28 feb

Vad gör dig lycklig?

Jag frågade mina Facebookvänner vad som gör dem lyckliga. Jag letade inte efter det existentiella svaret till ”Vad är lycka?”, utan ville ha tips på små lyckopiller. Här är listan jag har fått ihop så här långt.

Ikea
Och såklart att få vara mormor! För det är väl en aktivitet?! verkligen livets efterrätt!!!
Löpning och löparprylar
Det som ger mig störst tillfredsställelse som mamma är att se mina barn äta mat som jag har lagat och uppskatta den. Det gör mig riktigt rörd. Det låter konstigt, men jag tror att fler mammor till barn som flyttat hemifrån kan känna igen det
Sommarmete i en insjö
Bra musik
En promenad i en skog full med vitsippor
Aha-upplevelser gör mig lycklig och idag mozzarella ost
Ett stormigt hav
Lätt: LÖSGODIS. Jag kommer fortfarande ihåg första gången jag såg lösgodis i Eddes livs. Vilket fenomem!
Hård träning
När jag hör mina barn skratta är jag som lyckligast. En stjärnklar natt är oxå underbart för man känner sig så nära det oändliga då. Doften av nybakat bröd!
En fantastiskt vacker dag (oavsett årstid) som jag tillbringar utomhus med min familj. Kan vara på stranden, på altanen, i slalombacken, på isen o pimplar, i skogen på hösten.
Barnbarn, barn, tulpaner och smultron!
Färgglada retroprylar!
Att spela fotboll. Känslan när man gör den perfekta glidtacklingen o får tag i bollen 🙂
Färger, Lars Winnerbäck live, katter, sommarbad& sommarregn och doften av en ny bok.
Goa människor och allt vackert i naturen!  Får tillägga kloka underbara hundar och äkta smarta bondkatter samt småfåglar.
SOLEN vackra snörika vinterdagar som dessa!! Finns inget som lyser så härligt!! Och gör en på sånt gott humör!
Sova … Är det enda jag kan komma att tänka på just nu… Annars brukar jag bli lycklig av att få baka.
Organisera och sortera (mini-Monica Träna – det ger ett rus och ett må-bra i hela kroppen, speciellt efter ett pass. Nu när jag är förkyld och inte tränar märker jag att jag plötsligt sover så dåligt. Jag tycker sover alltid gott och bra. Nu vet jag varför!
Barn och barnbarn, riktig vinter och riktig sommar med allt som det för med sig!
Då säger jag det uppenbara…som ingen annan vågar…SEX..!
Lukten av min mans sol-hud.
Familjeliv står givetvis högst i kurs här, som hos många andra. Men att få sitta på hästryggen och få hästen att göra det man begär av den är en underbar känsla. Och hur mysigt är det inte att gosa med den… Det är lycka för mig!
Choklad o/e skir grönska!

För mig finns det många lyckor. Några av dem finns med i listan som mina vänner hjälpte till med. Jag har börjat ta tillvara på mina lyckostunder på ett annat vis än jag gjorde för bara några år sedan. Jag vill inte vakna en dag och inse att jag av någon anledning inte kan göra det jag vill längre. Jag har personlig erfarenhet av att veta att ”bara man har hälsan” inte är ett klyschigt uttryck. Det är den enda sanningen, i alla fall för mig. Har man själv eller någon i ens närhet en svår sjukdom  finns det liksom ingen högre önskan än att den som är sjuk ska bli frisk.

För dig som vänder dig själv ut och in för alla andra utan att ha möjlighet att fylla på energitanken – lyssna på denna fantastiska text! Alanis Morissettes Receive har gått runt, runt hos mig idag. Är det du som behöver lyssna nu?

Är du lycklig, väl så gläd dig åt din lycka med envar
Och ju mer du delar med dig, desto mera har du kvar

Esaias Tegnér

28 feb

När man inte vet om man ska skratta eller gråta.

Jag har ofta nära till tårarna. Det är ingenting jag är ledsen för (no pun intended). Att ha ett rikt känsloliv ger mig i långa loppet mest glädje. Tror jag. Fast när jag läser det här undrar jag om jag inte önskar att jag antingen var totalt känslokall eller åtminstone lite störd.

Joanna Rytel – Jag tänker aldrig föda en vit man

Artikeln har flera år på nacken. Hon tänker kanske annorlunda nu för tiden? Eh. Det är nog för mycket att hoppas på.

Jag gissar att Joanna Rytel idag gottar sig med sina aborterade foster och sina strippor. Hoppas hon är glad och nöjd. Hon har i alla fall fått mig att reagera. Dels på att det finns ”konst” som den här som betalas av skattepengar som jag varit med och betalat. Dels på att det alltid är okej att håna vita, straighta, svenska män. Om dem får man tydligen säga vad som helst. Apropå det där med näthat och så där menar jag.

Jag tycker att starka kvinnor ska vara mer som Pippi Långstrump.

Här är förresten Joannas CV. Jag ligger i lä. Och så är jag rysligt glad över att min syrra inte kom in på Konstfack då hon sökte. Då hade hon nämligen med all sannolikhet sprungit in i JR.

Education 1999-2004 University of Art, Konstfack-Stockholm 1998-1999 University of Photo and Film-Gothenburg 1996-1998 Domens artschool-Gothenburg 2012 VIS Vienna Independent Shorts-Austria Göteborgs Konsthall-Queer eyes del 4 15th Flying Broom International Women’s Film Festival-Ankara Verkstad rum for konst-Norrköping 8th Regensburg Short Filmfestival Bergen Konstmuseum 2011 Fotografiska, 3xVideo-Stockholm Videorama Werkleitz Festival Zoo Supermarket Art Fair, Stockholm Landmark, Bergen Kunsthall, Bergen Trajector Art Fair, Brussels, Belgium 2010 Fotogalleriet-Oslo KINOKINO Senter for kunst og film-Sandnes 7th CON-CAN Movie Festival Corto-Tokyo The 36 Badalona Film Festival-Barcelona 14th International Short Film Festival Winterthur Damascus International Film Festival Nordisk Panorama, 5 Cities Film Festival-Bergen Expresión en Corto International Film Festival-Mexico Luru Kino-Leipzig Bongoût Gallery-Berlin Moderna Museet, Kulturnatta-Stockholm Moderna Museet, Videor of Joanna Rytel-Stockholm Centre Culturel Suedois, Nordic Delight-Paris Pornfilmfestival Berlin 60th Berlin International Film Festival VISIONS DU REEL Festival international de cinéma Cinemat Bio Rio-Stockholm Odense International Film Festival Montreal Festival of new cinema Raindance Festival-London City of Women Festival-Ljubljana Genderbenderfestival-Bologna Pink Screens Film Festival-Brussels 2009 Malmö Queer & Art Film Festival PornFest Isra-hell Pornfilmfestival Berlin Objektiv Feminist Filmfestival-Stockholm Documentary Film and Video Festival CPH:dox-Köpenhamn Tempo Documentary film festival-Stockholm Ankara International Film Festival Images festival in Toronto-Canada 28th Uppsala International short film festival Skånes Konstförening-Curare Art Movement Catodica 4 International video art festival-Trieste The Museum of Contemorary Art-Detroit H & R Block Artspace-Kansas City 2008 Act Out: Performative Video by Scandinavian Women Artists Center of Art History and Artistic Research of Évora University-Portugal Färgfabriken, 6808-Stockholm Videoex festival – Zurich Göteborg Museum of Art, Stena Salen Liljevalchs ,Vårsalongen-Stockholm Pasarokalo Filmfestival-Athen The renaissance society, Black is, Black Ain’t-Chicago Festival 404 -Trieste 25th Kassel Documentary Film and Video Festival Bergen kunsthall, Fatal Nordic Attractions-Landmark-Norway IFC center, The Swedish Experience-New York 2007 Zurich Filmfestival ARC/Musée d’Art moderne de la Ville de Paris, Playback-Paris 11th Jihlava International Documentary Film Festival 12th Split Film Festival Göteborg International Biennial for contemporary art Impakt Filmfestival-Utrecht 50% image ,Montevideo-Amsterdam Dark Mirror ,Montevideo-Amsterdam 53rd International Short Film Festival-Oberhausen ”Intothepill at her (his)tory, Cycladic Museum Athens, Greece”. Konsthallen Bohusläns Museum,-Performance day 2006 Shadow Filmfestival-Amsterdam Film and Danza Festival-Buenos Aires Apexart-New York 1.60 Insurgent Space-Albania Göteborgs konstmuseum-Artfeminism Hälsinglands Museum-Artfeminism Dunkers konsthall-Artfeminism Lilljevalchs Konsthall-Artfeminism Tensta Konsthall-The project room 2005 Natalia Goldin Gallery-Stockholm Göteborgs International Filmfestival Liljevalchs Vårsalong-Stockholm Milliken Gallery,The Mirror between us-Stockholm Röda Sten, Women on tour-Göteborg Bohusläns museeum, Showroom-Uddevalla Tirana Biennale 3-Albania 2004 Le lieu unique-Nantes Centre Culturel Suèdois-Paris Kulturhuset , After shopping-Stockholm VideoZone 4 Video Art Biennial-Tel Aviv Gallery Konstfack-Stockholm Jönköpings Länsmuseum, Den fria viljan 2003 Gallery Soc-Stockholm Gallery 60-Umeå Kulturhuset, SAM project-Stockholm 2002 Kodama Gallery-Osaka Side 2 Gallery-Tokyo Gallery Enkehuset-Stockholm Sourze videomagazine

09 jan

Källor, gästbloggare och lite Americana.

Idag har jag hyrt in en gästbloggare. Ja, alltså, jag har inte frågat henne om lov och jag har inte gett henne betalt. Jag citerar henne åtminstone utan några försköningar. (Regina Brett har blivit något av en ”urban legend”.)
”Källa på det”, brukar maken säga till mig då jag kommer med en av alla mina tusen frågor och saker jag undrar över eller är irriterad på. Ibland får jag skicka tillbaka samma uppmaning. Nu för tiden kan man få vilken slags fakta man önskar. Det är bara att gå till en källa som ger det svar man vill ha. Benjamin Disraeli tillskrivs citatet ”Det finns tre slags lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.”. Googla och du ska finna. Som tur har jag inte förlorat hoppet helt och hållet. Jag inbillar mig att de flesta människor vill gott även om många inte riktigt klarar av att hålla sin lust, girighet eller självinsikt i schack när det börjar brinna i knutarna av en eller annan anledning. Det är lättare att skylla på någon annan än att ta ansvar själv. (2.18 in i YouTube-klippet t ex.) Grannens gräsmatta är grönare – fy, vad orättvist. Gamla vänner bortprioriteras då nya, bättre hittas längs vägen. En gammal kärleks glans falnar när man träffar någon ny och spännande.
Livet är sannerligen komplicerat. Jag har direkt eller indirekt fått uppleva så många av de där sakerna som jag trodde och hoppades att jag skulle slippa bekymra mig om under det senaste året. Just därför känns den här listan otroligt upplyftande, inspirerande och hoppingivande! Har du inte tid att läsa den just nu tycker jag att du ska skriva ut den och ta med dig den i väskan, i telefonen eller sätta upp den vid datorn. Här finns massor av inspiration för att välja alla kommande ”årets ord”!
”Kom till skott”, tänker du säkert nu. Okej! Jag har inte orkat översätta, men jag inbillar mig att de flesta av mina läsare är tillräckligt bevandrade i det engelska språket för att förstå kärnan. Annars är det bara att skicka mig ett litet meddelande så hjälper jag till.
Regina Brett, The Plain Dealer
May 28, 2006
To celebrate growing older, I once wrote the 45 lessons life taught me.
It is the most-requested column I’ve ever written. My odometer rolls over to 50 this week, so here’s an update:
1. Life isn’t fair, but it’s still good.
2. When in doubt, just take the next small step.
3. Life is too short to waste time hating anyone.
4. Don’t take yourself so seriously. No one else does.
5. Pay off your credit cards every month.
6. You don’t have to win every argument. Agree to disagree.
7. Cry with someone. It’s more healing than crying alone.
8. It’s OK to get angry with God. He can take it.
9. Save for retirement starting with your first paycheck.
10. When it comes to chocolate, resistance is futile.
11. Make peace with your past so it won’t screw up the present.
12. It’s OK to let your children see you cry.
13. Don’t compare your life to others’. You have no idea what their journey is all about.
14. If a relationship has to be a secret, you shouldn’t be in it.
15. Everything can change in the blink of an eye. But don’t worry; God never blinks.
16. Life is too short for long pity parties. Get busy living, or get busy dying.
17. You can get through anything if you stay put in today.
18. A writer writes. If you want to be a writer, write.
19. It’s never too late to have a happy childhood. But the second one is up to you and no one else.
20. When it comes to going after what you love in life, don’t take no for an answer.
21. Burn the candles, use the nice sheets, wear the fancy lingerie. Don’t save it for a special occasion. Today is special.
22. Overprepare, then go with the flow.
23. Be eccentric now. Don’t wait for old age to wear purple.
24. The most important sex organ is the brain.
25. No one is in charge of your happiness except you.
26. Frame every so-called disaster with these words: ”In five years, will this matter?”
27. Always choose life.
28. Forgive everyone everything.
29. What other people think of you is none of your business.
30. Time heals almost everything. Give time time.
31. However good or bad a situation is, it will change.
32. Your job won’t take care of you when you are sick. Your friends will. Stay in touch.
33. Believe in miracles.
34. God loves you because of who God is, not because of anything you did or didn’t do.
35. Whatever doesn’t kill you really does make you stronger.
36. Growing old beats the alternative – dying young.
37. Your children get only one childhood. Make it memorable.
38. Read the Psalms. They cover every human emotion.
39. Get outside every day. Miracles are waiting everywhere.
40. If we all threw our problems in a pile and saw everyone else’s, we’d grab ours back.
41. Don’t audit life. Show up and make the most of it now.
42. Get rid of anything that isn’t useful, beautiful or joyful.
43. All that truly matters in the end is that you loved.
44. Envy is a waste of time. You already have all you need.
45. The best is yet to come.
46. No matter how you feel, get up, dress up and show up.
47. Take a deep breath. It calms the mind.
48. If you don’t ask, you don’t get.
49. Yield.
50. Life isn’t tied with a bow, but it’s still a gift.
Förresten är det rätt bra att bo i det här landet när man har brutit benet och behöver ta ut kontanter. Bilbankomater, liksom. Bara i de Junajted Stejts ov Amerricka!
18 dec

Ont.

Jag har inte kunnat släppa de stackars Connecticut-barnen som kom i vägen för den med all sannolikhet psykiskt sjuke unge man som verkade ha något otalt med flera personer. Idag åkte jag förbi den här flaggan på halv stång och jag kände hur mycket kärlek jag ville ge alla dessa familjer som förlorat en familjemedlem. Livet är inte rättvist, det är inte lätt och det känns ibland alldeles övermäktigt. Ändå är det så fantastiskt… Är det inte konstigt?

15 dec

Det vänder.

Det känns lite konstigt att skriva en blogg som är som en dagbok men ändå inte. Jag skriver och berättar vad som händer i vardagslivet för släkt och vänner. Jag skriver om mina tankar till alla som vill lyssna. Jag skriver nyttigt och onyttigt och ibland skriver jag bara av mig. Egentligen borde jag kanske slänga inlägg som har uppfyllt sitt syfte precis som jag brukade riva ur dagboksblad som liksom var för mycket eller som gav en sanning som var för mycket eller inte alldeles tillräckligt då jag höll mig med vanliga pappersböcker? Å andra sidan hade bloggen blivit väldigt hattig då, för allt som står här har samband på ett eller annat sätt. Vissa dagar tänker jag högt med bokstäver och somligt skriver jag innan jag har tänkt färdigt. Vissa tankar får jag hjälp att komma vidare i och ibland hjälper det att se sig själv genom någon annans ögon.

Idag fick jag en kommentar från dig som aldrig skrivit något här förut. ”Måste bara säga att jag är upplyft av din argt rungiga blogg! Mkt glöd och styrka.” Jag blev alldeles förvånad. Är min blogg argt rungig? Visar jag glöd och styrka? När jag har känt mig mer förvirrad, ledsen och svag än någon gång förut? Det har hänt så mycket i mitt liv det senaste året. Jag har gått igenom saker jag aldrig hade förväntat mig skulle hända just mig, just då och just nu. Jag har blivit stark, jag har känt mig svag, jag har känt kärlek, jag har upplevt sorg, jag har stått emot, jag har dragits med, jag har vuxit. De senaste månaderna har jag känt hur jag trillat ner, ner, ner utan att hitta hålet i isen, jag har velat hjälpa utan att kunna göra något och hur illa det nu än har varit så har jag vaknat varje morgon.

Jag har fått så mycket stöd och hjälp av min fantastiska familj. Med alla korten på bordet är det naturligtvis lättare att veta vad man ska säga. Tack till dig som har peppat och kramat och uppmuntrat genom cyberrymden utan att veta annat än att jag har varit ledsen. Jag uppskattar det verkligen! Min resa fortsätter. Jag är starkare idag än i går och jag är framför allt gladare. Jag har sett ljuset. I morgon är en annan dag och man blir glad av rött.

Innan jag lämnar den fantastiska texten av Bjørn Eidsvåg till dig – Tack Annette! – vill jag säga att jag är tacksam över livet, även om det inte riktigt uppför sig som jag hade önskat. Jag samlar styrka inför det som ligger framför mig. All kärlek till dig.

Eg ser

Eg ser at du er trøtt
Men eg kan ikkje gå alle skritta for deg
Du må gå de sjøl
Men eg ve gå de med deg
Eg ve gå de med deg

Eg ser du har det vondt
Men eg kan ikkje grina alle tårene for deg
Du må grina de sjøl
Men eg ve grina med deg
Eg ve grina med deg

Eg ser du vil gi opp
Men eg kan ikkje leva livet for deg
Du må leva det sjøl
Men eg ve leva med deg
eg ve leva med deg

Eg ser at du er redd
Men eg kan ikkje gå i døden for deg
Du må smake han sjøl
Men eg gjer død til liv for deg
Eg gjer død til liv for deg
Eg har gjort død til liv for deg

13 dec

På min kusins Facebooksida hade någon hälsat…

…Min Gud, ett vet jag som består när år och dagar fly
Det är din nåd för varje år och varje morgon ny

Jag tror jag ska börja varje morgon där hädanefter. Jag läste det en gång, sedan en gång till och så en tredje gång. Jag tror faktiskt att jag måste bli lite mer tacksam. Särskilt efter att ha hört de senaste dagarnas berättelser från kvinnor som har råkat ut för så hemska saker så din mage skulle korva ihop sig om du hade hört dem. Jag har gråtit och gråtit och gråtit. Det var väl jag som skulle vara stödet? Jo, det var bestämt så. Det var det jag skrev på för i alla fall. Ett vet jag dock, och det är att alla de andra sjutton mentorerna, och alla de andra volontärerna som varit med, gråtit lika mycket som jag. Vi har också skrattat och känt hopp. För det finns ljus också i slutet på långa tunnlar. Det finns sol efter regn. Och tro det eller ej (jag måste jobba lite med det här), det kommer en dag då allt känns helt okej igen.

Flera av ”inspirationskvinnorna” talade om vikten av en tro. Tro på Gud, tro på universum, tro på något eller någon som är större (och svårare att förstå sig på) än du själv. De talade om vikten av förlåtelse för att kunna gå vidare. Du kanske är en av dem som själv brukar be eller har hört bönen ”och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro”? Jag är av den starka övertygelsen att en stor del av vårt mentala välbefinnande har sitt upphov i detta. Men fy sjutton. Ibland är det svårt. Och nu måste jag jobba istället för att bearbeta känslor.

04 dec

Vilken röra!

Jag vet inte riktigt var jag ska börja idag. Det har varit en lång dag. En rätt bra dag, faktiskt. Och en hemsk dag på sitt sätt. Inte direkt hemsk för mig, men för andra, människor som jag älskar och bryr mig om. Jag vill att alla bara ska få må bra. Ändra, tack! Nej, just det. Livet funkar inte så. Jag skulle vilja påstå att om jag orsakade en olycka skulle jag ha väldigt svårt att dölja min skuld. Fel har jag gjort många i mina dagar. Jag har fattat fel beslut. Jag har ljugit. Jag har låtit mig skrämmas till tystnad. Jag har bråkat i onödan. Jag har blundat för fel som andra har gjort. Jag har låtit mig ledas på avvägar. Jag skulle kunna fortsätta, men vad är det för mening med att racka ner på sig själv? Jag har gjort mycket bra också. Får jag vara ensam domare vill jag hävda att det goda uppväger det onda och det bra uppväger det dåliga. Det finns beslut jag önskar jag hade kunnat fatta efter större mognad och val jag har gjort som har spritt sig som ringar på vattnet. Hur gör du för att gå vidare och förlåta dig själv?

I kväll var jag på mentorsundervisning. Jag kommer att vara mentor till en kvinna i min egen ålder under det kommande året. Mentorsgruppen består av kvinnor i olika skeden av livet. Kvinnorna vi ska vara mentorer för har råkat ut för mer eller mindre hemska saker: mental misshandel, fysisk misshandel, missbruk och övergrepp av olika slag… Tyvärr kan jag inte berätta mer, men låt mig säga att jag under kvällen häpnade över vilka livsöden vissa människor får genomlida. Mina egna problem verkade med ens så fjuttiga i jämförelse, även om jag ibland tycker väldigt synd om mig själv av olika anledningar.

Den här läraren har undervisat på mina vänners barns skola i många år. Jag kan bara ana vilka tankar som far genom dessa föräldrars huvuden i kväll… Vad gör man när ens barn råkat ut för en sådan sak? Jag är av den fasta övertygelsen att ”älska, glömma och förlåta” är viktigt för ens välbefinnande, men vissa saker måste vara hemskt mycket svårare att förlåta än andra.

Efter dessa tunga rader vill jag bara säga att jag är tacksam över vår slowcooker, min KitchenAid som kom i kväll och min familj.

Okej, inte särskilt matbloggstillrättalagt, men ruskigt och fantastiskt gott!!! Pulled pork tillagad i slowcooker i sex timmar tillsammans med Smith’s franskbröd och en smaskig sallad med balsamvinäger. Alltså. Hur. Gott. Som. Helst.

Den här skönheten ska få jobba hårt de kommande veckorna. Nu ska jag ladda med bjudfika i frysen… Kommer du och hälsar på? Jag lovar att bjuda på en klämkäck julvisa spelad på elpianot och eventuellt får du också både marimbakonsert och gymnastikuppvisning.

Det finns förresten hopp för världen. Läs yngsta dotterns önskelista, nedersta raden. Jag blir faktiskt nästan lite tårögd. Det finns andra som har tänkt i samma banor.