Monthly Archives: december 2021

09 dec

9 december 2021.

Nästan varje år plockar jag kottar utanför dörren för att använda i något höst- eller vinterprojekt. Tallen bjuder generöst på mängder av dem och allt som är gratis smakar gott.

I år var det mörkt och svinkallt då jag plockade kottarna, så jag hade lite svårt att bedöma kvaliteten. Jag plockade bara tills fingrarna inte längre reagerade på beröring och hastade sedan in i värmen. Trots att elen är svindyr just nu satte jag ugnen på 100 grader. Vedspisens temperatur är nämligen svår att reglera. Efter någon timme i den svettiga miljön hade som du kanske ser här kottarna svettats bort både skräp och fröer. Jag gallrade bort exemplar som inte höll måttet och sedan var det dags för lite frost.

Burken med Mod Podge har inte öppnats sedan vi bodde i USA, så den krävde rejäla nävar och mer styrka att jag hade att erbjuda. Den sega slempropp som omgav hela området runt lock och burkens övre del slängdes obönhörligen i sopen, men resten av innehållet visade sig vara i gott skick. Glittret har jag bara använt några gånger, men det var länge sedan.

I nästa skede var fingrarna kladdiga av lim och glitter, så tyvärr kan jag inte visa bild på hela skedet. Jag arbetade dock över en tidning, målade Mod Podge lite slarvigt över kotten och hällde sedan rikligt med glitter över kotten och en stor behållare som samlade upp allt överflödigt glitter för återbruk. (Det glittret hälldes sedan tillbaka i glitterburken.)

Efter en natt på plåten hade decoupagelimmet torkat och kottarna är nu bara vackert glittrande. Tyvärr är det svårt att fånga på bild, så du får tro mitt ord. Jag funderar på om de kanske ska få bo tillsammans med björkris i ett litet bo till ett blockljus (min syrra hade gjort ett så fint arrangemang igår, se nedan). Vi får se. Pyssla på och akta så du inte blåser bort!

08 dec

Och hur har året varit?

En lista liknande denna svarade jag på för flera år sedan, men jag hittar den inte just nu. Hur som helst fick jag frågorna från Anuschka Rees. Visst är det lite tidigt att svara med flera veckor kvar på året, men jag tyckte det passade bra idag. Dessutom ger det dig chansen att göra något liknande i god tid innan året har gått över till 2022. Enjoy!

MITT 2021

Vilken händelse, stor eller liten, tänker du berätta för dina barnbarn om?
Det går inte att blunda för Coronavirusets påverkan både på samhälls- och på individnivå. Jag gillar inte när rädsla får styra viktiga beslut. Det är farligt på flera olika plan. Jag hoppas att de beslut som har tagits och som kommer att tas framöver (vaccinbevis har redan gått igenom, nu diskuteras tvångsvaccinering) inte leder till stora oroligheter. Gängbrottsligheten påverkar numera mer och mer ofta även oskyldiga, något som gör att jag kan oroa mig över våra barns trygghet även om de numera är vuxna. Jag har två kusiner i Stockholmstrakten vars tonåringar har blivit rånade under hösten. Två olika, på ställen där mina familjemedlemmar bor och verkar. Jag vill inte gå in på detaljer, men ”vi har varit naiva” känns numera som en riktig trigger för mig.

Om du fick beskriva ditt 2021 med 3 ord, vad skulle det vara?
Kontakt, hälsa, oro

Vilka nya saker upptäckte du om dig själv?
Jag fortsätter lära mig och utvecklas trots att jag nu har fyllt femtioett. Efter att ha känt på tanken att jag kanske är en vinterbadare har jag vid ett par tillfällen fått möjlighet att bekräfta detta! Just nu känns det kanske lite för kallt för decemberbadet jag planerade i november, men jag tror det blir av.

Vilken enskild prestation är du mest stolt över?
Att jag känner hur rätt jag har landat yrkesmässigt och att jag är en bra samtalsterapeut.

Vilken var den bästa nyheten du fick?
Att yngsta lillasyster skulle gifta sig nästa år! Åh, vad jag längtar till att fira kärlek och hopp.

Vilket var ditt favoritställe som du besökte 2021?
Alltså, här finns det två platser som slåss med varandra. Dels Stockholm/Nynäshamn då alla våra barn numera bor där, annars älskar jag att stå vid Östersjön och titta ut över horisonten i alla väder och vid alla sinnesstämningar!

Vilka av dina personliga egenskaper visade sig vara mest hjälpsamma i år?
Ja, det skulle kanske vara att jag är genuint intresserad av andra människors väl och ve, både då det gäller nära och kära och klienter jag möter i mitt yrke.

Vem var din bästa person som du alltid kunde lita på?
Maken och jag har båda jobbat hemifrån i år och har fått förlita oss på varandra både för känslomässiga och praktiska behov.

Vilka nya färdigheter har du lärt dig?
Jag har blivit en mer utvecklad planttant och somligt sitter definitivt numera i fingrarna. Jag vågar lita på mitt eget omdöme gällande odlandet på ett helt annat sätt än jag gjort förut.

Vad eller vem är du mest tacksam för?
Livet!

Om någon skrev en bok om ditt liv 2021, vilken typ av genre skulle det vara? En komedi, kärlekshistoria, drama, film noir eller något annat?
Boken skulle nog bli någon slags feelgood, eller en coming of age-bok passande klimakteriedamer istället för tonåringar. (Dessa två engelska begrepp heter samma på svenska vad jag vet, men feelgood är böcker och filmer som ska få mottagaren att må bra och coming of age handlar om tonåringar som går igenom något slags utveckling.)

Vilken var den viktigaste läxan du lärde dig 2021?
Det man investerar rikligen i betalar sig vanligtvis. Mest tänker jag på att jag faktiskt skött trädgårdslandet mycket bättre i år, hela vägen, och att vi därmed välsignades med en stor skörd.

Vilka mentala blockering(ar) övervann du?
Att min kropps utseende skulle spela någon roll. Jag har gått ner en hel del i vikt, men med det följer att huden blivit slapp. Det blir liksom aldrig bra och börjar man joxa finns det alltid något annat som måste fixas. Jag mår bra och kan använda min kropp, det är ju underbart.

Vilka 5 personer tyckte du mest om att umgås med?
Fem förslår inte. Jag kan inte välja ut ett så snävt antal.

Vilket var ditt största genombrottsögonblick karriärmässigt?
När jag fick två paketbokningar samma dag.

Hur har din relation till din familj utvecklats?
Att också yngsta dottern flyttat hemifrån innebär att jag fått ett annat förhållningssätt till barnen. De är ju vuxna, men jag är fortfarande deras mamma och vi behöver varandra på olika sätt. Det är en spännande väg att gå, den där då man upptäcker nya sidor hos varandra. Maken och jag har också blivit både ”empty nesters” och arbetar hemifrån båda två. Det innebär också att vi fått ett nytt slags förhållande.

Vilken bok eller film påverkade ditt liv på ett djupgående sätt?
Just nu är jag alldeles uppslukad av Daniel Bergmans Hjärtat. Sådan är jag, jag må fundera mycket, men när det gäller filmer och böcker minns jag mest det som gäller ”just nu”. Jag följer serier för underhållning, inte för att de ska påverka mig. Jag har läst en del böcker för att förkovra mig i mitt yrke som jag tycker har varit mycket användbara, men jag vet inte direkt om jag kan säga att de påverkat mig på ett djupgående sätt.

Vilken var din favoritkomplimang som du fick i år?
När någon tackade dotterns föräldrar för att hon är så ”j***a grym”.

Vilka småsaker gillade du mest under ditt dagliga liv?
De näst intill dagliga promenaderna i vårt vackra närområde.

Vilka coola saker har du skapat i år?
Jag vet inte att jag skapat något coolt överhuvudtaget, men jag tycker det är roligt att jobba på relationerna jag har med syskonbarnen. Med olika intresse och framgång naturligtvis, beroende på ålder och fas i livet. Jag vill gärna lära känna också mina syskonbarn i Skottland, så det vill jag gärna ta tag i. Och makens syskonbarn. Det är svårt att ta en fika med någon i Sydney, så det får lösas på annat vis.

Vilket var ditt vanligaste mentala tillstånd i år (t.ex. upprymd, nyfiken, stressad)?
Nöjd skulle jag vilja säga!

Var det något du gjorde för första gången i ditt liv i år?
Vinterbadade!

Vilken var din favoritstund med dina vänner?
Innerliga samtal med fina, fina vänner.

Vilket huvudmål lade du grunden för?
En god hälsa in i ålderdomen.

Vilka bekymmer visade sig vara helt onödiga?
Av privat karaktär.

Vilken upplevelse skulle du älska att göra om igen?
Flyga med maken! Det var verkligen kul att flyga till Gotland över dagen…

Vilken var den bästa presenten du fick?
Omtanke.

Hur har din övergripande syn på livet utvecklats?
Den går fram och tillbaka. Mest tycker jag att livet är ett fantastiskt äventyr som bjuder på så många höjdpunkter mitt i vardagen!

Vilket var det största problemet du löste?
Av privat karaktär.

Vilket var det roligaste ögonblicket på ditt år, ett som fortfarande gör det svårt att inte brista i skratt när du tänker på det?
Typ varje gång jag fejstajmar med min treårige brorson.

Vilket köp visade sig vara det bästa beslutet någonsin?
Vårt köksmöblemang! Alla gånger.

Vad skulle du göra annorlunda och varför?
Min livsfilosofi är att när något är gjort hjälper det inte att älta vad som hade kunnat göras annorlunda. Jag väljer därför att ta ansvar för de val jag gjort, både de bra och de dåliga.

Vad förtjänar du en klapp på axeln för?
För att jag inte ger upp. Jag har gett upp många gånger i mitt liv och tyckt att saker varit omöjliga utan att prova. Det har hänt något mig efter mina tuffa år. Jag är snällare mot mig själv och jag låter också (mycket) ta tid.

Vilka aktiviteter fick dig att tappa tidsuppfattningen?
Trädgårdsarbete med någon bra bok i öronen.

Vad tänkte du på mer än något annat?
Troligen våra barn och deras väl och ve.

Vilka ämnen tyckte du mest om att lära dig om?
Det går inte att välja ett. Psykologi och odling/trädgård.

Vilka nya vanor odlade du?
Lymfmassage!!! Egenmassagen får väl mest räknas till vanorna, men hade jag haft de pengarna hade jag haft som vana att gå på lymfmassage en gång i veckan. Drömma kan man!

Vilka råd skulle du ge dig själv i början av 2021 om du kunde?
Håll i, håll ut! Detta fick vi ju ändå av andra, men jag upplever verkligen vikten av att göra just det.

Gjorde någon del av dig själv eller ditt liv en helomvändning i år?
Den frågan får jag nog fundera lite längre på.

Vad eller vem hade den största positiva inverkan på ditt liv i år?
Min lymfmassör Nettan gav min kropp nytt hopp!

MITT 2022

Vad vill du att det övergripande temat för ditt 2022 ska vara?
Det här återkommer jag till. Jag har redan börjat fundera över mitt årsord för nästa år, särskilt då KONTAKT varit så otroligt bra för mig och att jag trots det kände mig rätt klar redan för ett par månader sedan.

Vad vill du se, upptäcka, utforska?
Vågar jag mig på att drömma om norrsken och ishotell här?

Vem vill du spendera mer tid med under 2022?
Andra människor.

Vilka färdigheter vill du lära dig, förbättra eller behärska?
Jag vill ge mig på lite mer avancerade stickprojekt, men lockas även av återbruk av textilier. Jag vill läsa mer, bli starkare (usch, det var mitt mål för 2021 och jag har inte alls ärat det målet), bli snabbare på tangentbordet, lära mig mer om ayurveda och… Här vill jag fylla på med mycket mer! Det är ju underbart att utvecklas.

Vilken personlig egenskap vill du utveckla eller stärka?
Kan man öva på att bli kreativ? Isåfall väljer jag det.

Hur vill du att din vardag ska se ut?
Jag vill ha en inrutad vardag och hoppas kunna använda helgerna till att vara mer spontan.

Vilka vanor vill du ändra, odla eller bli av med?
Det här tror jag kommer att passa ihop med mitt årsord, så jag väntar lite med att svara.

Vad vill du uppnå karriärmässigt?
Jag hoppas att nå ut till fler klienter och att få fortsätta utvecklas och vara behjälplig i den position jag nu är.

Hur vill du minnas året 2022 när du ser tillbaka på det om 10/20/50 år från nu?
Vill inte alla kunna se tillbaka på ett kommande år med värme, glädje och tacksamhet om man får önska?!

Vilket är ditt första mål för 2022?
Ett nytt årsord, ett ledord som ska få följa med mig under hela 2022.

08 dec

8 december 2021.

Hej pilligt julpyssel! Igår hade jag tänkt göra klassiska flätade hjärtan, men jag hade dels lovat brorsdottern att göra sådana med henne om ett tag och dels hade jag sett sådana fina stjärnor hos Trendenser. Jag letade helt enkelt upp YouTube-videon som Frida länkade till och kände mig som en ungdom, eller brorsan. Det är de som alltid brukar lära sig saker på YouTube. Jag var lite tveksam efter mitt försök att sy ihop en socka med maskstygn (Kitchener stitches). Det tog nämligen cirka två timmar och blev inte alls så snyggt som jag tänkt. Trägen vinner och den som ger upp får aldrig chansen att utvecklas! Sagt och gjort, det fick bli en ny YouTube-lärare på skärmen.

Frida hade gjort jättefina stjärnor i två färger. Är det något jag har hemma så är det mycket papper, men jag vet hur jobbigt det är att göra origami med för kraftigt material. Jag bestämde mig därför för att använda mig av det lite finare kalligrafipapperet, mitt övningspapper i A4-storlek. Det har åtminstone lite glans i sig även om jag inte riktigt gillar den vita färgen. Jag skar till längder på höjden, 7 mm breda. Det resulterade i en färdig stjärna med knappt 3,5 cm mellan spetsarna. Perfekt storlek för ett tallris tänker jag.

Här ser du på nära håll ungefär hur det ser ut då vikandet är i full gång. Jag testade även med billigt kopieringspapper. Det var faktiskt ännu lättare att vika, men resultatet blev inte riktigt lika fint.

Ojoj, det gäller att hålla tungan rätt i mun då man pysslar med sådant här. Vår yngsta dotter kommer ihåg sina origamivikningsföljder i huvudet, men jag ser inte hur jag ska kunna göra sex sådana här till utan att behöva stresstitta på instruktionsfilmen… Det får bli dagens projekt. Jag hann inte mer än två då jag var tvungen att lägga tid på något annat. Så blir det ibland! Jag kan iallafall rekommendera detta projekt för dig som gillar att pyssla. Se bara till att ha väldigt jämnbreda remsor! Det gör det så mycket lättare att få ett snyggt resultat. Pyssla på och lycka till!

Edit: Under den sista biten med Daniel Bergmans Hjärtat i lurarna (Så bra!) blev det några stjärnor till. Jag fick ut sju stjärnor på ett A4. Med en centimeter per remsa hade längden också räckt, och då hade stjärnorna naturligtvis blivit lite större.

07 dec

7 december 2021.

Måste allt vara så himla tjusigt? Jag ställer frågan till mig själv, men konstaterar att till och med jag har fördragsamhet med somligt som är rätt fult om det bara finns nostalgiska värden också. Jag är inte så ”tomtig” av mig egentligen, men en jul utan tomteland?! Nej, det förslår inte. Jag växte upp med tomteland. Där fanns aldrig några krav på hur tomtelandsdekorationerna skulle se ut – hörde man inte hemma i julgranen eller i julkrubban hamnade man i tomtelandet. Jag har försökt hitta bilder i mina barnalbum utan framgång, så jag ska se om mina syskon har större framgång gällande den frågan.

Vi har haft lite olika platser för tomtelandet genom åren, men för det mesta har det hamnat i en bokhylla eller på någon annan typ av hylla. För ett par år sedan kom äldsta dottern och svärsonen på att fönstret i allrummet på övervåningen här hemma skulle passa bra till detta projekt, så efter tre år på raken på samma plats kan vi konstatera att det nu är ”tradition”. I år kompletterade jag dock det hela med ny snö, något som tillförde en hel del till känslan. (Vi har haft lite olika slags snö genom åren. Snyggast och definitivt jobbigast var låtsassnön som hamnade precis överallt, mest ofta har det bara varit gammalt lakanstyg.) Borta i second hand-butiken hittade jag en ny förpackning av detta skira och nästan lite gnistrande pysseltyg för en tia. Taget! (Det fanns mer kvar i lördags för hugade snöspekulanter.)

Detta projekt börjar alltid på samma vis. Jag plockar upp alla tomtar, granar, snögubbar och hus och passar på att påminna mig om hur länge de funnits med. På många av prylarna finns en anteckning undertill om vem som fick den och när. En av de äldsta är tomten med äppelskålen som jag fick av min bästis i ett julklappsbyte, så den har en bra bit över fyrtio år på nacken. De fina handmålade tomtarna fick jag och barnen på åttio- och nittiotalen av mamma som köpte dem av en väninna. Tulpanen fick jag i julklapp av en av eleverna i min allra första ”egna” klass i Uttrans skola. Det saknas några mycket viktiga tomtar här och jag har inte heller hittat sonens fina julkrubba, så jag gissar att de ligger i lådan med julgransdekorationer. Får hämta in den senare idag.

I år började jag med snögubbarnas häng till vänster och fortsatte med tomtar av olika slag för att sluta med värmelyktan i form av hus och en pulkabacke där dotterns lilla tomtenissa får åka. Jag ska se om det går att få till bättre lutning bara.

Tomtelandet 2021 är på plats! I det mjuka ljuset från stjärnan gnistrar snön så fint. Maken har dessutom fixat ett 9V-batteri till sonens juliga elinstallation, en liten gran som blinkar i rött. Det enda som fattas är en ljuskälla till huset som egentligen är en ljuslykta. Har du också ett tomteland hemma?

06 dec

Om att överlista naturen.

Det blåser ofta rätt rejält här och när det händer flyger och far grejer. Med det i åtanke räcker det inte att hänga upp kransar lite fint i ett rött sidenband eller liknande. Maken har satt häftstift mitt uppe på båda dörrarna och dessutom sitter det ett både till vänster och höger på ”sidorna” på varje dörr. De är ordentligt intryckta så det inte påverkar då man stänger. När han hängde upp kransarna förra året använde han tjock ståltråd. De satt som berget, men det var inte fint. I år använde han något slags jutetråd vilket jag tycker funkar bättre, men nästa gång blir det nog någon kraftig och genomskinlig nylontråd som får uppgiften att hålla kvar dessa dekorationer. Jag har aldrig sett något enda inredningsreportage med montering av liknande slag, men i den situationen är man väl mest ute efter fina bilder.

06 dec

6 december 2021.

Nä, det blev inget vackert foto till gårdagens pyssel… Tyvärr kan man inte skicka dofter och detta projekt vänder sig enbart till näsan. ”Simmer pots”, eller doftgrytor, har jag berättat om tidigare här i bloggen. (Vissa kallar alla blandningar som luktar gott för potpurri.) Man samlar helt enkelt ihop ett gäng grejer som luktar gott då man värmer dem i vatten och låter denna röra stå och sjuda på spisen för att sprida väldoft. Jag hittade tyvärr inte min hela kanel, men öste ner skalet från två apelsiner, ett gäng kryddnejlikor och lite malen kanel i en kastrull med vatten. Detta recept måste vara det ultimata för just juldoft, även om jag hade föredragit hel kanel för utseendets skull. Är man rädd för att bränna vid sitt potpurri går det också bra att använda en slow cooker och sätta den på ”Low”. Jag fyller på lite mer vatten då och då och använder samma röra i upp till tre dagar, men när det mest ser geggigt ut och den trevliga doften tagit slut häller jag av vattnet och lägger resten i bokashihinken.

Recept 1
apelsin (hel frukt skuren i bitar eller bara skalet)
kryddnejlika, några stycken
hel kanelstång
vatten

Recept 2
grapefrukt (hel frukt skuren i bitar eller bara skalet)
citron (hel frukt skuren i bitar eller bara skalet)
äppelklyftor
kanelstång
färsk kvist av barrträd
en bit ingefära skuren i skivor
vatten

Recept 3
kvist av barrträd
apelsin (hel frukt skuren i bitar eller bara skalet)
hela nejlikor
vatten

Recept 4
citrus av något slag eller äpple (hel frukt skuren i bitar eller bara skalet)
kryddnejlika
hel kanelstång
en bit ingefära skuren i skivor
stjärnanis
vatten

Recept 5
färsk rosmarin
citrus av något slag (hel frukt skuren i bitar eller bara skalet)
vatten

05 dec

5 december 2021.

Är det här kanske den julfirande världens vanligaste pyssel? Torkade apelsinskivor tror jag har funnits med i julpysselböcker i olika projekt så länge jag har läst sådana. Det är så lättillgängligt och tilltalar flera olika sinnen och inte är det särskilt svårt eller dyrt att få tag i materialet.

Det här projektet började jag för flera veckor sedan. Det finns olika ”recept” på hur man torkar skivor av citrus. Jag gillar egentligen riktigt stora Jaffaapelsiner skurna i tunna skivor, men eftersom jag bara hade tillgång till tråkigt smakande och rätt små apelsiner fick jag använda dem. Tänkte att duger de inte till att äta för att de var så torra så borde de vara extra lätta att torka. Sagt och gjort. Några timmar i 50° ugn och så en träslev mellan lucka och ugn för att släppa ut fukten. Hälften torkade jag i drygt två timmar, resten i kanske fyra timmar. Jag ville få dem att se ut mer som blodapelsiner. Det blev ett lyckat experiment, för det blev precis som jag ville!

Jag hade tänkt använda björntråd, men dessvärre visade det sig att den nu var slut! Jag har haft samma rulle sedan jag var tonåring, så känslan av att dra av de sista decimetrarna var total tomhet. Wow. Nu fick det bli vanlig vit sytråd av polyester eller vad det nu är, men jag tror att det håller tillräckligt bra för de veckor det gäller.

Här syns färgskillnaderna mellan de olika tiderna i ugnen mycket bra. Är man en sådan som inte är så förtjust i orange kan det kanske vara ett sätt att komma runt den färgen och ändå få en riktigt julig känsla? Själv älskar jag dessa färger, värmen och hur väl det matchar mässingen. Mässingshjärtat är fäst med en metalltråd runt själva sotluckan. Vi eldar i kakelugnen varje dag och då den blir varm är det viktigt att tänka på var det blir varmt och vad man har i närheten av ugnen. Så här går det utmärkt kan jag meddela. Lycka till med dina apelsinprojekt! De få skivor som blev över tänkte jag använda som dekoration på julklappar. De är rätt sköra precis som lacksigill, så det gäller att inte slänga dessa paket i den allmänna högen. De måste nämligen behandlas med försiktighet! Med detta vill jag önska dig en fin andra advent.

04 dec

Hur bygger man ett hem?

Vilken stil har du där hemma? Sparsmakad? Anspråkslös? Modern? Eklektisk? Tidsenlig? Häromdagen tyckte jag att det mest såg tantigt ut här hemma. Hemtrevligt, men tantigt. Jag hade med all säkerhet protesterat högt om jag som femtonåring hade presenterats för mitt eget hem och fått veta att det var jag som bodde här. På den tiden ville jag att allt skulle vara vitt och mycket minimalistiskt. Inte en volang, inte en pastell, inte något hemvävt fick uppehålla sig i min närhet. Nu höll jag ju på med en massa olika hantverk, allt från att virka och sticka till att sy, väva och brodera, så detta genererade naturligtvis en hel del inredningsdetaljer som jag sedan inte ville använda själv. Något jag är lite ledsen över är att jag faktiskt vävde en fantastisk pläd som jag dessvärre tvättade själv i ullprogrammet i en maskin med resultatet att den filtade sig och krympte. Den hade jag nog kunnat tänka mig att använda varje dag fram tills nu annars.

Snättringe, 70-talshus. IKEA:s Stockholmsserie och Billybokhylla i björk. Ca 2011. Makens mormor Brittas matta. Mattan har vi i vardagsrummet nu också, flera av kuddfodralen ligger i lådan med kuddfodral. Våra Billyhyllor tror jag såldes innan vi flyttade till USA. Där köpte vi likadana, men med glasdörrar. Dessa åkte hem med oss i containrar och hamnade sedan hos svärfar.

Ibland är det bra att ta sig tid till att verkligen se vad man omger sig med och vad som finns i gömmorna. Det är roligt att rotera detaljer. Sådant jag är trött på idag kanske känns roligt och ”nytt” om tre år igen. Å andra sidan är det inte många som har ett förråd där allt står synligt och lättillgängligt för inspektion. Våra grejer och prylar står mest i ladan, men textilierna har vi i plastbackar här inne, och en del garderober och lådor. Du som brukar läsa här vet att jag kör mina utrensningar med jämna mellanrum. Jag har insett att jag alltid gör mig av med något som jag sedan saknar, men det är en bra övning i att inte lägga för mycket känslor i prylar. Jag tänker mycket på det nu när jag förbereder julklappar t ex. Trots att jag gillar att få överraska inser jag att det är bättre att ge folk det de behöver och vill ha än att försöka hitta på något som kanske, men kanske inte, går hem.

Orem, Utah, arkitektritat 70-talshus på drygt 300 kvadrat. 2016, IKEA:s Stockholmsserie funkade här även om möblerna hade köpts på IKEA i Draper. Just soffan köptes billigt i fyndhörnan. Den står nu i vårt allrum på övervåningen, soffbordet står i brorsans sommarhus, vi har en fåtölj i vardagsrummet och sonen har tagit över den andra. Lampan såldes i USA. Påskdetaljerna åker fortfarande fram varje år och tavlan från vår gode konstnärsvän hänger i vardagsrummet.

Vissa saker vi har omgett oss med genom åren har slitits ut eller gått sönder och har inte varit värda att laga. Annat har fått nytt liv, eller så har vi tagit oss an andras avpolletterade saker för att ge dem en ny chans. Det är härligt att det kan vara så tycker jag!

Gröna soffan på övervåningen i vårt hem här på Sturkö. Huset byggdes i början av 1900-talet och har renoverats genomgående sedan 2016 med målet att behålla charmen. Jag fick ljusstaken i 40-årspresent av min fina vän som några år senare gick bort i cancer. Den har kompletterats med en ”julgransstam” och påminner mig hela december om V och det vi hade tillsammans. Nostalgi av vikt och värde. Den mönstrade kudden var ett broderi som jag köpte på Tradera och gav nytt liv. Även Gocken Jobs-tavlan (en stor favorit) köpte jag på Tradera för en billig slant. (Säsongsbetonade prylar införskaffas förslagsvis på helt fel tid om man vill spara pengar.)

Nu ska jag lördagsjula och ikväll är det dags för kyrkokonsert. Det hade varit kul att höra hur du förhåller dig till inredning, prylar och vad som sparas och inte.

04 dec

4 december 2021.

Det är inte jul om jag inte får sitta och sticka minst ett par sockor. Inte något endagarspyssel precis, men eftersom jag vet ganska precis hur lång tid en strumpa tar fick uppstarten en tidig dag i kalendern så paret hinner bli klart till jul. Just strumpor är ett tacksamt pyssel för stickare som är av det otåligare slaget. Det går snabbt, är rätt omväxlande och när man väl räknat ut hur själva häl och tå-partierna ska övervinnas så är det som att cykla – kunskapen sitter i ryggmärgen oavsett hur mönstret ser ut.

03 dec

3 december 2021.

Jag har varit van vid att alltid kunna gå ut i trädgården eller bakom huset och plocka in vad jag har velat ha till olika projekt. Enris, tallris, julgranar, mossa… Här är det inte lika lätt då vi inte har den sortens mark. Jag får säkert ta vad jag vill i Klackamåla i syskonens skog, men det kräver planering och en resa. Igår ville jag få till kransar till pardörrarna på verandan. Förra årets enkransar blev fina, men omväxling förnöjer. I år ville jag därför testa tallris.

Vi har en tall precis utanför huset. Dessvärre är den hög och lite till åren kommen, så själva riset är inte precis lättillgängligt. Vi bjuds dock ofta på höststormar här på ön, och påpassligt nog hade några klena grenar blåst ner lagom till mitt projekt. (Visst är grenar med alkottar på fina? Jag plockade på gårdagens promenad, men vet inte riktigt vad jag ska göra med dem.)

Kransstommar gjorde jag av två metallringar från en billig IKEA-lampa som inhandlades till dotterns bröllop för att stympas till ett annat pysselprojekt. För att få en yta med lite mer motstånd klädde jag dem med floratejp (självhäftande och töjbar, bara att snurra på). Ringarna är det sedan bara att återvinna till något nytt projekt.

Så här såg de färdiga stommarna ut.

Eftersom jag inte hade så mycket tall att tillgå var visionen lite luftigare kransar. Jag klippte till ca 1 dm långa toppar och delade upp dem i två högar – utan och med kotte. Två utan och en med i upprepat mönster gjorde att materialet precis räckte. De kommer att bli söta på plats tänker jag.