgård och tala om för dess uppgivna ägare om det finns något slags hopp om att det går att göra något som förbättrar utseende och användbarhet utan att det kostar allt för mycket pengar. Vi får se om det blir något trollande av… Fast jag tycker att de här ulleternellerna gör sig fantastiskt fint mot den underbart gröna mossmattan på framsidan av huset. Och jag har ju fått ett presentkort på lövräfs, så vi behöver bara vänta på fler fallna löv innan det blir räfsa av!

Titta här. Visst är det vackert? Någon med god syn kan se att vi inte gjorde underhållsarbete på altanen i våras. Det blev inget algskrubbande och det visar sig nu efter regn och rusk… Men, men, det kommer en vår om ett halvår igen!

Jag älskar den här ”betongväggen” som en av våra grannar har. Jag tycker den blir så levande med höstfärgerna.

I fredags kväll kalasades det. 18 tjejer från äldsta dotterns klass var här, utklädda till tänderna och på ett trevligt festhumör. De fick inte intaga häxbrygd. Däremot ville jag visa vilket resultat man får om man indoktrinerar sina barn till pyssel från en tidig ålder. Antingen blir man rätt anti eller så blir man rysligt duktig. E hittade den gröna flaskan, fixade till snöret och gjorde etiketten lagom spökig och bad mig sedan skriva på den. Jag skrev och gjorde ”bläckfläckar” och vips så hade vi en ruskig häxbrygdsflaska.

Här blev färgen lite konstig, men ni ser kanske bättre hur själva etiketten ser ut.

I lördags höll jag minikurser om hur man ska äta för att må bra och få en hälsosam vikt. Det var väldigt kul, men tiden gick fort, fort. Tack alla kursdeltagare som eventuellt är här inne och kikar!

15 sep

Tretton.

Nu har vi två tonåringar i huset. Den mest nyblivna kramade mig i kväll, tackade för en fin födelsedag och sa att hon looovade att hon inte skulle bli så där jobbig som en del andra. I alla fall för det mesta. Jag var beredd att springa efter inspelningsapparatur, men tänkte att det kanske låg riktig sanning bakom detta fantastiska löfte!

Jag sitter här lite sockerhög efter både chokladtryffeltårta och amerikansk cheesecake med hemgjord hallonsås. Gott, gott. Jag gillar födelsedagar. Några av gästerna lät antyda att jag och maken nu är ”medelålders” och att det kanske inte är så pjåkigt ändå. Det ska jag ta till mig. Fast först ska jag sova en stund.

För tretton år sedan föddes detta underverk som skulle heta Kalle (Karl Michael). Jag är så glad över att det var hon som kom till oss i stället! Dessutom har hon nu närmare tio nya nagellack, så om jag smörar ordentligt kanske jag kan få låna någon modern färg.

21 aug

Kronärtskockor.

Finns det något godare? Jag bestämde mig för att fira min och makens bröllopsdag en dag i efterskott genom att alla familjemedlemmar fick sin önskerätt. (Maken själv är ju i fjällen och vandrar i ösregn, så den stackaren åt sig nog mätt på makrill i tomatsås eller något annat spännande.) 15-åringen fick nygrillad halloumi med mammas tomatsallad, 12-snart-13-åringen fick två färska majskolvar med smör och salt och jag och 10-åringen slog till med årets största kronärtskockor. Sjukt gott! Tycker ni förresten inte att våra barn har en väldigt udda favoritmatssmak? Jag misstycker inte alls, är bara glad över att de väljer grönsaker framför pizza och McD.

20 aug

Regnar det hos dig?

De senaste dagarna har mycket här hemma handlat om regn. Maken är i Kvikkjokk och har i flera dagar hoppats på att regnet ska lätta så han och hans kompis kan ta sig med helikopter till startpunkten för vandringen de har planerat under lång tid. Eventuellt får de avbryta sitt projekt och nöja sig med att ha haft möjligheten att diskutera viktiga frågor dag och natt i många timmar.

Själv var jag bjuden på kräftskiva i går och var glad över att J och R hade lagt så mycket tid på att spänna presenningar över altanen. Temperaturen var nämligen rätt behaglig, så att himlen öppnade sig gjorde ingenting. Sällskapet var mycket trevligt och när jag kom hem mitt i natten var mitt huvud fullt av tankar som spretade åt olika håll. Barnuppfostran. Tonåringar. Musik. Självförverkligande. Utbildning. Yrkesval. Ekonomi. Festivaler. Vänskap. Höst. Matlagning. Hälsa. Kärlek. Andlighet. Viktiga saker, helt enkelt! Det var roligt att träffa allt från helt nya bekantskaper till nära vänner. Bra mix!

Någon som jag hoppas slipper regn just nu är min fina lillasyster. Hon har jobbat så hårt under gymnasiet för att kunna komma in på psykologutbilningen och fick för ett par veckor reda på att hon har lyckats! Just nu vilar hon upp sig på en varmare ort efter att ha jobbat järnet hela sommaren.

Kreativitet i en sötare form. Jag har för första gången gjort plommonmarmelad. Mixa urkärnade plommon och koka dem med halva mängden syltsocker i fem minuter så får du en slät, lättsockrad sylt/marmelad. Fantastiskt tillbehör till god hårdost. Eftersom jag äter så lite socker nu för tiden räcker det med en väldigt liten klick för att jag ska känna mig nöjd. Jag trodde aldrig att jag skulle klara av en sockeravvänjning, men det gjorde jag!

Vilket babblande jag bjöd på idag! Ingen ordning och reda… Nu ska jag sätta mig och göra kort, vilket det ruskiga vädret inbjuder till. Vem behöver ha dåligt samvete över att trädgården är eftersatt då det ändå inte går att jobba i den lervälling som uppstått under denna regnattack? Inte jag i alla fall. Ha en fin helg, vänner!

Ps: Jag hatar särskrivning. Jag upptäckte just att jag har sär skrivit min handgjorda plommonmarmeladslapp. Hm. För långt sommarlov? Ska springa ner till kylen och fixa det på en gång.