25 jun

Här är gudagott att vara.

24_1

Idag har jag plockat och ätit obesprutade jordgubbar i min fars jordgubbsland. Det hängde några mjöldaggsangripna gubbar där. Dem plockade jag av och slängde iväg, men överlag var bären både goda, vackra, söta och stora. Dagens skörd var den tredje jag har hunnit vara med om sedan jag kom hem för 1,5 vecka sedan. Far och ena dottern har plockat minst en gång till, så nog går det att odla utan gift och ändå få ett bra resultat.

Det var roligt att lyssna på de två tanterna som ville veta varifrån de svenska jordgubbarna som såldes inne i Karlskrona kom. Ja, eller tanterna var inte just så roliga att lyssna på, men konversationen de hade med den unga glass- och jordgubbsförsäljerskan. Hon påstod sig veta att gubbarna kom från Bergkvara, men hon visste inte riktigt vad odlaren hette och hon visste inte hur man skulle få reda på det heller. Är det nojigt att tro att bären kanske kommit från något annat land? Ja, man vet aldrig idag.

24_2

När jag gick och filosoferade runt det faktum att jag och mina sex syskon har en alldeles fantastisk gård som vi inte tar hand om på det sätt den förtjänar blev jag bjuden på den här solnedgången. Det är verkligen vackert här! Jag önskar, precis som min bror, att man bara kunde dra långsamt med handen över det gamla och få fram något nytt och fräscht. Suck!

Vad gör du? Är det vackert där du befinner dig? Bråkar din internetsticka med dig? Har du trampat på en snigel och fått snigelslem under skon? Känner du dig lite ensam mitt bland en massa människor? Är du nöjd med det lilla, men önskar det omöjliga? Ja, då är du kanske lite som jag. Men jag klagar inte. Livet är fantastiskt! Over and out.

18 jun

På Sturkö

Här är min bas, mitt favoritställe. Inte just Sturkö i sig kanske, men vårt skrutthus med den fantastiska tomten och havet och utsikten och Kvarnen och dasset och landet och surkörsbären och… Jag är både glad och tacksam över att få vara här!

09 jun

Timpanogos Cave National Monument.

8_16

Idag var vi på en riktig (amerikansk) hajk. Vi tog oss till Timanogos Cave med en liten fördröjning – det var nämligen en massa människor ute och sprang då det var Utah Valley Marathon. Vi åkte åt motsatt håll än de sista eftersläntarna. Oj, vad trötta de såg ut… Jag tänkte på min duktiga syster som timmarna innan hade cyklat tio mil i Tjejvättern. Heja hon!

Hur som helst var det tur att jag hade sett de där marathondeltagarna. Hajken upp till grottorna vi skulle besöka var inte snäll mot mina leder. Japp. Jag har fortfarande ont fast det har gått fem dagar. Nu hoppas jag att det klingar av tills på måndag, för annars får jag kanske fixa det innan Sverigeresan. Stackars alla med utslitna leder! (Ja, nu vet jag i alla fall vad jag har att vänta. Hela släktens kvinnor lider av svullna och utslitna leder.)

8_7

På vägen till grottorna åkte vi en ”Scenic Drive” som gjorde alla utom chauffören åksjuka. Vackert var det i alla fall. Det kändes lite som att vi var uppe i Alperna! Vi tittade efter Robert Redford då vi åkte förbi Sundance, men han var väl inte ute och gick just då.

8_9

Jag tycker att det är otroligt fascinerande att man kan se naturens framfart! Vi befinner oss i naturhistoria av bästa sort! Visst är det häftigt att se sten som tryckts upp av naturens krafter? Just här går en aktiv förkastningsspricka. Berget höjs hela tiden medan dalen sänks. Här hittar du en karta med uppdaterad information om vårt område. (Som du ser har det jordbävats lite i närheten de senaste dagarna. På kartan syns en stor sjö. Klicka på den mindre sjön nedanför så ser du vårt område. Vi bor i Orem.)

8_15

Precis här går förkastningssprickan. Det är det platta som är ”Happy Valley”, alltså dalen, och berget till höger som hela tiden trycks uppåt.

8_8

Men alltså, visst är det vackert?

Här kommer ett gäng bilder med stalaktiter, stalagmiter, heliktiter, grottbacon, draperier och annat fantastiskt. Tyvärr kan du inte få den fantastiska grottdoften genom bloggen. Ah! Underbart.

8_14

8_13

8_12

8_11

8_10

Vi fick också uppleva totalt mörker då vår guide släckte ner allt. Det blev becksvart. Ögonen fick fnatt och började se saker som inte fanns. Total avsaknad av ljus! Läskigt, men faktiskt vackert också. Jag hoppas att du får uppleva det någon gång. För övrigt kan jag rekommendera den här turen. Särskilt för folk som inte har riktigt ont i lederna.

02 maj

Förändring del 5 – Ekonomi.

Idag har vi hälsat in maj med kyliga vindar. Hu… Jag tog på mig en kjol i morse då solen sken från en i det närmaste klarblå himmel. Jag tog fel i mina beräkningar. Det blir väl varmare en annan dag.

Det är dags att summera april och förändringsordet Hälsa. Tja, jag vet inte direkt om jag är mer hälsosam nu än för en månad sedan. Jag har i alla fall börjat göra plankan igen nästan varje kväll. Jag har inte varit ute och gått mer än ett par gånger, om man inte räknar med dagen i Las Vegas då vi traskade vääääldigt långt. Så långt att jag faktiskt fick träningsvärk! Jag måste säga att den här månaden har varit min sämsta så här långt när det kommer till att medvetet försöka förändra något. Jag kan skylla på flera saker, men det gör ingenting bättre.

Nu går jag vidare! Jag började den här månaden med att kolla igenom budgeten igen. Jag gjorde det för ett tag sedan och jämförde nu för att se var vi behöver lägga in krutet då det gäller vår ekonomi. Det här är ett så pass privat ämne att jag inte riktigt kommer att dela med mig lika mycket som jag brukar. Kanske kan du ändå bli inspirerad, eller inspirera mig till att göra någon förändring som jag inte upptäckt än!

Vi lägger absolut mest pengar på vårt boende (vi skulle kunna bo billigare, men får samtidigt mycket för pengarna) och mat (ingen är riktigt beredd på att dra in på det här kontot då det är så pass viktigt för oss att äta bra mat). Att vi bor här men har våra familjer i Sverige gör också att det går mycket pengar till resor som inte direkt passar in i en semesterkassa. Att bo så här utan att riktigt veta hur permanent det är gör också att vi får hantera boendeinvesteringar lite annorlunda än vi kanske hade gjort annars. Vi har till exempel inte köpt någon gräsklippare än trots att vi har en riktig muskedundergräsmatta, utan har lånat. Jag gillar inte att låna grejer mer än någon enstaka gång. Jag tror att vi behöver bli bättre kompisar med Deseret Industries där det borde gå att hitta ett eller annat fynd trots våra inte allt för positiva upplevelser av stället (en second hand-affär).

Maken har precis omförhandlat bilförsäkringen och lyckades få den 60% billigare. Det berodde mest på att han lade ner tid på att ringa runt till flera företag. Efter att ha fått erbjudanden från dem presenterade han deras prisförslag för vårt nuvarande försäkringsbolag och VIPS! hade vi en mycket billigare försäkring. För övrigt är bensinen mycket billigare här, men så kör jag mycket också. Här går det nämligen inte direkt för barnen att hoppa på en buss till sin aktivitet.

Jag är glad över att ha lärt mig att man sparar ihop till grejer istället för att ta lån. Det gäller inte studielån eller bostadslån (om man inte tänker bosätta sig alldeles för dyrt, så klart). Jag har också lärt mig att det inte kommer att finnas några pensionspengar kvar till oss, så det kanske är dags att fundera på hur vi bäst kan se över framtidsekonomiska planer. En släkting-i-släkten här i Amerikat berättade hur han och hans fru hade investerat alla sina pengar i sitt boende som pensionsförsäkring. De sitter nu på ett riktigt tjusigt hus som ingen har råd att köpa. Bostadsmarknaden håller på att ta sig här i USA, men de där dumdyra husen säljs antingen mycket billigare än ägarna har tänkt sig, eller så säljs de inte alls. Jobbigt läge…

Vi har sedan vi gifte oss levt under olika ekonomiska förhållanden. Vi har varit vad som säkert i Sverige skulle kallas fattiga (men jag håller inte riktigt med om den definitionen). Vi har också haft en inkomst som räckt till både det ena och det andra som man inte behöver, men som ger guldkant på tillvaron. Vi har sparat och gnetat och vi har levt på de sparade medlen. Idag lever vi ett bra liv. Jag vill påstå att pengar visst gör människor lyckliga. Till en viss gräns. Att knappt ha råd att betala för det allra mest nödvändiga lär en ödmjukhet och tacksamhet, men det tär också på självkänslan. Att ha för mycket pengar räcker inte. Det finns alltid något mer man ”behöver” eller vill ha. Jag önskar att jag aldrig behöver sälja min själ för att få en inkomst. Slipper jag det tror jag att jag kan vara nöjd med vad jag än har.

Hur ser du på pengar? Är ekonomi något som du viftar bort och helst inte pratar om, eller är du insatt och medveten om varenda krona som vandrar in och ut på kontot? Klarar du att ha strikta ramar och ändå kunna unna dig något extrakul utan att ha det inlagt i budgeten? Gör du aldrig något utan att ha planerat det månader i förväg? Jobbar du för att kunna ha kul? Jobbar du som en slav för att kunna ta två veckors avkopplande semester Långtbortistan och sedan fortsätta slava? Jobbar du för att leva eller lever du för att jobba? Unnar du dig något särskilt som egentligen är för dyrt? Tror du att man blir lyckligare av att ha mycket pengar? Ja, det var väl det. Grattis om du orkat läsa ända hit!

Meja – All About the Money
Dire Straits – Money For Nothing
ABBA – Money, Money, Money
Madonna – Material Girl
Billie Holiday – God Bless the Child
Patti Smith – Free Money

30 apr

Pull Me Under.

Här sitter jag och allt är som vanligt igen. Idag har vi hunnit med trädgårdsarbete (sonen jobbar några timmar varje förmiddag hos en granne), hatad idrottslektion (nej, mina döttrar brås inte alls på mig…), skola, marimba, härliga middagsgäster, jobbjobb, hemjobb, telefonsamtal. Tja, vi har hunnit med en del annat också. Dagen har varit vanlig, men alldeles speciell. I går var vi nästan i Kalifornien, idag är vi hemma på vår gata här i Orem igen.

Några enstaka bilder från gårdagens utflykt till Hoover Dam får du här. Imponerande ställe! Lake Mead syns på översta bilden. Häftigt att se färgskiftningarna på bergväggarna som beror på vattenytans olika höjd. Lake Mead är en av världens största människobyggda sjöar. Här finns lite roliga fakta om Hoover Dam.

30_1

30_3

30_4

Hela familjen utom sonen klappade änglarnas tår för att få lycka. Vi får väl se om det hjälper!

Jag lyssnar om och om på Pull Me Under. Det går inte att sluta, men jag måste nog sova nu. Förresten – här har du en ruskigt duktig barn- och ungdomsgrupp som har gjort en cover på just Pull Me Under. Tänk om jag hade fått spela med ett sådant här gäng då det begav sig! Eller förresten, det gjorde jag ju nästan. Fiolkvartetten måste väl räknas? 🙂

21 okt

Äntligen på väg…

Just nu sitter jag i våra vänners gästhus med massor av bagage och ännu mer pirr i magen. Om några timmar bär det av till Salt Lake City från LAX. Vi har nog inte fattat vad vi har fått vara med om och har antagligen inte riktigt grepp om vad vi har gett oss in i. Jag lovar att skriva då vi är på plats i Orem.

17 okt

FABBA!

Jag sitter ute i den varma kvällsbrisen medan skeppet tuffar vidare mot västra sidan av the Big Island. Vi bubblade bubbelpool och dansade loss till Abbamusiken som spelades under kvällsföreställningen vid poolen. Skeppets showbesättning satte både de glittriga scenkläderna och de tjusiga stegen. Vår familj pustade ut efter en härlig dag på en strand med magisk, svart lavasand och massor av stora sköldpaddor som låg och solade i vänligt samspråk med oss människor. Det här var sonens favoritutflykt under hela resan. Med tanke på att han knappt orkade följa med (extremt morgontrött, semesterschema, upp ”vanlig vardagstid”) tackade han till och med den ljuva fadern som inte gav upp. 🙂

Efter lavasanden var det dags för vulkanparken. Vi åkte till jordens mest aktiva vulkan, Kilauea, fick gratis ansiktsbehandlingar vid ånghål, upptäckte svavelbanker, tittade på majestätiska kratrar och gick i en riktig lavatunnel. Utflykten avslutades med en tur förbi gigantiska träd som planterades av kändisar som huserade för 80 år sedan (Amelia Earhart och Babe Ruth bl a) och den största japanska trädgården utanför Tokyo. Coolt. Med tanke på att det regnar i Hilo nästan varje dag och vi hade sol blev denna utflykt lite extra lyckad.

Slutligen vill jag tillägna dig en egen ABBA-låt. (Högt och lågt, vitt och brett… Läser du min blogg och jag vet om det kan det hända att någon av dessa låtar är just till dig!)

Slipping through my fingers

Mamma Mia

Thank you for the music

The winner takes it all

Att finnas till

11 okt

Onsdag.

Sitter i bilen efter en lång dag. Vi steg upp kl 6 för att hinna ta oss till Snorkel Bob’s där vi fixade utrustning till Hanauma Bay-utflykten som jag längtat efter hela resan. Då vi var i Thailand för några år sedan fick jag aldrig möjlighet att snorkla. Nu var det alltså dags!! Hanaumaviken var kungligheternas fiskeområde då det begav sig. Numera är det här området skyddat och vi fick inte ens komma ner till stranden förrän vi hade sett en film som handlade om hur man ska bete sig bland korallreven och fiskarna.

Att sätta på sig ett cyklop och snorkel och sedan försvinna ner under vattenytan för att bara höra papegojfiskarnas korallgnagande och se ett färgglatt skådespel – det är makalöst! Jag ska snorkla igen, lita på det. (Det enda är att jag blev alldeles illamående efter en lång stund i vattnet, men det gick fort över.)

I går kväll kom ett gäng svenskar över tillsammans med svägerskan, så det blev svenskparty vid poolen. Hur trevligt som helst! Att vara flexibel är viktigt om man vill få ut så mycket som möjligt av livet. Jag utmanar dig till att vara lite extra fri idag. Livet är ändå rätt galet och du kommer inte att förstå allt hur du än försöker.

07 okt

Polynesian Cultural Center.

Makens lillasyster har pluggat här på Oahu i tre år och de här veckorna har vi chans att träffa henne mer än någonsin då hon har vuxit upp med sin mamma i Finland. Tänk hur det där med blodsband funkar, hur gener slår igenom trots att man kanske inte ens träffar sina föräldrar en enda dag… Ibland undrar jag var alla mina delar kommer ifrån. Nja, snarare från vem. Det skulle verkligen vara roligt att åka tillbaka i tiden för att lära känna mina förfäder, följa egenheter och personlighetsdrag.

Nästan hela lördagen tillbringade vi med svägerskan uppe på Polynesian Cultural Center. Då S varit guide där gick hon med oss som vår personliga ledsagare. Jättetrevligt! Det här stället är något utöver det vanliga. Jag får återkomma med detaljer, för klockan är mycket och det är jobbigt att skriva på en telefon. Jag lämnar dig med Edith Piafs Hymne a l’amour vilken jag idag för första gången hörde i hawaiiansk upptempoversion. Jag tror originalet står sig länge än…

06 okt

Magsjuk natt…

… gick in i solig dag och jag fick en alldeles fantastisk födelsedag! Jag valde frukost på Yoghurtland efter rekommendation från syrran som var här förra året med sin man. Yoghurt?! Nja, den frusna glassversionen. Vi fick provsmaka de olika smakerna först (det fanns allt från vanilj till rostad kokossmak) och när vi provat färdigt tog vi varsin stor bägare och fyllde med önskade yoghurtsmaker och några av de ca 30-40 tillbehör och såser som fanns att välja på. Det där konceptet tycker jag skulle passa perfekt i Sverige också. Hur gott som helst! Jag fick vara lite försiktig, men det var inte resten av familjemedlemmarna kan jag säga. Det blev lite dyrt då man betalar vikt. Hela familjens ”frukost” kostade ca 250 kr, men en betydligt tristare fika skulle lätt gå på lika mycket.

Dagen tillbringade vi annars med att byta boende från skabbigt hotell till en timeshare-lägenhet, en etta i ett lägenhetskomplex precis vid stranden, nära Hilton. I kväll fick vi en härlig överraskning då vi fick se och höra ett fyrverkeri värdigt vilken nyårsafton som helst. Maken påstod att han hade beställt det till mig, men när vi sedan gick på promenad längs stranden fick vi reda på att Hilton bjuder på dessa spektakel varje fredag. Tur för oss! Varje restaurang och lite större pub/hotell längs strandpromenaden bjöd på livemusik. Kanske inte min favorit, men det satte onekligen rätt stämning! Lite ukulele och en Hawaiiflicka i bastkjol så är feeelingen fixad!

Dagens strand blev Kailua Beach. Tänk vilka fina badstunder vi får under den här semestern! Det är verkligen något att ta med sig. Jag önskar du kunde vara med här! The more the merrier, inte sant?

För övrigt älskar jag presenterna jag fick idag (glada barn och fina utflykter) och sådant jag fått i förskott. Presenter är underskattade. Eller hur var det nu!?