A thousand thoughts caught in a glimpse into eternity.
Love.
Nailing all emotions in place,
trying to find the right spots without affecting anyone else’s existence.
Belonging.
Here, there and everywhere.
Beginnings, in-betweens and endings
while the earth keeps spinning out of control.
Still.
Stay in the boat, don’t forget the life vest,
don’t stand up, don’t fall out, don’t.
Just don’t.
Just don’t.
Julen varar än till påska, eller hur var det nu igen? Idag kom ett finfint paket i brevlådan, fullt av handgjorda praliner från Ejes Choklad, kunglig hovleverantör. Tur att jag jobbar för människor som vet att njuta av livet! (Och nej, L. Vi hade också fyllnadspapper i vår låda och fick inga likörpraliner. 😉 ) Det här är choklad som man inte glufsar i sig. Man äter pralinerna med eftertänksamhet och njuter i lugn och ro. Tar man ett kort på dem innan de är uppätna kan man dessutom återuppleva stunden igen och igen och igen utan att idissla.
För övrigt drog yogan igång idag efter jul- och nyårsuppehåll. Det är nästan på dagen två år sedan jag gick bort till The Yoga Space för att vara med på mitt första yogapass. Jag är så tacksam över att jag blev övertalad att prova! Min kropp har svarat bra på övningarna och jag är definitivt både vigare och starkare idag än jag var när jag började. Utvecklingspotential finns, men det är jag bara glad över.
Jag vill till sist påminna om en av de finaste dikter jag vet. (Okänd författare.) Peace.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mer innehåll
än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen i dag har du.
Använd dig av det.
I dag kan du glädja någon.
I dag kan du hjälpa en annan.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Idag var det visst Nobeldagen. Den var ruskigt o-glamourös på den här sidan Pölen, men jag hoppas att du satt bänkad framför de intelligenta och värdiga pristagarna samt kungligheter och andra av Nobelvärde klädda i extratjusiga kläder. Kanske fick du se Anna-Maria Helsing, en spännande kvinnlig dirigent, leda Kungliga Filharmoniska Orkestern? Jag hoppas att maten var mer exklusiv än den som serverades här hemma och att den smakade åtminstone lika gott. När barnen var små brukade jag ibland fixa ”Nobelmiddag”. Det tyckte jag var roligt! Jag har varit mycket dragen åt vegetarisk mat den senaste tiden, men en god bit blodig oxfilé skänkt av en glad kossa hade passat riktigt bra till ett sådant tillfälle tillsammans med mammas potatisgratäng och rödvinssås. Mums.
And so we stay lost in love
Trying to find hope for sale and peace for free
Watching starry skies and empty screens
While settling for loneliness
Gråmulen dag, men jag fick in en långpromenad med promenadvännen precis som planerat. Jag vet inte direkt om våra D-vitaminförråd blev påfyllda, men det var både trevligt och svettigt.
Den hemskolade dottern jobbade på bra. Hennes stora projekt just nu är att översätta ett tyskt adventsmysterium som kommer i 24 delar. Det är så spännande att få följa språkutveckling och höra hur någon kan lära sig förstå och göra sig förstådd på ett annat språk. En stor nackdel med hemskolningen i vårt fall är att S inte fått engelskan ”gratis” genom att gå i skolan och därigenom mycket snabbare plocka upp uttal och ordförråd, men i just hennes fall ser jag att fördelarna väger upp många gånger. Jag tänker på de barn och ungdomar som faktiskt inte passar in i ”en skola för alla” och är tacksam att vår dotter fick den här chansen. Hur ser framtiden ut när man är en pusselbit som inte passar in i pusslet? Den dagen, den sorgen. Tur att ”den ljusnande framtid är vår”!
I storheten ser jag det lilla som ännu finns kvar
Jag växer upp ur den som jag var
Ömtålig, enkel, förnuftig och svag
Ett oss, ett vi, ett ni, ett jag
Vilken är min plats och vem ska jag vara
Jag lyssnar noggrant till den som kan svara
Peace.
”If you can keep your head when all about you
Are losing theirs and blaming it on you,
If you can trust yourself when all men doubt you,
But make allowance for their doubting too;
If you can wait and not be tired by waiting,
Or being lied about, don’t deal in lies,
Or being hated, don’t give way to hating,
And yet don’t look too good, nor talk too wise:
If you can dream—and not make dreams your master;
If you can think—and not make thoughts your aim;
If you can meet with Triumph and Disaster
And treat those two impostors just the same;
If you can bear to hear the truth you’ve spoken
Twisted by knaves to make a trap for fools,
Or watch the things you gave your life to, broken,
And stoop and build ’em up with worn-out tools:
If you can make one heap of all your winnings
And risk it on one turn of pitch-and-toss,
And lose, and start again at your beginnings
And never breathe a word about your loss;
If you can force your heart and nerve and sinew
To serve your turn long after they are gone,
And so hold on when there is nothing in you
Except the Will which says to them: ‘Hold on!’
If you can talk with crowds and keep your virtue,
Or walk with Kings—nor lose the common touch,
If neither foes nor loving friends can hurt you,
If all men count with you, but none too much;
If you can fill the unforgiving minute
With sixty seconds’ worth of distance run,
Yours is the Earth and everything that’s in it,
And—which is more—you’ll be a Man, my son!”
– Rudyard Kipling
Du och jag står under samma himmel
Vi ser samma sol, samma måne och samma stjärnor
… men när jag hörde den här dikten visste jag att jag måste skriva ner den. Så fin.
Blessed are they who understand
My faltering step and shaking hand
Blessed, who know my ears today
Must strain to hear the things they say.
Blessed are those who seem to know
My eyes are dim and my mind is slow
Blessed are those who look away
When I spilled tea that weary day.
Blessed are they who, with cheery smile
Stopped to chat for a little while
Blessed are they who know the way
To bring back memories of yesterday.
Blessed are those who never say
”You’ve told that story twice today”
Blessed are they who make it known
That I am loved, respected and not alone.
And blessed are they who will ease the days
Of my journey home, in loving ways.
Author unknown
Jag kommer nästan aldrig ihåg vad jag drömmer, men ibland vaknar jag med väldigt närvarande känslor som jag antar har att göra med vad mitt känsloliv har roat sig med medan jag trodde att jag sov. De enda gånger jag vaknar av själva drömmarna handlar det om otäckheter och mardrömmar, men jag är glad över att det inte händer så ofta.
I morse vaknade jag av att jag hade ord hos mig, kanske något som kan liknas vid en dikt, så jag skrev faktiskt ner det jag kom ihåg. Väldigt sorgligt… Jag undrar vad som var upprinnelsen? Eller är det fortsättningen som är det viktiga? För övrigt har jag blivit besatt av vitt Rapidographbläck och mina kalligrafispetsar. Min favorit pajade jag i går genom oaktsamhet, men den här funkar också okej.
Lights in windows, fear in hearts
Overflowing shopping carts
Lost souls searching, never finding
Narrow pathways, ever winding
Reaching out for those who suffer
Always stronger, bolder, tougher
Less to carry, more to share
Life is good to those who dare
Letting go of heavy loads
Sand and salt on icy roads
Falling once and then again
Tears are falling down as rain
Still waiting for peace
Det lyser över bergen
Det lyser av någon annans ljus
Och du finns fortfarande här
Med mig