16 apr

Återvinning och hållbarhet.

Hållbar utveckling, hållbart liv, hållbarhet överlag… Jag tror knappast att mina föräldrar hade koll på ordet, men detta är något som vi syskon sannerligen fick med oss då vi växte upp. Far hade hållbarhet med sig i ryggmärgen, mamma fick mer gilla läget och lärde sig hushålla med resurser på ett sätt som var värt guldmedalj (läs, ”trolla med knäna”). Styckning, paketering och infrysning av hela, halva eller kvartade djur, rensning och infrysning av bär (tror ingen av oss jublade då det var dags att plocka, men oftast var det ändå Far som tog hand om den biten), svarta sopsäckar med andras avlagda kläder, andras avlagda möbler och inredningsdetaljer, andras avlagda sophögar till bilar (nu överdrev jag, men jag tror att du förstår), arvegods inom familjen, och så vidare och så vidare. Det här var inget jag direkt uppskattade då jag var yngre, det ska ärligen erkännas. Idag är jag dock både tacksam och stolt över förmågan jag har att ta tillvara på naturens resurser på olika sätt. Det här

Loppisar och second hand-butiker, både lokala och online Här i Karlskrona tycker jag bäst om Pingstkyrkans och Röda Korsets butiker. Båda har nyligen bytt lokal och expanderat. Tradera, Sikö Auktioner och Sellpy har jag använt både för att köpa och sälja saker. Jag tänker att man får utgå från att det är köparen som fyndar mest rent ekonomiskt, att miljön vinner på att något byter ägare istället för att hamna på sopen och att säljare/butik kan få sig en slant.
Outlet Detta begrepp är relativt nytt i den mening det används här. De stora kedjorna står ofta med överskott som de inte blir av med. Äldre kollektioner säljs därmed till ett ofta kraftigt rabatterat pris i dessa butiker. (Lätt att hänföras av ”billigt” och köpa onödiga grejer, så kom alltid med lista på vad som behövs! Det gäller för övrigt alltid.)
Skogen Vi har stora mängder svamp och bär att hämta i skog och mark. Just svampbiten känner jag mig lite osäker på, men Karl Johan, trattkantareller, taggsvamp och vanliga kantareller kommer man långt på. Här finns också möjligheten att ta jaktlicens för att kunna gå med i ett jaktlag och på det sättet få tillgång till lokalt viltkött.
Klädbytardagar Vanligt då våra barn var små. Är det för att de vuxit upp som jag är blind för att sådana finns här också? Funkar olika, men oftast som något slags engångsloppis.
Bokskåp Jättekul nyhet (nåja) som jag sett på flera ställen de senaste åren! Någon ställer upp ett bokskåp utomhus på lättillgängligt ställe där sedan folk kan ta och bidra med böcker. Trevligast, precis som då det gäller loppis i allmänhet, då tanken bakom är ”sådant jag själv hade kunnat tänka mig”.
Fyndhörnor i matbutikerna Det verkar som att de flesta matbutiker blivit bättre på det här med svinn. Det är ingen som vill köpa ett ruttet salladshuvud för halva priset. Däremot funkar det utmärkt med lite ledsna rotfrukter och frukter till ett rabatterat pris.
Veckoplanerad mat Jag upplever att det blir bäst då jag planerar en veckomatsedel och utgår från vad som finns i kyl, frys och skåp. Vi äter faktiskt godare mat då detta blir något vi tar hänsyn till.
Gårdsbutiker ”Dyrt” är ett relativt begrepp. Det är ju inte bara priset på en vara som har betydelse. Jag anser att ett äpple från Nya Zeeland inte är ett alternativ för mig då jag handlar. Visst är köttet från våra gårdsbutiker dyrare än importerad fläskfilé från Danmark, men då man blir petigare med maten går det också mindre till spillo. Och alla som har ätit ett ägg från min brorsas frigående hönor förstår att det är STOR skillnad på både smak och utseende, så stor att man inte blir så sugen på burägg med ljus gula.

Allt är inte fynd för att det är billigt. Viktigt att komma ihåg! Klädmässigt försöker jag rensa garderoben två gånger om året. Det har varit svårt för mig som viktpendlare att inte hålla kvar vid kläder som VARIT favoriter (gäller både då de vid utrensning är för stora och för små), men sedan några år tycker jag att jag har bra koll. Eftersom jag gillar att testa massor av nya recept, men helst använde samma favoritplagg tills de faller sönder, försöker jag anpassa mig till detta. (För någon som vår äldsta dotter som är modeintresserad, alltid har samma storlek och gillar ombyte krävs ett annat system.) Jag har alltid en lista på plagg jag letar efter, men jag är också öppen för att kunna hitta grejer till resten av familjen. (Detta gäller från andra familjemedlemmar också. Min syster som mer ofta än jag frekventerar second hand-butiker har köpt flera av mina favoritplagg.)

Tips för att fräscha upp kläder hittar du här. (Jag vill dock påpeka att svenskar ofta översätter ”vinegar” med vinäger när man menar ättika och att även gamla fettfläckar på kläder går att få bort om man gnider in dem med koncentrerad Yes och låter verka en stund innan tvätt. Inte allt för länge, då kan man få problem med en blekt fläck istället.) Och sedan får vi inte glömma Ekotipset, allas Instagramfavorit som blivit jättestora med gamla husmorstips. Gamla koncept i nya kläder funkar utmärkt, hehe. Återbruk och hållbarhet!

06 apr

Flaggvård.

Makens flaggstång firar snart ett år. Vi flaggar en vimpel året runt och till speciella högtidsdagar och flaggdagar hissas flaggan. På påskdagen var det dags igen, vilket innebar att vimpeln åkte ner. Det har varit ruskigt blåsigt emellanåt den här vintern. Eller ja, den här vintern är väl kanske en överdrift. Vi bor i ett blåshål helt enkelt! Vinden hade slagit tolv knutar alldeles av sig själv sedan sista halningen. Dessa knutar satt som berget, men till slut var de upptrasslade. Då visade det sig att en av knutarna hade orsakat ett hål.

Dags att plocka fram sykuvertet som jag och syrran sydde av Fars gamla manchesterbyxor. (Detta ligger i en korg i vardagsrummet och plockas fram flera gånger i veckan.)

Jag har samlat på mig en imponerande samling sytrådar genom åren. Jag har absolut ingen aning om vad jag har använt en intensivt gul färg till, men det passade ju bra att dra fram den nu för att laga hålet. Jag vävde för hand ungefär på samma sätt som jag lagar ullsockor. Kanske hade det blivit stadigare med en sicksack fram och tillbaka på maskinen, men om det här visar sig vara klent är det bara att göra om vid senare tillfälle.

Är det överkurs att stryka en vimpel? Äh, oavsett tyckte jag att det var på sin plats. Man ska vårda sina grejer. Jag såg förresten bakom fållen att vimpeln blekts svagt, men är ändå imponerad över hur bra färgen hållit. Solen är obamhärtig. Nu fortsätter vi låta vimpeln slå i vinden och hoppas att den inte är lika ivrig att slå knut på sig själv. Det är ändå ingen som tackar en om man gör det…

06 mar

Hållbarhetstest.

Jag läste för ett tag sedan om hur det blir med ord som överanvänds: de förlorar i värde och får ofta en diffus mening. I det här fallet diskuterades hållbarhet. Vad menar man med detta ord som numera används i alla möjliga samband från politisk argumentation till möbelförsäljning?

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Så definieras hållbar utveckling i det som kallas Brundtlandrapporten, och som skrevs på uppdrag av FN 1987. (Wikipedia)

Jag vet inte om min 20-kronorsbukett bidrar till en hållbar utveckling precis, men jag njuter fortfarande för fullt!

12 nov

Hållbart mode.

Min fyraåriga systerdotter klädde sin docka så här och jag frågade syrrorna vem det liknade. Yngsta syrran gissade rätt! ”Ingen stil är också en stil.”

Det där med vad som ligger i ropet under specifika tidsperioder är alltid intressant. Den senaste tiden har debatterna bland samhällsintresserade och kändisar av diverse slag varit mycket fokuserade på hållbarhet. (Ja, kanske är det den svenska regeringens ickevarande som är mest intressant just nu, men annars…) Mycket skam och skuld har skvätts på överkonsumtion, flyg, köttätande och diverse annat. Vissa av diskussionerna jag kikat in på har varit vettiga, men i många fall dras ”folk” in i resonemang som bygger på falska grunder eller åsikter hellre än fakta. (Jag är glad över att det sägs att skolan ska lära barn och ungdomar vara källkritiska, men uppriktigt sagt tror jag inte att många är helt med på vad konsekvenserna av sann källkritik blir. Mer om det en annan dag…)

Jag tänkte på hållbarhet medan jag satt i bilen på väg hem från Nynäshamn. Jag älskade loppisar och second hand-shopping långt innan dessa blev PK och mer exklusiva. Tanken på att fortsätta använda något som fortfarande funkar känns självklar och jag har ägnat många, långa timmar i jakten på fantastiska fynd. En dyrbar akvarell, kristall, kashmirtröjor, mer eller mindre nya märkeskläder och skor för en spottstyver, möbler och diverse hantverk har genom åren hittat hem till oss… Som du kanske har förstått har det den senaste tiden kanske mer handlat om att rensa än att fylla på. Det har varit befriande att få riktig ordning. Det finns (fanns, för nu står lite grejer från verandan i köket då brorsan har påbörjat sista fasen av renoveringen, yay) en plats för allt och alla som bor här hemma vilket innebär att det naturligt håller sig rätt välstädat. Kanske beror det också på att vi inte längre har några småbarn hemma, hahaha.

Nåja, tillbaka till hållbarhet. Hur kan man tänka hållbart för sin garderob? Är det förbjudet att då och då handla en t-shirt på H&M? Ska man bara handla kläder på second hand? Är det slut på reafynd och felköp för alla goda människor? Jag vet tyvärr inte precis var vi kommer att landa. Om inte ”folk” ljuger finns det numera fler som har lagom mycket kläder istället för översvämmande garderober. Själv försöker jag rensa ut garderoben varje vår och höst. Tröjor med svettfläckar som inte går bort får faktiskt inte vara kvar, omtyckta kläder med hål och släppta sömmar lagas INNAN de läggs undan och kläder i gott skick som jag fortfarande gillar men som jag tröttnat på kan få vila ett år eller två. De senaste åren har jag investerat i några klassiska kashmirplagg på rea eller säsongsutförsäljning och jag har också skrivit en lista på vad jag önskar och kan slå till på om jag hittar dessa på second hand eller utförsäljning. I våras köpte jag till exempel en fantastisk sammetsklänning för 150 kr på boozt.com. Den hade kostat en bra bit över 1000 kr och det enda exemplar som fanns kvar efter vintern var i min storlek. Tur! Vådan av att införskaffa ett plagg i fel säsong kan annars vara att det inte passar i storlek, smak eller stil när det är dags att börja använda det.

Kännare verkar ha olika åsikter vad som kan räknas till hållbara material. Själv gillar jag olika slags ullplagg och kashmir är ljuvligt skönt att vara klädd i. Jeans är tydligen bland det värsta man kan ha på sig pga de oändliga mängder vatten som går ut i produktionen, så second hand-butiker är kanske bästa platsen att leta efter just jeansplagg om man vill vara stenhård miljökämpe. Dunplagg är varma och sköna, men fåglarna som används i deras tillverkningsprocess plågas ofta. Tycker man inte att syntetmaterial är okej kanske återanvänt dun kan vara något? Finns bl a hos Arket. Silke är så skönt att ha som första lager nära kroppen. Själv har jag Twilfits t-shirt och långkalsong. Tack Annette för tips för många år sedan! Naturmaterial är helt klart mina favoriter. Jag har alltid gillat sköna (syntet)fleecetröjor, men sedan jag fyndade min nästan nya yllefleece (lik den som min tyska syster har) för 100 kronor på loppis har jag aldrig sett mig om. Den är både snygg och otroligt skön! Perfekt som ensamt ytterplagg vår och höst, varm och skön under vinterjackan då stormvindarna yr. Mina härliga skidvantar från Orem glömde jag i en taxi i vintras och det gör mig lite ledsen. Första vantarna som jag aldrig har frusit i! Får se om jag orkar leta upp ett par likadana nu i vinter. Maken och sonen har varsitt par handskar i samma material, men det är tumvantarna med fingersytt foder som är skönast.

Hur många plagg behöver man egentligen? Testa själv! Häng alla plagg på felvända galgar en dag och vänd inte på galgen förrän du har använt och tvättat ett plagg. Du blir nog förvånad då du ser hur många ”bra att ha”-plagg som bor hemma hos dig. Själv tycker jag det är självklart att festplagg kanske bara används enstaka gånger och att det är okej. Jag går nämligen inte på så många fester och tycker inte det är så roligt att klä mig i yllefleece och second hand-jeans då jag är bortbjuden på bröllop eller 50-årsfest. Kanske känner du som jag? När det gäller baskläder har jag dock rensat ut ordentligt. Det visar sig att jag precis som min far (även om han var mer extrem) använder samma favoriter om och om igen. Hur gör du? Jag förstår att man antagligen behöver en större garderob om man har en yrkesroll som inkluderar tjusig klädsel, men jag tror helt klart på att försöka maxa match- och mixmöjligheter så långt det är möjligt! Här får du ett gäng riktigt bra tips och idéer. Nu ska jag ta en dusch och fortsätta fundera på hållbarhet. Hur tänker du runt det här ämnet?