Jag ska bli mormor. Jag ska bli mormor! Som jag längtar. Detta lilla pyre är redan så älskat. Lagom till min födelsedag i oktober är det tänkt att underverket ska ge sig ut i världen från sin trygga boning i mammas mage. Om jag inte redan älskade hösten hade detta varit en anledning så god som någon att få chansen att göra det. Jag har tittat på den söta lilla ultraljudsfilmen där bebisen suttar på tummen flera gånger om dagen den senaste veckan. Tänk vilket mirakel ett litet barn är! Och vad roligt att lillastesyrran får kusinbarn samtidigt som hon själv blir mamma. Våra barn trodde att hon var deras storkusin eftersom det bara är 3,5 år mellan henne och vår son. Nu sluts cirkeln på något vis.