helg – Sida 4

13 mar

Dagens Bridal Veil Falls.

I eftermiddags kom min syster och svåger för några intensiva timmars umgänge med oss. Hurra! En dålig maträtt till frukost Las Vegas i går ställde till med matförgiftning, så vi var inte ens säkra på att de skulle kunna komma. De åker nämligen vidare i morgon igen.

Det är inte bara det att både syster och svåger är osedvanligt trevliga att hänga med. De hade också med sig DET HÄR. Har du sett något liknande? Verkligen (o)tur att de kom.

Ännu en strålande vårdag inbjöd till trädgårdsarbete för mig, maken och yngsta dottern innan besöket hade hunnit fram. Jag gillar när S hoppar ihop innehållet i trädgårdsavfallstunnan. Vår trädgård är nämligen så stor att vi hade behövt fem sådana här tunnor runt den här tiden på året. Ja, ja. Vi får göra vad vi kan med det vi har.

I går satte vi lite penséer i ett par krukor. Det blev Sverigetema den här gången. Det syns kanske inte riktigt, för de blå blommorna har inte slagit ut lika mycket som de gula. Trädgårdens första påskliljor passade på att slå ut dagen till ära. Så fint!

Besökarna hade önskat att få komma till Bridal Veil Falls, så vi tog med dem på en strapatsrik promenad. Vissa delar av vägen mellan Vivian Park och fallen var fortfarande snötäckta, som här.

Medan vi plumsade i snö var det andra som roade sig med att paddla. Sekunderna efter att det här fotot togs trillade vår paddle boarder i vattnet. Huuuuu!

Anledningen till att T och N är i USA över huvud taget är att de passar på att fira Ts 40-årsdag tillsammans med sin bröllopsresa. Den blev nämligen aldrig av för femton år sedan. Bättre sent än aldrig får en särskild mening vissa gånger, eller hur?

Yngsta dottern och maken. Fint.

Söstra mi, hon är fin, hon. För några månader sedan var min likaledes fine bror här. Synd att vi inte fick till ett sådant här ”spana in i framtiden”-foto tillsammans.

I natt förlorar vi en timme på grund av den fåniga sommartiden och eftersom jag och tjejerna ska åka in på Music and the Spoken Word för att få in lite obligatoriska körlyssningstimmar för äldsta dottern är det nog bäst att hoppa i säng nu. Det här blev en finfin dag. Den lägger vi i plus-korgen! Peace.

07 mar

Listan.

Musikalisk upplevelse. Vocal Points 25-årsfirande bjöd på sedvanlig musikalisk fest samt fart och fläkt av skönsjungande gossar. Något som vi i publiken fick som bonus var två uppträdanden med många av flydda dagars medlemmar. 60+ män med lena stämband sjöng det här arrangemanget av Nearer My God to Thee, skrivet av James Stevens, solist både i musikvideon och på konserten. Tiden stannade. Magiskt. Vi stod upp och dansade i bänkraderna till andra låtar, så spännvidden i det musikaliska utbudet var väldigt stor.
Överraskningsfest. Vår kompis/självvald släkting fyllde 50 i veckan som gick och hans fru och barn hade fixat en fest värdig den sportfantast J är. Vi var bjudna till Boondocks, ett ställe som erbjuder allt från go-kart och arkadspel till laser tag. Kul! Maten var väldigt god och sällskapet var superbt. Jag har förstått att alla inte uppskattar att hänga med okända människor (typ ingen i min egen familj till exempel), men jag tycker det är väldigt trevligt, särskilt om man får balansera lite med goda vänners sällskap också.
Storstädning. Inte hela huset och inte allt som behövdes göras, men ändå. Känslan att gå på ett nytorkat köksgolv innan det börjar smulas ner igen är rätt svårslagen.
Bekanta på middag. Under en kort tid då jag var rätt mycket yngre sjöng jag barbershop med en kvinna och hennes två tonårsdöttrar i Stockholms utmarker. Det var väldigt roligt kan jag säga… Hur som helst presenterade jag mamman (som var frånskild) i familjen för en gammal bekant från Karlskrona. De träffades på en blind date, jag presenterade dem för varandra, sa tack och hej och the rest is history. De har nu varit gifta ungefär lika länge som K och jag. Mellandottern i familjen flyttade till Utah med sin familj för några månader sedan och idag kom de på middag. Det var väldigt trevligt! Tänk så stor och så liten världen är på samma gång. Jag förundras över detta faktum rätt ofta.
Körrepetition inför påskprogrammet. Det har varit lite si och så med körmedlemmarnas engagemang de senaste månaderna då vi har bytt övningstid. Idag var vi dock mer än full styrka och det var så mäktigt! Vi kommer att sjunga med en 11-årig solist som har en röst som en glasängel… Mhm. Det här kommer att bli bra.
Våren är här. Krokusarna visar färg och påskliljorna kommer snart att slå ut. I natt ska det visst snöa lite, men väderprognosen säger 10-18° de närmaste dagarna.
Syster och svåger på ingång. Ja, alltså inte den här helgen utan nästa, men iiiiiiiiihhhhhhh!
Meditation och begrundan. Att leta inåt ger styrka att hantera livets motgångar. I Filipperbrevet i Nya Testamentet står det i runda slängar tänk på allt som är sant, värdigt, rätt, rent, älskligt och värt att bry sig om och gör det som är rätt så ska fridens Gud vara med er. Med tanke på vad som händer i världen och runt mig känner jag att jag inte tackar nej till lite frid. Jag tänker alldeles för mycket och jag HATAR när framtiden gör mig olycklig och bekymrad, särskilt när jag tänker på vilket slags liv våra barn står inför. Det är alldeles för lätt att fatta fel beslut. Det här är våra modiga kompisar och grannar. De är knappast ensamma om sin historia och jag kan säga att grannskapet nästan bokstavligt har vibrerat av känslomässiga vågor sedan de gick ut officiellt med sin historia. De har fått hur mycket respons som helst från när och fjärran. Livet är inte lätt, inte rättvist och för det mesta blir det inte alls som man har tänkt sig. När man inser att man själv är kapten på sitt eget skepp blir det lättare att navigera rätt. ”Om du vill ha en vän måste du själv vara en” som min fröken Christine skrev i poesiboken för mer än 35 år sedan håller än. Själv försöker jag för tillfället bli vän med mig själv. Jag har upptäckt att något som fungerar bra för mig är att hjälpa andra. Tror du att det skulle funka för dig också kommer här tipslistan som jag gjorde och skrev ut häromdagen. Nu står den på hyllan i vardagsrummet som inspiration för alla som behöver sådan. Peace.

24 jan

Happy National Handwriting Day!

Jag borde kanske ha suttit och övat på att skriva dagen till ära, men se, det gjorde jag inte. Jag städade, hade Jane Austen och Charlotte Brontë-maraton med nya stickningen i knät och hann sticka upp en dryg tredjedel. Jag brukar mest sticka till andra, men eftersom jag räknar med att nästa 40-årssjal först behöver påbörjas i februari passar jag på att fixa en lila tantmössa med krokusmönster till mig själv. Garnet heter Madelinetosh Pashmina och bjuder på en extra trevlig stickupplevelse och mjuka och härliga plagg när man har stickat klart. På östkusten har de världens snöstorm just nu, men här känns det som vår. Trots det är det skönt med en mössa på huvudet under morgonpromenaderna.

Duktiga och söta Sofia Talvik har en ny musikvideo ute. Så snyggt filmad!

Förresten var yngsta dottern barnvakt i går, men jag fick rycka in och trösta lite. När Lillan fick spela piano blev det genast lite muntrare tongångar. 18 månader gammal och kan mest säga ”No!”, men sjunga med kunde hon minsann! Musiken kan läka, peppa, trösta och hjälpa på så många sätt och vis. Jag är så tacksam över att jag har också det språket att ta till när orden inte riktigt räcker.

19 jan

Martin Luther King Junior Day.

Idag har vi firat Doctor King med en ledig dag som bjöd på sovmorgon, second hand, lite asiatisk specialmat, yoga och Guldbaggegalan framför ett bord med räkningar, pyssel och annat roligt som en människa kan underhålla sig med. Att se Madeleine Ekman ta emot en guldbagge för 2015 års bästa film var nog det roligaste av allt.

Jag mötte Lassie-historia: För många, många år sedan hade jag förmånen att få umgås med Madeleine då och då under några år. Jag såg henne utveckla sitt filmintresse genom sina studier, jobba med casting och flytta från varmaste södern vidare till Hufvudstaden för att så småningom hamna i kallaste norden. Jag och maken utbildades bland annat av henne under nittiotalet i hur man tittar på film ”på riktigt”, något som jag aldrig kommer att glömma. Ska man tala om folk som förtjänar att lyckas så måste nog denna kvinna få komma längst upp i listan. Hon är genuint trevlig, fantastiskt rolig och otroligt snäll. Dessutom har hon kämpat hårt för att komma dit hon är idag och jag är så glad att hon får jobba med det som hennes hjärta brinner för. Grattis till ditt välförtjänta pris, Madeleine! (Jag hoppas katterna inte blir avundsjuka på skalbaggen.)

Jag vill också passa på att tacka MLK för hans livsgärning och all visdom han spred runt omkring sig under sin tid på jorden:

”Life’s most persistent and urgent question is, ’What are you doing for others?'”

17 jan

Långlördag.

I morse fick jag med 4/5 av familjen ut på promenad i Rock Canyon. Det var så skönt trots att snön hängde i luften och det var lite grått. Lördagar som inte har några aktiviteter inplanerade är guld värda.

I Sverige firade min kusin sin 40-årsdag med glitter och glamour, liveband och god mat. Själv satt jag och målade och skrev precis hela kvällen. Det glittrade lite det också, för jag målade med Lumin Artés Twinklingfärger och skrev med det sega guldbläcket jag har. Borde leta efter något annat, för jag blir alltid frustrerad på det. Hoppas att din helg glittrar lite extra på något vis!

22 nov

Hello!

Så vackert hon sjunger, den fantastiska Adele. Helt underbart. Och hennes texter gör sådär lite lagom ont, men inte värre än att det går att lyssna igen och igen och igen. Nästa söndag är det första advent och innan dess ska vi hinna med Thanksgiving på torsdag.

18 okt

Regnig lördag i bilder.

20 sep

Husfru och äventyrare.

Lördag. Upp tidigt för att baka bröd och fixa frukost på sängen till tonåringen som har det tufft nu. Hon ställer höga krav på sig själv och läser bl a AP English Literature and Composition, en klass som är collegeförberedande och som bara riktiga pluggisar läser. I onsdags hade vi utvecklingssamtal och det var lite spännande att se lärarens reaktion då han fattade att E bara bott i USA i tre år och att engelska är hennes andraspråk på riktigt. Trots att hon inte fick sommarläxan med sig som de andra (de fick två böcker att läsa och skulle också skriva en uppsats om varje bok) utan fick fixa det parallellt med vanliga skolan har hon nu jobbat sig upp till ett A- i betyg. Hon stiger upp mellan fem och sex varje morgon då hennes skoldag börjar klockan 7.15 varannan dag, så jag tycker det är viktigt att hon får sova ut lite på helgerna.

Idag steg jag och maken upp tidigt, K för att spela in en Misespodcast och jag för att baka frallor till den hårt arbetande tonåringen (och resten av familjen så klart).

Yngsta dottern och jag fixade några liter druvjuice av ett gäng av våra egna, smarriga Concorddruvor (superenkelt recept som behöver stå i några månader för att smaka riktigt gott) och så passade jag på att göra en omgång av min favoritäppelkräm. I morgon ska jag baka någon mandeläppelkaka, men jag har inte bestämt vilket recept det blir.

På eftermiddagen fixade maken så att han och jag kunde låna jobbets liftkort och så gav vi oss upp till Sundance för en tur i liften. Jag älskar verkligen naturen här i Utah!

Höstfärger. Så vackert!

Maken sitter och funderar över livet.

Jag och mina nya brillor. Jag måste ha dem på mig från morgon till kväll i två veckor för att jobba in ögonen och vänja dem vid progressiva glas. Japp. Nu är jag gammal på riktigt. Det är ingen lek att vänja sig! Man blir lite yr, får ont i huvudet, upplever att man ser suddigt i sidled och måste lära ögonen att titta genom rätt del beroende på om man sitter vid terminal, läser och handarbetar eller kör bil/tittar på teve. Nu har jag klarat två dagar och redan börjar jag märka att det kan bli riktigt bra det här.

Två zipliners och månen. Jag kan faktiskt tänka mig att göra det här. Man får på sig en sele och häktas fast vid en klurig upphängning på en vajer och får sväva ner i full fart nerför berget, fast ändå en bit upp. Jag må tycka att både det ena och det andra är läskigt, men höjdrädd är jag inte.

Det är många som tar med sig cykeln upp till toppen och cyklar ner. Så här transporterar man cyklarna. (Cyklisterna åker i liftstolen framför.)

Den här unge mannen hade en så läcker hjälm. Han cyklade i full sprutt alldeles nedanför vår liftstol tillsammans med någon som jag antar var hans pappa.

Ah! Dessa makalöst vackra färgkombinationer som hösten bjuder på.

Jag förstår att Robert Redford gillar det här stället.

Jag skrattar alltid då jag ser amerikaner bygga hus. Masonitskivor liksom? Fast att ha ett sådant här bygge mitt i skidbacken är nog inte dumt om man gillar att åka utför.

Naturens under… Kolla in sidan med granarna!

Ps, dagens citat av yngsta dottern: ”Nu ska jag göra EN riktigt pushup.” Raka armar, rätt position, ladda, platt ner på magen. ”Ja!!! Jag kom ner i alla fall.” En påminnelse till oss alla att det bästa man kan ha är en bra attityd. 😀

29 aug

Fredagsmys.

Jag vet inte hur det står till med alla köpcentrum i Sverige, men här märks det att ekonomin vacklar emellanåt. Vissa butiker går bra medan andra mest verkar betala en hutlös hyra utan att få särskilt mycket sålt trots sin ”fantastiska” placering. Det största centrumet i närheten heter ”University Mall”. Det genomgår för tillfället en gigantisk renovering och uppdatering. Man har rivit hela den del där varuhuset Mervyn’s lade ner sin verksamhet runt 2008 och som har varit tom sedan dess. Man har dessutom utrymt minst en flygel som ska få en rejäl renovering och uppdatering. Hela köpcentret kommer att kallas ”University Place” då allt är färdigt. Man bygger mängder av lägenheter, stort parkeringsgarage, det ska anläggas parker runt hela området och tanken är att det här ska bli vår nya stadskärna. För dig som inte är så insatt i hur samhällen här i Utah är uppbyggda så kan jag säga att det liksom inte finns några ”centrum”. Man åker längs huvudgatan och märker inte skillnaden mellan Provo, Orem, Lindon, American Fork osv. Det är bara samma butikskedjor och restauranger som dyker upp med jämna mellanrum.

University Place har mött mycket motstånd av de boende här. Man gillar inte tanken på ännu mer trafik och alla vet ju att folk som bor i lägenhet istället för hus ställer till med problem… 😉 Vi får väl se hur det blir. Jag tycker att det är trevligt att detta område fräschas upp då det var lite för sunkigt för att upplevas som trevligt.

Ett köpcentrum som jag gillar något bättre är Riverwoods som ligger i anslutning till företagsparken där maken jobbar, fem minuter med bil norröver. Inte för att jag handlar där heller, någon riktigt bra shoppingkund blir jag nog aldrig, men jag gillar att allt inte är uppbyggt under tak. Dessutom har de alltid trevliga aktiviteter på gång, bland annat livemusik varje fredagkväll. I går stannade vi där en stund för att lyssna på bandet Midlife Crisis som körde rockcovers. Härligt! Publiken var av det entusiastiska slaget och allra mest diggade den här grabben. Vilka moves! Jag blev alldeles rörd av att se hans musikglädje.

Det hade varit trevligt att stanna kvar och lyssna färdigt, men vi hade en solnedgång att bevittna. Äldsta dottern går sista året på high school och tar några riktigt tuffa klasser det här året, så det är skönt för henne med en fotoklass där hon mer kan njuta av det hon lär sig. Foto är ett av hennes största intressen och det verkar som att hon kan få ut mycket av de här lektionerna om hon utnyttjar tiden rätt. Nästa inlämningsuppgift har tema ”As the sun sets” (när solen går ner) och E ville komplettera de foton hon redan har klara med några imponerande bilder av det mer traditionella slaget. För att ha chansen att ta sådana åkte vi upp längs Squaw Peak Road där man efter många kringelikrokar kommer fram till en utsiktsplats som heter duga.

Min kamera hade ”någon” lagt beslag på, men jag tycker nog att man får en känsla av hur vackert det är där uppe också med hjälp av telefonkameran. Mest försökte jag bara att njuta av skönheten på riktigt, just där och då. Jag försöker påminna mig om det emellanåt, det där att livet som är här och nu inte ska glömmas bort.

08 jun

Söndagspromenad.

Sonen hade jätteont i halsen och ville bara ligga hemma och läsa i sängen och yngsta dottern tyckte det skulle vara att ta i om hon skulle gå en kvällspromenad dagen innan hon skulle ut och springa. Då var vi bara tre kvar! Underbar kväll med brinnande berg, fina lamm och uppfriskande luft. Själv behövde jag rensa huvudet då mamma hade åkt in på akuten med hemsk huvudvärk. Nu på morgonen fick vi reda på att det var bihåleinflammation som ställt till det. Tack och lov! Aldrig har väl en bihåleinflammation tagits emot med sådan entusiasm. (Cellgiftsbehandlingen bryter ner hela immunförsvaret samtidigt som den tar kål på själva cancern, så det är sannerligen ingen dans på rosor…)