Sedan vår förstfödde fyllde ett år har vi haft som tradition att ”avsluta sommaren” med hans kalas innan vi åkt hem till Stockholm eller USA. Den unge herrn fyllde igår 28 och även om sommaren på inget vis är över gav det ändå den känslan. Idag åkte yngsta dottern upp till Stockholm och hennes fästman åkte hem till Danmark. På tisdag förmiddag åker resten av sällskapen och efter det träder vi in i sensommarfasen som innebär träffar med familj och vänner, en del uppstarter inför höstterminen och större fokus på jobbet. Maken har jobbat helt hemifrån i några veckor, men nu drar hans pendling igång igen. Helgerna är redan i det närmaste fulltecknade fram till början av oktober. I början av november blir det bröllop, sedan Thanksgiving, advent, Lucia och jul. Är det konstigt att jag sitter lite på spänn precis som då man tuffat upp till högsta höjden på bergochdalbanan, precis innan det är dags att åka ner med full fart och känna det härligt läskiga pirret i magen? Det här blir bra. Allt är bra! Det har till och med regnat rejält idag så jag slapp vattna, trots att väderappen inte hade skvallrat om det på förhand. Bättre slut på den här veckan hade jag inte kunnat tänka mig, men bättre blir det! Ikväll ska vi nämligen kolla på Mamma Mia 2 och käka popcorn. Då ska jag dra upp volymen och gråta i kudden, tacka för musiken och skicka en tacksam tanke till alla som gör mitt liv så fint. Tjingeling!
Inatt vann Everything Everyone All at Once sju Oscars. Sju Oscars! Antingen var förra årets filmer riktigt dåliga, eller så har jag en fantastisk filmupplevelse framför mig senare i år. (Jan-Olov Andersson på Aftonbladet tycker dock att alla de andra filmerna som var nominerade till Bästa film var bättre, så kanske är den bara ruskigt överskattad?) Trailern ger en föraning om att det åtminstone kan väntas mycket action. Sedan länge har jag spanat in ”Brendan Frasers återkomst”, filmen The Whale som handlar om en mycket överviktig lärares möjlighet att återuppta kontakten med sin tonårsdotter. Herr Fraser vann för övrigt en av de få Oscars som gick till någon som inte hade varit inblandad i Everything Everyone All at Once. Ett annat sådant pris gick till de ljudansvariga för Top Gun: Maverick, något jag tycker de är väl förunnade. På västfronten intet nytt och Maverick är de enda nominerade ”bästafilmerna” jag har sett. Den första bygger på en av Fars favoritböcker, men usch, så hemsk den är! Otroligt välspelad, men hemsk. Maverick blev (naturligtvis) en riktig hit hos mig. Kanske var det nostalgin, inte vet jag, men varför göra det onödigt komplicerat? The Banshees of Inisherin verkar vara något utöver det vanliga och Tár är definitivt ett måste. Det verkar ändå bli några fina filmupplevelser framöver!
Filmen om mitt liv hade inte blivit spektakulär på något vis. ”Planttanten som drack kopiösa mängder rooibos chai”, eller kanske ”Kvinnan som stickade sig lycklig”. Soundtracket hade dock ägt. Just nu hade Poulenc dominerat ett sådant och det hade kanske blivit lite väl dramatiskt för mitt vardagliga knegande. Denna musik hade dock kunnat representera mitt spännande och utvecklande jobb. För att få recenseras av ETC. hade jag kanske behöver lyssna liiiite mer på Sara Parkman (Jag älskar somligt av det hon gjort trots motstridiga politiska ställningstaganden. Tycker du att man kan gilla ett konstnärligt verk trots att man inte är överens med verkets skapare?) Att hemmet ska saneras från skadedjur måste väl ändå vara något som ger denna dokumentär lite extra strålglans? Nej, jag tror ändå att det bästa är att hålla mitt liv borta från filmvärlden, och det för allas skull.
Spektakulära stunder, sparade i minnets fotoalbum, finns det annars gott om. Vi är många som försöker fånga dessa flyktiga ögonblick, försöker visa precis hur fantastiska och makalösa de var i just den stund de fastnade i digitala informationsbaser. Inför denna vecka ser jag fram emot att bekämpa vinterglåmigheten som håller sitt grepp både om hy och sinne. Då känns det bra att plocka fram bilder som denna. Vi ska ha molnigt och regnigt mest hela tiden och en till sex plusgrader, så det kan behövas. Det ska gå bra, bara att börja med mammografi känns toppen. (Ingen ironi, alltså. Det känns viktigt att måna om hälsan.) Förhoppningsvis blir ”alla” friska, det finns möjligheter till fina möten med människor både privat och jobbmässigt och vi är ändå nästan halvvägs genom mars! Idag finns det dessutom möjlighet att fira lillasyster som kom som en alldeles egen, levande docka till mig då jag var nio år. Jag är så stolt över henne och hennes framgångar på olika plan. Så tack livet för allt fint! Och Carry on.
117 242 bilder och 1 664 videor. Detta har jag i mitt bildarkiv här på datorn just nu och då gäller det bara foton som tagits eller lagts till från andra sedan 2011. Jag gillar att fota, jag gillar att dokumentera. Jag tar i mina bildtagarperioder alldeles för många foton eftersom det är större chans att hitta ett bra foto bland tio än att det enda fotot man tar blir bra. Just idag känner jag mig dock lite frustrerad. Vem ska vara intresserad av alla de här fotona? Hur ska det viktiga kunna sållas ut bland allt skräp? Hur ska jag kunna få goda rutiner att radera bilder innan uppgiften inkluderar en allt för stor omgång?
För några år sedan delade vår granne med sig av vad som hände då hon (som är utbildad fotograf, även hennes far är en mycket duktig fotograf) tillsammans med sina syskon skulle gå igenom föräldrarnas alla diabilder och fotografier inför deras guldbröllopsfirande. I början var allt roligt att titta på, men efter en stund var tjusiga stilleben och fotografiskt fullträffar inte längre intressanta. Allt handlade om personerna på bilderna och även den omgivning de befann sig i, alla tidsmarkörer. Dessutom påminde min vän om vikten att komplettera med namn och tillfällen, alltså den skriftliga dokumentationen. Jag har försökt tänka på detta efteråt. Egentligen gillar jag verkligen närbilder, men jag förstår vad hon menar. Jag funderar också på hur jag på bästa sätt ska få med viktig information gällande alla släktfoton som jag och min syster samlade ihop förra året. Vi har dem nu i mappar på Dropbox med kompletterande information, men jag vill att de ska klara sig på egen hand.
Har du något bra system för bilder och videor? Och har du överlistat Mac-systemet? Jag blir helt enkelt inte vän med det. Det enda som jag tycker är jättebra är att vi i familjen har ett delat album som visas då teven är i vänteläge. Det är ett smidigt sätt att få tillgång till de riktiga godbitarna till vardags. Vi gör också fotoböcker till stora händelser, som speciella semestrar eller firanden, och det är också ett praktiskt genomförbart sätt att använda och få glädje av fotona till vardags.
Hur långt har hösten kommit lite mer söderut? Och norrut? Det känns lyxigt att jag har så mycket kvar när jag kommer hem igen.
Varje gång vi har möjlighet att träffas hela familjen njuter jag verkligen. Yngsta dottern föreslog att vi skulle slå till med en dumplinglördag, och vem kan tacka nej till det?!
Vi tog en tur i Stockholm i regn och mörker för att maken hade fixat en överraskning till mig. Vi parkerade på Kungsholmen och hamnade i minnenas korridor. Maken bodde där då vi träffades och jag vet inte hur många gånger jag sprang för att hinna med tunnelbanan. Skönt att slippa jäkta!
Favoritfilm med live-musik!!! Så oväntat, och SÅ bra!
Igår hade vi 28°C i skuggan och det var dessutom i princip vindstilla. Jag vet att jag inte borde klaga. Alla stackare som lider av köldslag 98% av tiden här i vårt land måste ju få sitt de också. Kanske ska jag börja se på denna värme som en gratis dusch? Förvisso känner man sig betydligt ofräschare efteråt, men lite får man tåla.
Jag hade tänkt få köket städat, men det blev ingenting med det. Det visade sig att det fanns så mycket att ta hand om i trädgården. Ut med garner, stickor och silverfisk ur den fina korg som barnen gav mig i present ett år och ut på jakt! Det mesta av löken fick stå kvar i landet tills idag, men jag fick ner de flesta paprikorna, schalottenlök, vitlök, broccolin som hunnit börja blomma, squash och gurka. Trots värmen blev det broccolisoppa. Broccoli kan bli lite trådig om den fått för lite vatten och vi är ju inte direkt vana vid att äta detta goda i blommande form. Det går dock utmärkt! Koka ner till broccoli med lök och potatis och mixa ordentligt bara. Jag borde skaffa lite hönsgödselpellets för att mylla ner runt kålplantorna som kan fortsätta ge skörd om de bara får mer näring. De nya buketterna blir mycket mindre, men är fortfarande goda. Squashen är ju fantastisk i år! Jag är glad att jag insett att de ska skördas då de är lite mindre för att smaka som bäst. Soleil, den gula, är absolut godast och mycket generös med frukt. Har du förslag på något gott i matväg med squash får du gärna dela med dig.
Vi har fått en fantastisk paprikaskörd. Tillräckligt med näring, bra sorter och ett växthus visade sig vara en bra kombination. Tyvärr har tvestjärtarna hittat hit också, så jag bestämde mig för att ugnsrosta de angripna frukterna. De ”friska” ligger på plats i kylskåpet, men vi har också ätit mycket paprika i sommar.
Ugnsrostad paprika 225° över- och undervärme lägg rensade röda eller gula paprikahalvor (fröer, skaft och det vita ska bort) med den skurna sidan neråt på bakplåtspapper rosta i ugnen i 30 minuter lägg över handduk och låt svalna i 20-30 minuter dra bort skalet och pilla bort eventuella bitar som blir kvar skär varje halva på längden i 3-4 delar täck ordentligt med raps- eller solrosolja och förvara i kylskåp i skål med plastfolie över
Jag vet inte hur länge det går att spara dessa, men är de bara ordentligt täckta av oljan går det att ha dem i kylen ett tag. Jag tänker göra en god marinad med balsamvinäger, olivolja, vitlök och färska örter att hälla över vid servering. Grillad paprika är också gott tillsammans med tapenade, färsk rödlök eller bara som lite extra sting i en sallad. Paprika verkar vara en vattendelare – antingen tycker man inte om det, eller så älskar man det. Det kan därför vara en god idé att servera vid sidan om.
Dagen avslutades på bästa sätt. Jag och min väninna slog följe till den lilla salongen på Filmstaden för att följa Downton Abbey-gängets senaste äventyr och efteråt ta en bit att äta på Biobaren. Downton kommer för evigt vara förknippat med min tid på soffan då jag hade brutit benet i Orem. Äldsta dottern tipsade om denna serie som hon var säker skulle passa min smak och visst hade hon rätt! Jag har verkligen älskat det här gänget sedan jag satt och slukade i mig avsnitt efter avsnitt. Filmen är inget praktverk, men jag är säker på att alla som liksom jag gillar den här familjen får sitt då de tittar. Slutet gott, allting gott liksom. Jag vet att både seriens skapare och nästan alla karaktärer skulle kunna tänka sig något slags fortsättning i framtiden, så vi får väl se vad som händer. Mitt tips är iallafall att sluta på topp.
Vill du höra världens vackraste röst berätta om en fantastisk kärleksberättelse? Då rekommenderar jag dig att lyssna då Astrid Lindgren berättar om sina föräldrar. (Klicka på länken så kommer du dit.) Så långt från dagens höga tempo, synen på kärlek och hur vi framför våra liv. Detta rör mig på djupet.
Igår kväll såg vi filmen CODA som handlar om Ruby som har vuxit upp med två döva föräldrar och en döv bror. Hon har blivit deras förlängda arm mot resten av världen. Ruby har en fantastisk röst, något som visar sig vara inte helt okomplicerat. En fin film om att bli vuxen och hitta sin egen väg, om kärlek, om engagemang, om vänskap och om en hel del annat.
Jag vet inte hur många gånger jag delat den här inspelningen, men idag måste jag göra det igen. Du väljer ju själv om du vill se på det och det hör helt enkelt hemma i det här inlägget.
Alltså, jag är alldeles tagen. Jag vet att jag ofta gillar dokumentärer, men kollar ändå inte särskilt ofta. Efter uppmaning från min kompis sambo laddade jag ner bibliotekens film-app Viddla där man kan titta på åtta filmer i månaden gratis. (Han visste att The Father låg där t ex.) Behövs något annat än Netflix, Viaplay, HBO och allt vad de heter? Inte vet jag, men den här pärlan hade jag ju missat om jag hade struntat i tipset. Gör vad du vill, men jag är alldeles tagen efter denna absolut fantastiska skildring av verkligheten i en tid som flytt. Hallandsposten gjorde en uppföljning några år efter det att dokumentären filmades. Här kan du läsa den, men tjuvläs inte innan du har sett filmen!
Gårdagens lucka innehöll ett julbesök på Banes i Karlskrona tillsammans med makens systers barn. När det gäller att umgås med människor har jag kommit till slutsatsen att allt blir så mycket bättre om man försöker hitta sina gemensamma referensramar innan man ger sig ut i okänd terräng. Dessa två godingar älskar båda att se på film och en av dem gillar också att läsa. Vi diskuterade därmed riktigt bra (och dåliga) rullar och tipsade varandra om vad som kan vara värt att lägga tid på nu under julledigheten. Här tipsar jag vidare från oss alla tre och Netflix, så en del av de nyare filmerna har jag inte sett. Å andra sidan har jag sett Love Actually så många gånger att det kanske kompenserar. Har jag glömt någon av dina favoriter i juletid? Det finns ju naturligtvis mängder av B- och C-filmer som jag inte har med här, men vissa av dem kanske behöver omvärderas av mig?
A Boy Called Christmas A Charlie Brown Christmas A Christmas Story Angel in the Family Arthur Christmas Bad Santa Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet Blending Christmas Christmas at Castle Hart Christmas Inheritance Christmas with a view Christmas with the Kranks Die Hard I och II Drei Haselnüsse für Aschenbrödel Elf En förtrollad jul En underbar jävla jul Ensam hemma I och II Ett päron till farsa firar jul Fanny och Alexander Father Christmas is Back Fred Claus Frost Grinchen – julen är stulen Harry Potter (det firas jul i flera av filmerna) Holidate Home for Christmas (miniserie) I och II It’s a Wonderful Life Jack Frost Jag kommer hem igen till jul Last Christmas Love Actually Love Hard Miracle on 34th Street Mupparnas julsaga Nu är det jul – igen Operation Christmas Drop Planes, Trains and Automobiles (fast mer Thanksgiving än jul, kanske) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton Scrooged – Spökenas hämnd The Christmas Chronicles I och II The Christmas Contest The Christmas Shoes The Family Stone The Holiday The Night Before The Nightmare before Christmas The Polar Express The Princess Switch I och II Tomten är far till alla barnen White Christmas
… men kläderna var inte så tjusiga som jag hade hoppats på. Nu vill jag se Spotlight och Room. Grattis Alicia Vikander och Leonardo DiCaprio och grattis till alla amerikanska demokrater i denna klubb för inbördes beundran som Hollywood utgör. 😉
