Monthly Archives: december 2012

13 dec

Skit i familjen.

Tja. Det HÄR är nog min favoritinsändare någonsin. För föräldrar ska väl inte ta hand om sina barn och barn ska väl inte ta hand om sina föräldrar? Fy, sådana dumheter. Och varför kommer inte någon och tar hand om min tonårsson?

Ibland blir jag så arg så jag blir alldeles matt. Efter de två WoW-dagarna, vardagslivet med min familj och diverse annat så känner jag mig just så. Matt. Kom och ta mig långt härifrån, snälla. Och nästa gång du ser en kvinna misshandlas, fysiskt eller mentalt, av sin könsmaktsordningsopåverkade idiot till muppgubbe (jag pratar alltså inte om min egen man om du undrar) så samla ihop ett gäng och slå honom med ett basebollträ i huvudet från mig. Jag känner verkligen att mitt ord för i år, lyfta, inte riktigt har fått chansen. Jag har låtit mig dras ner i gyttjan i stället för att lyftas till nya höjder. Det är dags att välja ett nytt ord. Man kan inte välja samma två år på raken, eller hur?

Glad Lucia, förresten.

12 dec

WoW-dag ett.

Jag vill bara påminna mig själv och andra om att en del människor verkar ha superkrafter. Vem är jag att klaga på mitt liv? Idag har jag träffat kvinnor som upplevt hemska saker. De lever fortfarande och de är tacksamma, inspirerande och fantastiska… Jag lovar att berätta mer om några dagar. Omtumlande, ögonöppnande, skrämmande – den här upplevelsen är något utöver det vanliga.

10 dec

Tack!

Omtänksamhet från vänner, bekanta, familj och främlingar lyfter även om det fortfarande känns ruttet. Det här går liksom inte att riktigt glömma bort. Vissa saker gör det lite lättare att bära. Att lyssna på den här killen spela marimba till exempel. Han har dragit ut sitt instrument i ”audienssalen”, så nu har vi ruggigt bra akustik. Det blir nog en fin julkonsert om alla hinner öva färdigt!

Amerikanerna kör oftast med inredningsstilen ”the more, the better”. Vår stil är något försiktigare. Granen är inte färdigklädd, men ljusen sitter i liksom de flesta kulorna. Kanske får du en känsla av vart den är på väg? (Vi måste skaffa en ”tree skirt” ser jag. De amerikanska julgransfötterna är supersmarta, men inte så snygga. I stället för julgransmattor har de därför julgranskjolar.)

För att få något att jämföra med kommer här årets gran från makens arbetsplats.

Jag ska ta kort med fina kameran igen, men nu är det telefonen som har fått rycka in några dagar på raken. Så blir det ibland och det funkar ju faktiskt det också. Ha en fin Nobeldag idag, hör du.

10 dec

Kaskadkräkningar och lussefirande.

Lördagen bjöd på middag hos vänner från förr, mycket nostalgi och kaskadkräkningar från två nysjuka ettåringar. Maten var fantastiskt god, så jag försökte avskärma kräkningarna då de kom. Flickorna blev sjuka precis innan vi kom dit, så ingen hann ställa in träffen. Efter middagsprat, köttbullar, potatismos och chokladfondant åkte vi i osamlad trupp till Olympus High School där vi bjöds på ett riktigt fint Luciafirande. Barnen och ungdomarna var jätteduktiga och det var många som hade lagt ner en massa arbete på att få till den här festen! Nu kan jag fira Lucia med lussekatter och Sveriges Televisions Lucia nästan precis som vanligt på torsdag. Hur firar du?

Dansen runt granen var det full fart på! Där satt minsann varenda dansvisa. Jag tvivlar på att svenska barn ens kan alla de där visorna med rätt verser och allt. Tjohej!

Det enda i ”showen” jag inte riktigt gillade var Midvinternattens köld är hård på engelska. Mannen som läste till det vackra bildspelet var i och för sig jätteduktig och kunde hela dikten utantill, men den gjorde sig inte riktigt på engelska…

08 dec

Julgodis utan ljus sirap…

… är ju inte möjligt att göra! Jag hade glömt att köpa med mig ljus sirap fast Stephanie hade tipsat mig. Vi testade lite med corn syrup eftersom någon i ett bakforum hade föreslagit det som ett fullgott alternativ. Vi bakade jordnötsbitar, även kallade Snickerskakor, i första testomgången, men tyvärr räckte den där fusksirapen inte hela vägen. Ingen klagade på kakorna. De blev rätt söta ändå, men de fick inte den rätta knycken! Vi bestämde oss för att hålla oss till pepparkakstryfflar, jordnötsbitar, marsipangubbar och vuxen-Rocky Road idag. När vi fixat sirapen kör vi en omgång kola och knäck. I morgon kan det hända att vi hittar rätt grejer på Swedish Heritage. Annars har jag hittat ett ställe på nätet där man kan beställa, så vi reder oss!

Godast i dagens godisskörd blev pepparkakstryfflarna. Gör en god chokladtryffel av grädde, lite smör och en favoritchoklad. Låt stelna till lagom rullvänlig konsistens och forma små bollar som rullas i pepparkakssmulor. Det där med ”små kulor” är viktigt. Det blir för mastigt om man drar till med stora godisar med så mycket smak i.

Barnens och de vänner de är med mest. Deras familj påminner mycket om vår, så vi känner oss rätt bekväma tillsammans. Det känns skönt att vi redan har hunnit få en liten bas av släkt och vänner här. Det hjälper mycket. Tänk vilka trevliga människor det finns! Alla är inte självklara, men livet blir mer spännande då det inte är så förutsägbart.

Den här nötknäpparen alltså. Vilket fynd! Ja, eller inte. 1 400 kr! Men då funkar han å andra sidan både inomhus och utomhus och dessutom är han lika ståtlig som vilken människa som helst. Ibland undrar jag vad det är som får folk att köpa sådana här saker. Ljus är min grej. Jag hade nog kunnat tänka mig lägga ner så mycket pengar på fina ljusslingor även om vi nu inte har gjort det just i år, men uppblåsbara tomtar och blinkande renar… Nej, det är liksom inte min grej.

När familjen var ute i skogen och valde gran hade de svårt att bestämma sig. De kom hem med det här muskedundret. Inte för att maken är särskilt lång, men han är inte särskilt kort heller, så utgå från 175 cm så får du kanske en uppfattning om hur hög den är! Det roliga är att granen faktiskt funkar där i hörnet där vi har så högt i tak. Det är fint och när vi köpt två ljusslingor till och hängt på dem tillsammans med våra ihopskrapade och ihoppysslade och fyndade dekorationer så kommer granen att bli riktigt tjusig.

Det bästa med julisen är dess kottar. Visst är de fina?! Äkta kottar i julgranen har vi aldrig kunnat stoltsera med förut.

För övrigt har den här dagen varit lite bättre. Jag vet att saker och ting ordnar sig, men ibland tar det lång tid och ibland önskar man att det inte fanns något att ordna till. Så önskar jag just nu till exempel. Ha en fin helg, hördu. Det är andra advent på söndag och kanske är just du en av de lyckliga, eller mindre lyckliga, som fått vacker snö lagom till lussefirandet.

08 dec

Still Alive.

För dig som gillar skruvade texter. En av ungarnas favoriter, men jag älskar den också… Söt melodi och en förföriskt gullig datorröst. Still Alive kommer från spelet Portal.

This was a triumph.
I’m making a note here: HUGE SUCCESS.
It’s hard to overstate my satisfaction.
Aperture Science
We do what we must
because we can.
For the good of all of us.
Except the ones who are dead.
But there’s no sense crying over every mistake.
You just keep on trying till you run out of cake.
And the Science gets done.
And you make a neat gun.
For the people who are still alive.
I’m not even angry.
I’m being so sincere right now.
Even though you broke my heart.
And killed me.
And tore me to pieces.
And threw every piece into a fire.
As they burned it hurt because I was so happy for you!
Now these points of data make a beautiful line.
And we’re out of beta.
We’re releasing on time.
So I’m GLaD. I got burned.
Think of all the things we learned
for the people who are still alive.
Go ahead and leave me.
I think I prefer to stay inside.
Maybe you’ll find someone else to help you.
Maybe Black Mesa
THAT WAS A JOKE.
HAHA. FAT CHANCE.
Anyway, this cake is great.
It’s so delicious and moist.
Look at me still talking
when there’s Science to do.
When I look out there, it makes me GLaD I’m not you.
I’ve experiments to run.
There is research to be done.
On the people who are still alive.
And believe me I am still alive.
I’m doing Science and I’m still alive.
I feel FANTASTIC and I’m still alive.
While you’re dying I’ll be still alive.
And when you’re dead I will be still alive.
STILL ALIVE (x2)

07 dec

En dag vänder det.

Tack för omtänksamma kommentarer, fina sms och snälla mejl. Livet är helt enkelt tufft ibland, svårt att hantera och lite orättvist. Eller mycket, beroende på vad man jämför med. Jag brukar säga att vanliga vardagar är bra och jag menar verkligen det. När livet ser ut som mitt, med så fantastiskt mycket gott, borde det inte vara svårt att lista massor av saker att vara tacksam för. Jag kan göra det nu också. Ledsamheter är jobbiga att hantera för folk runt omkring. Man är väl hellre med en glad och busig människa än en som ser ut att ha tappat allt smör i Småland? Ibland får man till och med låtsas för att göra gott både för sig själv och de som finns runt omkring. Det kan vara precis det som är rätt medicin! Jag stannar till, njuter av doften från granen, gråter, äter en pepparkaka, gråter, snyter mig och skrattar åt något roligt min dotter visar mig. Så får det vara just nu. Och jag lovar att fokusera på det fina och glada och härliga med den här tiden fram till jul! Inte för att låtsas, utan för att hjälpa mig själv. Det är jag, och alla runt mig, värd.

Ni vet sådana där fina viktomtar som i alla fall jag är uppväxt med? Sådana, fast i metall, fick vi idag i ett julpaket från svärföräldrarna. Det fanns också annat juligt som genast puffade upp inredningen några steg. Jag luktade lite på Leva & Bo-tidningarna som jag ska läsa som kvällslektyr och lät barnen smaka var sitt kärlekspiller. Nog blev de genast märkbart kärleksfullare?

I vår gran hänger än så länge en enda dekoration. Sonen fick den som present för ett par dagar sedan. Barnen får alltid dela på en paketkalender och ett givet innehåll är var sin ny julgransdekoration. De börjar till och med bli så stora att de uppskattar dessa gåvor även om de kanske inte tillhör en tonårings toppönskningar! Jag läste någonstans att människor behöver traditioner för att må bra. Dessa traditioner kan se väldigt olika ut, men de uppfyller samma behov. Kanske är det därför så många fortfarande firar en halvkristen jul fast de inte erkänner sig som det minsta religiösa? Jag känner människor som säger att julen är en hednisk högtid från början och att de har sin fulla rätt att fira jul av den anledningen. Flera av dem går ändå gärna på midnattsmässa, låter döpa sina barn, gifter sig i kyrkan och uppmuntrar sina barn att konfirmera sig. Som sagt. Traditioner är viktiga och ju äldre man blir, desto viktigare känner jag att de är för mig. Att inte bli uppvaktad på födelsedagsmorgonen, det skulle jag nog inte kunna smälta. 😉

På lördag är vi bjudna på middag hos vänner som bodde i Sverige i några år. De brukar bjuda in svenskar och går sedan på Luciafirande här. Många har varnat oss för att lussetåget är uselt. Barnen och ungdomarna kan varken melodier eller svenska, men de gör vad de kan och det är det som är det viktiga! På lördag firar vi alltså Lucia med glädje, njuter av det vi får och kan drömma om det här. Den där lussebrudsvisan har fått mig att rysa varje gång. Det är så effektfullt då bara barn med tända ljus är med och sjunger och man fyller på med fler och fler. Hädanefter blir det inte bara utebliven Globenlucia för oss, utan för alla. I år kör man i Friends Arena. Jag hoppas det blir lika bra som vanligt. Dock rekommenderar jag alltid Luciamorgon i kyrkorna runt om i Stockholm framför det stora firandet om man måste välja.

TACKSAMHETSLISTA 6 december 2012 (lite random, mer än de självklara – familj, vänner, kärlek…)

Metallica finns på Spotify
Annas pepparkakor
världens trevligaste brevis som levererar paket fram till dörren
glada marimbatoner
Celestial Seasonings finfina örtteer
riktiga magskratt
sushi
julklappshemligheter
snöklädda berg
badkar

Se där… Det gick ju bra! Hoppas att du njuter av livet och att du tar tillvara de finaste stunderna och bevarar dem i ditt hjärta.

06 dec

Onsdagsont.

Idag vet jag inte riktigt vad jag ska skriva. Somligt passar sig inte i bloggformatet. Mina systrar har haft tuffa dagar. En av dem har råkat ut för vattenskada. Usch! Jag vet ju hur eländigt det är. Den andra hade längtat jättemycket efter en jobbresa som blev inställd p g a det eländiga Stockholmsvädret. Det jag själv varit med om kan jag inte ens berätta om. Det gör ont, så fruktansvärt ont.

Adventskalenderpresenten för äldsta dottern idag. Fynd från Michael’s där de säljer ut julgrejerna med 40-60% rabatt. E hade önskat sig juldekorationer till sitt rum som går i just exakt de här glada färgerna. Tänka sig! Det är saligare att giva än att taga och det är absolut toppen att ge något till någon som uppskattar sin gåva.

Under kvällen har vi spelat lite. Tja, jag vet inte hur vackert det var, men det var roligt. Jag älskar min fiol. Just idag var det det enda som kunde skingra mina tankar. Hade jag kunnat spela ordentligt hade jag kanske spelat den här fantastiska Mendelssohnkompositionen… Lev väl, lev i nuet och lev i kärlek.

04 dec

Vilken röra!

Jag vet inte riktigt var jag ska börja idag. Det har varit en lång dag. En rätt bra dag, faktiskt. Och en hemsk dag på sitt sätt. Inte direkt hemsk för mig, men för andra, människor som jag älskar och bryr mig om. Jag vill att alla bara ska få må bra. Ändra, tack! Nej, just det. Livet funkar inte så. Jag skulle vilja påstå att om jag orsakade en olycka skulle jag ha väldigt svårt att dölja min skuld. Fel har jag gjort många i mina dagar. Jag har fattat fel beslut. Jag har ljugit. Jag har låtit mig skrämmas till tystnad. Jag har bråkat i onödan. Jag har blundat för fel som andra har gjort. Jag har låtit mig ledas på avvägar. Jag skulle kunna fortsätta, men vad är det för mening med att racka ner på sig själv? Jag har gjort mycket bra också. Får jag vara ensam domare vill jag hävda att det goda uppväger det onda och det bra uppväger det dåliga. Det finns beslut jag önskar jag hade kunnat fatta efter större mognad och val jag har gjort som har spritt sig som ringar på vattnet. Hur gör du för att gå vidare och förlåta dig själv?

I kväll var jag på mentorsundervisning. Jag kommer att vara mentor till en kvinna i min egen ålder under det kommande året. Mentorsgruppen består av kvinnor i olika skeden av livet. Kvinnorna vi ska vara mentorer för har råkat ut för mer eller mindre hemska saker: mental misshandel, fysisk misshandel, missbruk och övergrepp av olika slag… Tyvärr kan jag inte berätta mer, men låt mig säga att jag under kvällen häpnade över vilka livsöden vissa människor får genomlida. Mina egna problem verkade med ens så fjuttiga i jämförelse, även om jag ibland tycker väldigt synd om mig själv av olika anledningar.

Den här läraren har undervisat på mina vänners barns skola i många år. Jag kan bara ana vilka tankar som far genom dessa föräldrars huvuden i kväll… Vad gör man när ens barn råkat ut för en sådan sak? Jag är av den fasta övertygelsen att ”älska, glömma och förlåta” är viktigt för ens välbefinnande, men vissa saker måste vara hemskt mycket svårare att förlåta än andra.

Efter dessa tunga rader vill jag bara säga att jag är tacksam över vår slowcooker, min KitchenAid som kom i kväll och min familj.

Okej, inte särskilt matbloggstillrättalagt, men ruskigt och fantastiskt gott!!! Pulled pork tillagad i slowcooker i sex timmar tillsammans med Smith’s franskbröd och en smaskig sallad med balsamvinäger. Alltså. Hur. Gott. Som. Helst.

Den här skönheten ska få jobba hårt de kommande veckorna. Nu ska jag ladda med bjudfika i frysen… Kommer du och hälsar på? Jag lovar att bjuda på en klämkäck julvisa spelad på elpianot och eventuellt får du också både marimbakonsert och gymnastikuppvisning.

Det finns förresten hopp för världen. Läs yngsta dotterns önskelista, nedersta raden. Jag blir faktiskt nästan lite tårögd. Det finns andra som har tänkt i samma banor.