15 mar

Vardagsbilder från medelålders kvinnors liv.

Jag tänkte göra lite nerslag i vardagen för mig och några av mina medelålders vänner som också de är födda 1970. Häng med!

Här är Naomi Campbell. Hon är liksom jag 51 år gammal och har precis blivit mamma. I kändisvärlden är man inte främmande för surrogatmödrar, men detta barn har Naomi både burit och fött själv. Hon ser ut ungefär som då hon blev en av världens mest anlitade modeller för en hel livstid sedan.

Jag födde mitt sista barn år 2000, för 21 år sedan. Jag håller mig ung genom att låna små människor och undrar försiktigt om Naomi fixar 24/7-uppassningen som en bebis kräver, eller om hon har andra som sköter den biten. Hur vi i dagens samhälle vägrar inse att vi med tidens gång åldras skadar kanske mer än vad det hjälper tänker jag. Nej, rätt väg är inte att sätta oss ner och vänta på döden. Till viss del håller vi oss verkligen alerta med aktiviteter av olika slag, men ungdomshetsen är inte helt hälsosam tänker jag.

Queen Latifah har alltid kämpat mot och med sin övervikt och arbetar för att vi på samhällsnivå ska se och förstå hur ”fat shaming” påverkar oss, men även hur viktigt det är att inse att det inte är hälsosamt att vara gravt överviktig. Hon har vänligen behållit sina egna kilon, men alla rynkor skickade hon till mig.

Själv är jag tacksam över att inse att detta bara är en semla. (Jag försöker att inte göra en grej av att jag inte mår bra av vete, så när äldre damer bjuder på fika äter jag och ser glad ut. Somliga skulle säga att det är ohälsosamt, för mig är det en hälsosam seger då ätstörningar har påverkat mig under så stor del av livet. Så vetet är dåligt för mig, men att kunna äta en semla och bara tycka att det är gott utan att störas av energiinnehållet är en seger.) Vikt är onekligen en viktig fråga för många både på samhällsnivå och på det personliga planet.

Melissa McCarthy jobbar hårt på att engagera sig politiskt. Hon är övertygad om att det är ”my way or the highway” som gäller. Hon sprider kärlek genom att hata alla konservativa lite roligt och snyggt, så det är rätt okej. ”Låt mig släppa allt och jobba med ditt problem” står det på t-shirten hon visar här. Alla vi som är övertygade om att vi förstår allt lite bättre än resten av mänskligheten kanske kan samlas under denna paroll?

Själv jobbar jag också på att sprida kärlek 24/7. Våra hjärtan gör mig faktiskt glad varje dag, även Lena Linderholm-tavlan som andas åttiotal och Tricia Guild. (Snart blir den modern igen, det är min trendspaning!) Jag njuter av att solen nu står så vi får ett så underbart ljus i vardagsrum, kök och den här delen av hallen då jag stiger upp vid 6.30-tiden. Idag tänkte jag inte jobba på någon annans problem, så Melissa får behålla sin t-shirt ett tag till. Jag och min morbror ska gå på begravning. För att hedra mina föräldrars gode vän Georg som har gått bort tänkte jag faktiskt läsa en stund i Kinastudien, boken som han gav mamma då hon var svårt sjuk i cancer. Georg levde hela sitt vuxna liv som vegetarian efter att ha inspirerats av Are Waerland. Han var mycket frisk och pigg och såg mycket yngre ut än han var. Han tog sig främst fram via cykel, åt mest ekologisk mat och diskuterade gärna vinsterna med att äta en plantbaserad kost. Jag lovar att åtminstone inte äta rökt skinka på knäckebrödet idag, Georg. Och odlingssäsongen är redan igång, tjoho!

01 apr

Nyblivna ”empty nesters”.

Nu är vi här! Hemma själva, alla ”barn” igång med sina egna liv på behörigt avstånd från de omhuldande föräldrarna. Det är dags att sammanfatta och utvärdera.

Första gången jag fick fylla i rutan ”50-59 år” i en undersökning kände jag samma sug i magen som det som följer stor oro eller förväntan. Jag har gått in i 50+ med många reflekterande tankar, men utan att känna annat än att jag är väldigt nöjd med livet. Annat var det runt 40. Då snurrade det i högt tempo rörande en hel massa olika frågor och jag kände ofta ilska, hopplöshet och sorg.

”Age is but a number” (ålder är bara ett tal) är en sliten klyscha som jag faktiskt inte riktigt tycker stämmer. Det är klart att jag som femtioåring inte har samma möjligheter som en tjugoåring då det gäller somligt. Å andra sidan har jag en massa fördelar som tjugoåringen inte kommer att kunna utnyttja förrän hen kommer till samma plats i livet. Det är bara så det är. Vissa accepterar inte detta. Skönhetsingrepp omsätter många miljarder varje år. Jag kämpar emot med näbbar och klor för att inte fastna i ”evig ungdom”-träsket och funderar en hel del på hur jag ska möta min egen ålderdom rent fysiskt. Skönhetsoperationer är inte aktuella, men jag vill bli starkare och friskare, gå in med bättre förutsättningar i den tid som ligger ett gäng år längre fram. Jag tänker också på det som min svärmors unga, nya medarbetare kom med då de skulle arbeta på ett projekt tillsammans: ”Och vad du gör, kom inte dragande med din livserfarenhet.” Eh, jo. Det är precis det jag njuter av att kunna göra numera! Så mycket som förut upptog mitt sinne i onödan har jag kunnat släppa just på grund av min fantastiska livserfarenhet. Jag hoppas att yngre personer runt omkring mig kan se denna som något positivt.

Jag är så tacksam över (nästan) alla erfarenheter som kommit i min väg. Vissa har jag inte riktigt insett storheten i än, men det kanske kommer med tiden. I samband med att jag skolade om mig till samtalsterapeut skrev jag en lista med alla ”vägbulor” jag upplevt genom åren. Vissa hade inte ens märkts om de hade skett vid ett senare skede. Det är ju så man fungerar. Erfarenheter leder till kunskap och förståelse. De värsta stunderna i mitt liv har olika platser i mitt medvetande. Vissa har jag låst undan och får hantera vid senare tillfälle, andra har blivit mjukare i kanterna då jag behövt plocka fram dem mer ofta.

Vad ligger framför mig nu då? Många spännande projekt hoppas jag såklart på. Att ha unga vuxna barn innebär inte alls att man inte har något mer att tillföra deras liv, eller att man liksom ”klipper av dem” från något slags mental navelsträng. De upptar fortfarande mitt medvetande flera gånger om dagen på olika sätt. Däremot får jag lära mig att hantera det faktum att de får hantera sina egna slag på ett annat sätt än då de var yngre. Mamma uttryckte det med det klassiska ”Små barn, små problem. Stora barn, stora problem.” Hon menade att hon hade önskat att hon förstått att allt det fysiskt jobbiga när barnen är små inte är ”någonting” jämfört med de mentala utmaningarna som kommer till en förälder då ens barn råkar ut för vuxenutmaningar. Vi får väl se. Jag förstår vad hon menade, men hoppas och tror att maken och jag kan vara till både stöd och vägledning även fortsättningsvis. Däremot kan vi ju inte ofta gå in rent fysiskt och hantera ”barnens” problem, vilket var lättare då de var yngre.

Jag har snott några olika livscykelmodeller rätt av från den oändliga cyberrymden. Det ligger sanning i dem alla. Själv känner jag mig nöjd med att ha gått in i den enligt Laslett definierade ”tredje åldern”. Hur förhåller du dig till det obestridliga faktum att vi alla blir äldre?

Lewsons livscykelteori

0-16 år – viktigt att känna trygghet
20-28 år – drömmar, önskningar
28-36 år –förverkligande av drömmar
38-43 år – krisfas, granskning av den del av livet som man redan levat
43-50 år – den bästa arbetstiden för kvinnor, barnen börjar bli självständiga, männen orienterar sig mot hemmet, de har ofta redan nått toppen av karriären

Den afrikanska livsspiralen

9 respekterad ålderdom
8 vis ålderdom
7 att acceptera sig själv
6 senare medelålder
5 medelålder
4 ung vuxenålder
3 ungdom
2 barndom
1 födelse

(Kemppinen, Rouvinen-Kemppinen 1998)

Utvecklingsfaser i olika åldrar enligt Erikson

0-2 år
Spädbarnsåldern
– att känna grundtrygghet
– att lära sig gå och prata
– att klara av separation

2-6 år
Lekåldern

6-12 år
Tidig skolålder
– jag utvecklingen utvecklas
– Barnet utvecklar både sin självaktning och självkänsla
– barnet lära sig sin könsroll
– barnets känsla för samvete utvecklas
– barnet lära sig att fungera tillsammans med kompisar i samma ålder
– barnet lär sig principen med arbete

12-22 år
Ungdomen
– att i puberteten forma sig en ny kroppsuppfattning
– att lösgöra sig från föräldrarna
– att forma en vuxenidentitet
– att komplettera världsbilden

30-65 år
Medelåldern
– att utveckla det yrkesmässiga självförtroendet
– att anpassa sig till ett familjeliv eller till att leva ensam   

65-
Ålderdomen
– att avstå
– att anpassa sig till de begränsningar som åldern medför

(Vilkko – Kalliopuska, Uuden lukion psykologia 2)

De fyra olika åldrarna

Den första åldern: omognad, beroende, socialisering och utbildning

Den andra åldern: mognad, oberoende, arbetsliv och föräldraskap

Den tredje åldern: en potential – en möjlighet att utgöra ”livets juvel”, kännetecknad av oberoende och självförverkligande

Den fjärde åldern: beroende, skröplighet och död

Laslett (1994)

27 feb

Fånga dagen.

Alltså, vårljuset! Den är obarmhärtigt, skarpt, kallt och alldeles underbart! Jag följde solen upp på väg in till jobbet och kunde inte låta bli att gå ner till kajkanten för att ta ett par foton med telefonen. Precis när jag vänt för att gå iväg kom en annan kvinna i min ålder med uppdragen telefon. Vi fnissade lite mot varandra. Jag gissar att hon också tänkte på det faktum att kameran aldrig kan fånga den riktiga skönheten i solens upp- och nergångar, men att vi ändå inte kunde låta bli. Vi har blivit barn, eller tanter, av vår tid.

Jag är nu lika gammal som mamma var när jag blev mamma för första gången. Hon hade själv en liten 3,5-åring att ta hand om, men jag kommer ändå ihåg att jag tyckte att hon var så gammal. Tänk att jag skulle kunna vara både småbarnsmamma och mormor nu! Det känns märkligt på alla sätt och vis. Jag tror att man klarar det man ska och när något händer måste man ta sig igenom till andra sidan, vare sig man vill det eller inte. Det var det jag tänkte på när jag stod och följde solen upp ur havet. I snart trehundra år har människor kunnat njuta av siluetten av kruthuset på Mjölnarholmen. Hur många har haft tankar liknande mina?

”Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke himlen aldrig når.” ur Hamlet av William Shakespeare