29 aug

Rivsår och syltburkar.

Här på Sturkö har vi ett överflöd av följande: stenmur, stenkross, ljung, en, vildkaprifol och björnbär. Jag älskar att promenera och möta allt detta under alla olika årstider. Just under sommaren blir det inte många promenader, det hinns ofta inte riktigt med. Kanske är det därför det rycker lite extra i mina tunga ben just nu? Jag vill ut! Vårt favoritställe med stolt fjällskivling hade hållits efter, så årets skörd ruttnade bort oupptäckt i det höga gräset. Det är väl dags att gå ut på ny svampjakt i skogen, men jag hyser inga direkta förväntningar på att vi hittar något. Björnbärssnåren här på gården bjuder inte på några mängder bär, men jag fick i alla fall ihop två liter som nu ligger styckfrysta och väntar på någon dag då de får pigga upp den dystra vintern. Maken tyckte jag var dumdristig som gick ut i en kortärmad klänning, men jag hade i alla fall stövlar på mig. Jag ser redan misshandlad ut då jag rensade lite oförsiktigt i närheten av palsternacksblast och fick ordentliga brännblåsor som tack, så lite rivsår och repor gjorde ingen större skillnad.

Med alla nya bär som behövde få plats i frysen var det dags att göra något åt förra årets fina aroniabär som blivit liggande. Igår kväll blev det en liter saft till och ett helt gäng marmeladburkar. Den här gången fick marmeladen smak av citron och vanilj, något som blev väldigt lyckat. Annars är aroniamarmeladen med kanel och likör väldigt gott. Jag hittar inte receptet här i bloggen då jag söker, men detta borde ju funka. Jag passade också på att göra lite mer snålröra och har fem kilo tomater som jag ska försöka mig på att konservera. Heja, heja!

En av mina fyndade kristallvaser blev framplockad för första gången igår. Den är tung, minimalistisk i formen och lite blåtonad, vilket passade så fint till denna bukett i en kallare färgskala. Årets blomsterskörd får väl godkänd i betyg. När min syster och jag pratade om förbättringar för nästa år konstaterade vi att ”less is more”. Vill man ha en riklig skörd och stora grönsaker/växter är det viktigt att plocka bort konkurrenter runt omkring. Hellre tio ringblommor än hundra, eller åtminstone hellre trettio än hundra. Morötter sätter jag ju alltid alldeles för många och där gäller precis samma. Till slut går det väl in. Det är så lätt att bli girig där i början och så sätts det för mycket av grejer som man sedan inte hinner ta hand om. Nåja, fira vinsterna och ta nya tag för det som inte gick lika bra! Ingen idé att gräva ner sig i sådant som inte går att förändra. Gör något fint för dig själv idag. Det tänker jag göra.

29 sep

Fikapaus.

Nu har jag äntligen vågat baka min favoritkaka med mjölersättning och insett att det gick hur bra som helst! Inte för att jag vet om det är något bra, man borde väl varken äta kakor med eller utan mjöl särskilt ofta, haha. Kul ändå när det funkar.

Jag tog med mig kaka till Vajlan, familjens goda vän, för en fika. Se, det blev några härliga timmar! I det här köket har vi haft många kulinariska upplevelser, mina föräldrar och mina syskon (och alla våra familjer). Vajlan är en hejare på kroppkakor och fika. Och allmänt sällskap, för den delen. När jag gick hem hade jag med mig en hel påse frysta aroniabär som jag ska göra saft av. När vädret blir lite bättre ska jag tillbaka och plocka själv också. Har du inte testat aroniasaft har du missat något i livet. Så gott! Jag ska testa att torka en omgång bär också. De här bären sägs nämligen vara nyttigheten själv.

Det nordamerikanska bäret aronia har tre gånger större innehåll av antioxidanter än svenska blåbär. Den här typen av antioxidanter tros kunna förebygga hjärt- och kärlsjukdom och cancer.  De är dessutom laddade med folsyra och vitamin B och C. Aronia ska också vara bra för minnet. Enligt studier kan en par portioner bär om dagen förhindra minnesförlust. Aronia finns som te, juice och sylt. De går också att äta färska, men är då  sträva och beska.

Tidskriften Må Bra