08 feb

Inspiration.

Jag hoppas att den fina posten inte slutar komma. Det är ju alldeles fantastiskt att ha så roligt som vi har det varje kväll då det är dags för postinhämtning. Det är kul även om det bara finns reklampapper. Faktiskt. Men ännu roligare är det om en av mina fina, fantastiska fastrar har skickat ett tjockt kuvert med flera brev, livsinstruktioner och vacker kalligrafi! Du kan tro att jag nu håller på att förbereda för en hel hög överraskningar. Jag skulle vilja skicka något till alla jag känner, men det funkar inte… Därför har jag bestämt att lägga lappar med namn på vänner, bekanta och släktingar i en hög och sedan skicka något till de som har turen att bli dragna! Tillhör du en av de som finns i högen kanske det dyker upp något roligt hemma hos dig endera dagen, veckan eller månaden. 😀

För övrigt klurar jag lite på Ali Edwards tips om det där med att ha ett ord att leva efter under ett helt år. För att få igång pysseltänket och låta hjärna och händer komma igång med sitt samarbete igen bestämde jag mig för att göra något litet med mitt ord Förändring. Jag ska sätta upp denna lista på väggen här i arbetsrummet för att ständigt påminnas om vad jag har bestämt mig för. Skönt att vara igång! Hur går det med ditt ord?

05 feb

Lite kärlek och så där.

Ett av mina favoritpar är Dregen och Pernilla Andersson. Jag vet inte varför. Kanske för att de verkar så udda tillsammans vid första anblicken. Kanske för att de verkligen verkar strunta i vad andra tycker och tänker. Kanske för att de verkar genuint lyckliga tillsammans. Kanske för att de verkar så annorlunda och samtidigt så vanliga. De har hur som helst efter stor möda och ännu större besvär fått en liten bebis. Det gör mig glad. Ännu gladare är jag över att han får heta Sixten. Det är nämligen ett namn som bara de bästa får! Och här får du lite dansk kärlek.

Fotograf: Linda Åkerberg

01 feb

Nej, inga bilder på gottiga postpaket. Du kan lugnt läsa vidare.

Idag hade postis med sig reklam och ett Viktigt Kuvert till vår medägare. Det är nästan så jag trodde att han, brevbäraren alltså, hade snott med sig dagens paket. Hrmf.

Resten av inlägget vet jag inte riktigt hur jag ska formulera. Kanske ska jag inte skriva någonting. Jag har nämligen jobbat halvdag som mentor för min WoW-kvinna. Vet du vad? Jag blir en bättre människa av att tillbringa tid med henne. Hon har levat ett liv som är så olikt mitt att jag nästan undrar om vi kommer från samma värld, men vi har samtidigt många gemensamma knytpunkter. Jag får inte lov att berätta något alls om henne eller hennes liv då jag har tystnadsplikt och därför har jag lite svårt att få fram det jag vill dela med mig av. Ord utan sammanhang räcker inte till, men de är allt jag kan ge dig:

kärlek, musik, tacksamhet, familj, förlåtelse

Ta orden med dig och gör något fint för någon som inte förväntar sig något. Karma, vet du. Ring till din gamla mamma. Skicka ett överraskningspaket (!). Skotta åt grannen. Laga dubbel sats och bjud in grannen. Ta med dig tonåringen på promenad. Tänk en god tanke om någon du knappt kan tåla. Skicka vidare böcker, kläder eller något annat du njutit klart av. Den här sången påminner mig om att det inte är fel att visa ödmjukhet ibland, men också att jag inte är så ensam som jag ibland kan känna mig. Känner du dig ensam? Kom ihåg att någon alltid finns med dig.

30 jan

Don’t let the sun go down on me.

Vaknade till den här i morse. Don’t let the sun go down on me… Tänker att det är texten som trycker sig in i magen på mig, inte Elton John eller hans glasögon. Tack, Bernie Taupin! (Egentligen är det George Michaels version jag lyssnat mest på genom åren. Här har du den.)

I can’t light no more of your darkness
All my pictures seem to fade to black and white
I’m growing tired and time stands still before me
Frozen here on the ladder of my life

Too late to save myself from falling
I took a chance and changed your way of life
But you misread my meaning when I met you
Closed the door and left me blinded by the light

Don’t let the sun go down on me
Although I search myself, it’s always someone else I see
I’d just allow a fragment of your life to wander free
But losing everything is like the sun going down on me

I can’t find, oh the right romantic line
But see me once and see the way I feel
Don’t discard me just because you think I mean you harm
But these cuts I have they need love to help them heal

19 jan

Bara fina tankar.

Tidigare i kväll kom barnens (sorry, ungdomarnas) kompisar över. Det har varit liv i luckan med rundpingis, datormord (Tur att man alltid har fler än ett liv…), Apples to Apples och film. Jag satt och tänkte en stilla tanke. Ibland behövs det inte mer än att vara alldeles tacksam under en alldeles liten stund. På söndag ska jag dela med mig av mina tankar runt tacksamhet. Jag känner att jag har förberetts väl det senaste året. När man kan bryta benet och vara tacksam över att familjen verkligen blivit starkare av denna upplevelse måste det väl betyda att man kommit en bit på väg?
Mitt You Do-paket med alla Formexnyheter kom idag. Det var så roligt! Att utveckla produkter med hjälp av medarbetare, datorer och andra hjälpmedel och sedan se allt färdigt är alltid lika spännande. Min syrra har också haft möjlighet att gästspela den här gången då vi var mitt uppe i flytten under den mest intensiva utvecklingsperioden. Hon är superkonstnärlig och det var lite speciellt att se henne använda sin talang och sedan få jobba med det hon hade bidragit med. 🙂 Jag är mycket nöjd med slutprodukterna…
Efter att ha lyssnat på country i bilen varje dag under ett bra tag är jag lite mätt. Tror att jag ska ratta över till lite rockigare tongångar, men först ska du få en present. Idag hörde jag nämligen en av de finaste texter jag hört någon gång. Själva helheten med musiken blir lite långtradig, men orkar du läsa igenom orden tror jag ditt hjärta blir lite varmare och gladare. Här är My Wish – till dig!
This is my wish
I hope you know somebody loves you
May all your dreams stay big

North Shore, Oahu, 2012

My Wish – Rascal Flatts
I hope that the days come easy and the moments pass slow,
And each road leads you where you want to go,
And if you’re faced with a choice, and you have to choose,
I hope you choose the one that means the most to you.
And if one door opens to another door closed,
I hope you keep on walkin’ till you find the window,
If it’s cold outside, show the world the warmth of your smile, 

But more than anything, more than anything,
My wish, for you, is that this life becomes all that you want it to,
Your dreams stay big, and your worries stay small,
You never need to carry more than you can hold,
And while you’re out there getting where you’re getting to,
I hope you know somebody loves you, and wants the same things too,
Yeah, this, is my wish.

I hope you never look back, but ya never forget,
All the ones who love you, in the place you left,
I hope you always forgive, and you never regret,
And you help somebody every chance you get,
Oh, you find God’s grace, in every mistake,
And you always give more than you take.

But more than anything, yeah, and more than anything,
My wish, for you, is that this life becomes all that you want it to,
Your dreams stay big, and your worries stay small,
You never need to carry more than you can hold,
And while you’re out there getting where you’re getting to,
I hope you know somebody loves you, and wants the same things too,
Yeah, this, is my wish.

My wish, for you, is that this life becomes all that you want it to,
Your dreams stay big, and your worries stay small,
You never need to carry more than you can hold,
And while you’re out there getting where you’re getting to,
I hope you know somebody loves you, and wants the same things too,
Yeah, this, is my wish.

This is my wish
I hope you know somebody loves you
May all your dreams stay big

Förresten får du en countrybonus också bara för att. Alan Jacksons Remember When från en av mina favoritfilmer någonsin – Up.
17 jan

Tankar efter ett annat inlägg.

Det här är ingen mästaruppsats, men jag vet många som känner som författaren. Ja, apropå det där kärleksinlägget jag skrev härom dagen och frågan L ställde i kommentarsfältet. Annette skrev att en separation kan vara det bästa för barnen om de båda vuxna beter sig vuxet efteråt. Problemet är att så många vuxna inte vet vad det innebär… Så vad är ett vuxet hanterande av en separation? Hur får man separationen att inte handla om att ge sig på sin ex-partner eller att få leva ut sina egna passioner utan istället göra den nya livssituationen hanterbar för barnen? Har du någon erfarenhet av detta få du gärna dela med dig!

Ps: En lite rolig historia…

Lilla My, ”skilsmässobarn”, kommer hem efter att ha varit och lekt med en kompis och är alldeles uppspelt.
– Mamma, mamma!!! Vet du vad? Annas mamma och pappa bor i SAMMA HUS!

12 jan

Hylla den som hyllas skall.

Idag måste maken få komma i rampljuset. Vi har båda haft ett tufft år på många sätt och på grund av olika orsaker. När vi gifte oss för drygt arton år sedan lovade vi varandra att stå vid varandras sida i ur och skur. Vi har aldrig behövt tvivla på den andres engagemang eller kärlek. När en har haft det tufft har den andre lyft och när solen har lyst har vi samlat energi till de mörka, tunga dagarna.

K och jag har inte behövt gå igenom några svåra sjukdomar, vi har inte behövt kämpa med barnlöshet, vi har aldrig haft det så dåligt ekonomiskt att vi behövt lämna hus och hem och när något inte så roligt har hänt har vi kämpat oss igenom det. Under årens lopp har vi sett andras tvåsamhet brytas upp på grund av en mängd olika saker och ju äldre jag har blivit har jag insett, mer och mer, att en kärleksrelation måste underhållas. Ständigt. Kärlek kan ta slut. Livssituationer kan förändras. Från att ha varit två som har gått vägen fram tillsammans kan man bli ensam kvar. Det finns svinaktiga, svaga, sjuka och glömska partners som till slut utarmat den andre så mycket att förhållandet inte längre har det lim som behövs för att hålla det samman. Eller så har de helt enkelt dragit. Vissa av våra vänner har gett upp, andra har hållit ihop alldeles för länge innan skilsmässan till slut varit oundviklig. Några har flyttat isär för att sedan flytta ihop igen. Jag hoppas att deras förhållande liksom ett brutet ben blivit starkare efter separationen. En del fortsätter leva ihop trots avbruten kärlek för att inte skada barnen med allt en separation innebär. Andra sårar en älskad en gång, två gånger, många gånger, om och om igen.

Tillbaka till maken. Detta är nämligen inget separationsinlägg, vilket man kanske skulle kunna tro efter den här inledningen. Vi står starka tillsammans. Lite äldre och med många fler grå hårstrån, men också klokare och med större insikt om vad Real Life innebär. Härom dagen kom han hem med en överraskning. Han tyckte lite synd om mig då 2013, det bästa året någonsin, började med ett Platt Fall och hade därför köpt en ansiktspeeling som han trodde jag skulle bli glad för. Och det blev jag! Vi är inte speciellt bra på det där med blommor och presenter annars, maken och jag. Vi är bättre på att bjuda på kvällste, ge en massage och ”lätta den andres bördor”. Det betyder inte att jag inte gillar överraskningspresenter. Tvärtom! Inte behöver de kosta något heller. I alla år har vi haft en $10/100 kr-gräns på våra julklappar till varandra, men i julas fick jag hicka då jag öppnade presenten från K. Den innehöll nämligen en sprillans ny Silhouette Cameo! Jag vann en tidigare version för några år sedan i en scraptävling, den enda tävling jag blivit ledsen efter att ha vunnit. Nåja, den händelsen ligger nu i glömskans dal. Jag vet att en Cameo inte kostar några tio dollar, så jag var väldigt spänd på att höra hur den hade hamnat under vår julgran. Det visade sig att de hade haft en riktigt lyxig White Elephant-lek på makens jobb. K gick inte hem med något hemmabiosystem eller något Wii. Däremot ordnade han julens mest prisvärda paket! Han kunde till och med ge mig ett pussel också utan att spräcka sin budget. Hur skulle han veta hur passande den klappen skulle bli efter benbrottet?

I kväll körde Dagens Blogghjälte yngsta dottern till min kusin F där hon ska övernatta för att i morgon följa med till Fs vän och rida på hennes gård. Hon har pratat om detta i flera månader, så måtte det gå bra och bli precis så roligt som hon har tänkt sig. Medan K ändå var ute och körde i snösörjan passade han på att hämta det Facebookfyndade pingisbordet i Ogden, många mil bort. Strax innan midnatt kom han tillbaka med det enda som saknades för att ”pingisrummet” verkligen skulle bli ett pingisrum. Åh, jag är så glad över att ha en möbel det står STIGA på i huset! Jag älskar pingis. Jag är inte duktig, vissa skulle nog säga att jag inte ens kan spela, men jag tycker det är så roligt! Det tackar jag mina småkusiner för. Småkusinerna kanske eventuellt har hunnit passera 30-strecket vid det här laget, men ändå… Tack H och K för alla matcher ni körde mot mig då jag knappt ens fick bollen över nät. Lite bättre är jag allt idag!

Kärlek är ingenting man kan ta lätt på. Det är inte alla förunnat att hitta den. Alla får inte den kärlek de förtjänar och andra förtjänar inte kärleken de får. Kärleken är tålig och mild, men den är också ömtålig och omild. Den finns i vardagshandlingar och i extraordinära överraskningar. Kärlek är något man måste öva på. Ger man mycket växer förmågan att ge ännu mer. Kärlek är det som får världen att vakna till liv varje morgon trots att det pågår krig och elände över hela vår jord. Det är ditt och mitt ansvar att se det goda hos våra medmänniskor. Om vi inte ens kan se det fina hos våra partners, hur ska då vår medkänsla kunna växa?

För dig som är intresserad av hur det där med relationer fungerar på ett inte allt för djupt, men ändå viktigt, plan kan jag rekommendera The 5 Love Languages. Spännande bok! Jag lovar att du kommer att känna igen både dig och andra människor. Och när du sedan börjar förstå att det inte bara är andras plikt att se dina behov och önskningar, utan att det också går åt andra hållet, så kan du få spännande saker att hända. Livet är förunderligt och fantastiskt underligt. Och min kärlek räcker till dig också…

26 dec

Julen 2012 – snabbversionen.

Julen har varit helt fantastisk, trots att vi var långt borta från våra familjer och vänner. Det är jag oändligt tacksam för. Jag tackar teknikens under, återigen, och tänker att man aldrig är längre bort än ett telefonsamtal även om det ligger många mil emellan. Jag är tacksam för familjen K, våra vänner som också är som vår familj. Jag är tacksam för snön som föll just på julafton, hela dagen, och gjorde naturen ännu vackrare än innan. Jag är tacksam över att vi lever i denna tid då det går att fixa allt vi gärna vill ha till jul. Jag är tacksam över, tja, själva julen.

Min julklapp från Tomten.

Godaste lussebullarna. Utan kesella. Och det finns kvar till frukost i morgon också.

Julen är över och det är amaryllisen också. Fast hon klarar nog ett par dagar till…

Finaste barnen, våra tre pärlor. Så olika och så fantastiska på sina egna sätt.

Skulle kunna vara vilken svennegran som helst, eller hur?

E dukade så fint det gick då dukarna var för korta med bordet + iläggsskiva.

Julbordet blev smaskens. Jag åt två omgångar, men sedan orkade jag inte mer. Det blev rester kvar. Jag har tingat den jättegoda cheddarosten från Harmon’s.

Gårdagens tomtenisse. ”He could double as a lap dancer”, sa en av gästerna hos våra vänner. Jag skrattade så jag fick ont i magen…

Bara för att göra Milla avis… Saknar vår kisse! God fortsättning på dig!