27 jun

Klädvård.

Nu när det är nästan 30 grader varmt ute längtar jag hela tiden efter husliga och lite svettiga projekt. Nej, nu ljuger jag. Jag njuter av skuggan och när jag sitter och pluggar i arbetsrummet ser jag till att ha tvärdrag. När jag går in i arbetsrummet ser jag dock min lilla projekthög med sådant som behöver göras. Varje dag. Häromdagen fick jag nog av att se kashmirkoftan som legat och väntat på vård i flera månader och tog tag i saken. Det tog mellan fem och tio minuter. Japp. Att skjuta upp är min superkraft. Igår skickade min ena syster en bild på hur hon och sonen hade tagit tag i ett projekt som hon stört sig på i över åtta år. Det tog också tio minuter att fixa. Tänk ändå. Varje vecka kanske jag skulle schemalägga dessa saker som alltid blir liggande? De får liksom ingen prioritet, om inte någon superviktig deadline är på gång såklart. Då prioriterar jag gärna sådant, haha.

Kashmir är världens skönaste material. Jag älskar det! Tyvärr blir alltid dessa plagg mer eller mindre noppriga och med jämna mellanrum är det därför på sin plats att ta hand om detta lilla i-världsproblem.

När jag köpte denna kofta följde det med en speciell kashmirkam. Man lägger ut plagget på ett slätt underlag och drar kammen med jämnt tryck uppifrån och ner. (Jag gillar att använda vår gästsäng med en fast madrass som underlag. Lagom motstånd.) Med jämna mellanrum rensar man bort skröfset som kommit med. Drar man för hårt kan man göra hål i plagget och trycker man inte tillräckligt får man inte bort nopprorna.

Efter avslutad rensning är det dags för en tvätt i tvättmaskinens ylletvättprogram tillsammans med Grumme tvättsåpa. Mjukt, slätt och fluffigt igen! Jag rekommenderar att inte upprepa denna procedur allt för ofta eftersom rensandet sliter, men en gång om året kan man gott kosta på sig. Lycka till!

Ps: Engångshyvlar går också bra att använda, men då måste man vara mycket mer vaksam eftersom man annars lätt får oönskade hål i plagget.

05 feb

Fixa och dona.

Lyckligtvis jobbar jag inte idag, för natten blev ett långt host-race. I går natt lyckades jag med husmorstipset att hälla hett vatten på en skivad rå lök. Ingen hosta alls! Tydligen gick det inte två nätter på raken, för hostan tog nu revansch och vann över mig. Som tur är har vi en ganska bekväm soffa och till slut somnade jag där utmattad och halvsittande med en halvvarm Klippanfilt över mig.

Jag gillar ju att ha utmaningar att bocka av för att få saker och ting gjorda, så häromdagen fixade jag en lista på 30 surdegar som ska betas av på lika många dagar. Hittills har jag beställt studielitteratur, beställt musikalbiljetter till min och dotterns kommande Londonresa, uppdaterat presentlådan, städat i kökslådorna, beställt garn till syrrans 40-årssjal (hon fyller 43 nu i mars, så jag ligger mer än lovligt efter), köpt årets fröer, registrerat de få julkort som kom 2018, säkerhetskopierat över 14 000 telefonbilder till Google Foto, och stickat klart sonens första Opalsocka (snart har jag fixat alla tre paren av garnet vi köpte i Tyskland i somras). Dagens projekt är att ta hand om en hög med laga-, fixa- och fållaprojekt som legat och svällt till ohanterliga proportioner i flera månader. Sylådan dammsögs och rensades på onödiga grejer, remsorna med ”knappar värda att återvinna” demonterades och knapparna ligger nu redo att sys på något fint projekt, jag har maskinfållat några tröjor och tvättlappar och nu ska jag handfålla ett par byxor. Jag förhalade lite bara genom att skriva här, men nu det är dags. Heja, heja!