Dagarna går fort med våra fina gäster här. De tog med sig en massa godis som vi så klart inte kan låta bli att smaska i oss. Sonen har inte den godiståliga mage han en gång hade, så han fick stanna hemma från dagens utflykt på grund av magont. Vem hade kunnat tro att det skulle bli så?
Tanken var att vi skulle åka Alpine Loop, ta en liten kort utflykt till Stewart Falls (makens ord, ”det går säkert bra med flip-flops”), åka över till andra sidan berget för att sätta oss och grilla. Den lilla korta utflykten tog 2,5 timme, så det blev till att åka hem och grilla istället eftersom våra döttrar hade kalas och barnpassning inplanerade i sina scheman.
Det är något med vattenfall som gör livet lite bättre, lite roligare och lite svalare. Det är något med riktiga kameror som gör att verkligheten kan visas bättre än om man använder en mobilkamera. Då min kamera är inlämnad på service får du nöja dig med dessa halvkassa skapelser, men när jag tänker efter är det rent fantastiskt bara att man kan ha en liten apparat som man kan prata med familjen på andra sidan jorden med samtidigt som den kan visa filmer, räkna steg, agera förstoringsglas och ficklampa OCH ta halvbra fotografier.
Det här fotot är lite kul på flera vis. Ljusstrecket i mitten kan jag inte riktigt förklara. Jag såg det inte med ögonen, utan först då jag kom hem och laddade upp bilderna på datorn. Solljuset är väl fantastiskt? Tyvärr konkurrerar det också ut det övre vattenfallet. Tittar du noggrant strax till höger över mitten på ljusstrecket ser du min halvgalne svåger som nästan tog sig ett dopp i vattensamlingen mellan de två vattenfallen.
Finns det någon ålder då det inte är roligt att leka vid forsande vatten?
Kusinerna hittade en naturlig stol som väl kanske inte var världens mest bekväma, men den inbjöd i alla fall till ett roligt fototillfälle.
4/5 av vår familj. Maken hade just börjat få uppblossande allergi i ögonen, men vi andra ser bara allmänt trötta ut efter den lätta familjehajken.
Tidigare idag fanns det två ungar kvar i red robin-boet, men precis som vi hade lärt oss via googleforskning var det här dagen då de fick börja klara sig på egen hand, eller egna vingar. I kväll var boet tomt, så nu blir det väl till att koka kinesisk fågelbosoppa. Eller vänta lite, det var visst inte sådana här bon man ska använda till det…
Att fått ha ynnesten att följa denna spännande lilla del av livets många mysterier har varit otroligt givande. Jag hoppas att det går bra för våra nyaste grannar! Nu blir det väl inte så många fler fågeluppdateringar, men jag är väldigt sugen på att skaffa en bra kikare. När man väl har upptäckt det spännande livet i trädkronorna är det svårt att bara sluta vara intresserad!