28 Sep

Resfredags inspiratör.

Här sitter jag och övar på Mozarts Missa brevis i B och sliter mitt hår så att jag glömmer att dela intervjun som min fina syster Annika lagt ut på sin blogg Resfredag. Inlägget råkar handla om mina resor. Kila gärna över och läs! Hela Resfredag är en outsinlig källa av reslust och äventyr, så mitt ego är väldigt tacksamt över att Annikas nästa resa går hit till Sturkö och inte till Långtbortistan. Om du fick resa vart du ville i detta nu (no strings attached), vilket skulle då vara ditt resmål? Själv är jag rätt sugen på att åka ”hem” till Orem.

3_1

26 Sep

Höstlov.

Just nu sitter jag med önskelistan inför Nynäshamns- och Stockholmsbesöket som jag och yngsta dottern har framför oss. Vi ska försöka göra sådant som vi båda tycker om. Ett besök på något av konstmuseerna står inbokat, liksom ett nostalgibesök till Skärholmens köpcentrum. (Okej, jag känner ingen nostalgi för det stället, men jag tänker passa på att få håret fixat av en av mina duktiga gamla elever och äta lunch med en kompis.) Jag vet att dottern gärna fikar på Vete-Katten, men jag har svårt att släppa tanken på att man får bröd OCH fika för en hel familjs veckobehov hos Andréns Bageri här på Sturkö för samma pris som det kostar för oss två att fika… Nåja, vi får väl se. Vi kommer definitivt att ta en tur till Adolf Fredriks skolgård och då är vi i princip nästan framme vid Tehuset Java, en av mina (få) favoritbutiker! Vilka av följande rooibosteer skulle du köpa med dig hem?

Heta Chokladdrömmar (min favorit)
Rooibos Chai (måste ju bara vara god)
Rooibos Rabarber Grädd (en av favoritsmakerna från då min syster bodde i Tyskland, men har inte provat det här)
Rooibos Wimbledon (Positiv vinnarboost?)
Tehuset Javas Rooibos lakritste (Ett te som passar bra att göra glass av, med lakritssmak, låter för bra för att vara sant, men…)

Vad skulle du göra om du hade en långhelg i Stockholm?

25 Sep

Lite ljus och lite värme.

Man får hämta ljus där man kan. Präriens Drottning (eller egentligen Viking 75 V, vä) har kommit för att stanna… Tack P!

25_5

25_4

Ps: Dörren är också på gång. Hur tar man både historia och nutid i beaktande då man renoverar? Ska man jämna med marken, bara tänka nytt, mixa allt man tycker om, eller vad? Här togs det i beaktande att huset är minst 100 år gammalt, men att P ville behålla den befintliga dörren. Då den blev ett betydligt senare tillägg och dessutom är skadad bl a av en kattlucka blev det bestämt att den skulle få samma accentfärg som verandadörrarna kommer att få, kromoxidgrön. (Här efter första strykningen.)

25_2

20 Sep

Framsteg.

Brorsan jobbar hårt. Mina punktinsatser varar i några timmar åt gången medan P är ute vid Huset hela dagar. Han försöker variera sig lite för att inte bli uttråkad, så jag vet aldrig vad som ska möta mig då jag inte varit där på några dagar.

Dagens ”nyheter”: helt färdigmålad gavel, gipsskivor uppsatta både här och där, bl a i badrum och sovrum, kökskakel på gång och lite annat smått och gott (sådant som mestadels handlar om att få fasaden helt klar innan höstkylan blir påträngande).

20_2

20_3

20_9

Mitt uppdrag för dagen handlade om att försöka få den uräckliga dörren ren för ommålning. Jag tvivlade lite på att det skulle gå att genomföra det då den såg ut såhär:

20_6

Hålet berodde på en ruggig kattlucka och som du ser hade väder och vind inte precis gått obemärkt förbi.

20_5

De släta ytorna funkade bra att rengöra med hjälp av en slipmaskin, men hur skulle jag göra med det urfrästa mönstret? P kom på råd och tillverkade en slippappershållare så att jag kunde komma åt i varenda lilla skrymsle. Efter några timmar såg dörren ut såhär:

20_4

20_7

Trägen vinner! Dessutom löste P problemet med det fula hålet efter kattluckan med en annan finurlig lösning. Med lite spackel, slipning och färg kommer man inte se att luckan satt där från början! Jag är imponerad av min bror som löser både det ena och det andra innan jag hinner blinka.

20_1

Det är inte så roligt med mobilfotografier. Jag lyckas alltid vinkla mobilen lite, lite så perspektivet blir fel.

19 Sep

Övning ger färdighet.

Med motettkören får jag uppleva 1700-talet genom Mozarts öron. Jag tycker att det är ruskigt roligt, och utmanande, att tillsammans med andra sångglada bygga ihop några av de verk som han skrev för kör och ensemble. Jag har på inget vis någon fantastisk röst, men enligt min devis ”jag kan lite om väldigt mycket” är jag tillräckligt bra på att läsa noter för att hänga med i svängarna i höstens utbud.

Inför torsdagens övning fick vi i uppdrag att lyssna på och känna oss för i våra stämmor till Sancta Maria, mater Dei. Den tolkas väldigt olika i de olika uppsättningar jag hittat på YouTube, så vi får väl se vad Herr Dirigenten säger när vi ska till att sätta ihop det hela.

Som referens kan jag tala om att Mozart var 21 år då han skrev Sancta Maria, ett år äldre än vår äldste son. Jag ska ringa till honom och fråga var han har gömt ”Sancta Monica, mater carissimi”… Annars har Tomas Andersson Wij skrivit Santa Monica och den är inte dum den heller. Dessutom älskar jag Santa Monica och har inget emot att återuppleva mitt älskade Kalifornien genom musiken.

Latin

Sancta Maria, mater Dei,
ego omnia tibi debeo,
sed ab hac hora singulariter
me tuis servitiis devoveo.
Te patronam,
te sospitatricem eligo.
Tuus honor et cultus
aeternum mihi cordi fuerit,
quem ego nunquam deseram
neque ab aliis mihi subditis
verbo factoque violari patiar.
Sancta Maria, tu pia
me pedibus tuis advolutum recipe,
in vita protege,
in mortis discrimine defende.
Amen.

English

Holy Mary, Mother of God,
I owe all to you,
And from this moment
I devote myself only to your service.
You as a protector,
you as a preserver I choose.
Your worship and honour will
forever be in my heart,
which I will never abandon
nor allow others liable to me,
by deed or word to violate it.
Holy Mary, gracious,
Receive me begging at your feet
In life protect me, and
defend me from the risk of death.
Amen.

17 Sep

Allt som varit, nytt som blir.

Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Både mormor och farmor blev ”jättegamla” och morfar och farfar dog alltför tidigt pga orsaker som inte direkt är ärftliga, så jag hade tänkt mig att mina föräldrar skulle leva för evigt. Typ. Såvida inga stora mirakel slår till här i huset kommer det inte att bli så. De har båda drabbats av svår sjukdom och deras liv kantas numera av sjukhusbesök, undersökningar, provtagningar, medicinburkar och annat (o)hälsorelaterat. Det känns onekligen lite märkligt att bo hemma hos dem igen, men jag är glad över att ha fått chansen att sluta ihop säcken. Det gör inte så mycket om renoveringen drar ut på tiden (möjligtvis för min svägerska och brorsönerna som går miste om rätt mycket tid som brorsan istället lägger på Huset).

16_1

Det är inte utan att det blir rätt många samtal med nostalgiska förtecken, i alla fall om man är barn till mina föräldrar. Jag gillar att höra roliga historier om gamla poliskollegor och spännande släkthistorier som jag aldrig hört talas om förut. Det är mysigt att minnas alla fina minnen jag har från min barndom och känns bra att våra ungdomar får en chans att lära känna det som en gång var en stor del av det som är jag. Det ges också en unik chans att allt som oftast göra saker tillsammans med mina föräldrar.

16_7

Idag passade mamma, S och jag på att åka till Ronneby så fort S hade slutat skolan. Vi hälsade på några av Fars syskon, deras respektive och lite barn, barnbarn och hundar. Det var så himla mysigt att jag fortfarande sitter här och är tacksam. En av mina ”småkusiner” (hon är väl över trettio och är kurator och sedan tio dagar tillbaka trebarnsmor) kom hem till min faster och farbror/sina föräldrar och jag fick den stora ynnesten att gosa med hennes yngsta lilla förmåga. Finns det något ljuvligare än att få mysa lite med en nyfödd bebis?!

16_12

Efter första stoppet var det dags för besöket på det härliga caféet Mandeltårtan i Brunnsparken/SoftCenter. Där ”bjöds det” på perfekt fika och en otroligt härlig stämning. Jag rekommenderar varmt Brunnsparken, Mandeltårtan och träning/massage/annan behandling hos mina kusindöttrar. Vad härligt det är med driftiga ungdomar! S passade på att vara med på Acro-Yoga-fest i Badhus no. 1 medan jag och mamma åkte vidare till nästa farbror/faster.

16_6

S hade en magiskt fantastisk acrokväll och har bestämt sig för att träna i Ronneby en gång i veckan framöver. (Vi får väl se vad den här mamman pallar då det gäller skjutsande och trixande för att få ihop tiden.) Mamma och jag hade det också trevligt och jag fick gosa med Harry, en Lagotto Romagnolo som är hur charmig som helst. (En Lagotto Romagnolo är för övrigt en svamphund om du nu undrar.) Jag fick också några sticklingar som kommer att göra vårt nya hem lite mer inbott när det väl är dags att boa in sig och göra mysigt hemma.

16_10

Nu har jag suttit här och skrivit, fixat bilder och lyssnat på Kents sista ”Best of”- album som också bjuder på fyra nyskrivna låtar. Tänk att Kent inte ska finnas kvar i den form vi har lärt känna dem. Märkligt. Det är onekligen ett år fullt av ”märkligheter”.

Om du visste vad du ville (en av Kents fyra sista-på-riktigt-låtar)

Det fanns en tid för blodigt allvar
Det är dags nu, vi ska sluta leka
Vi kommer aldrig vara säkra på vår sak
Vi kommer alltid tveka
Du kommer alltid ha en plats
I mina drömmar, mina minnen som den rätta
Men i bruset är det svårt att höra ljudet av ett annat hjärta

Om du visste vad du ville skulle du få det du ville ha
Om du visste var du skulle skulle du komma dit en dag
Om du visste vad du ville
Om du visste vad du ville
Om du visste vad du ville
Om du visste vad du ville

Vi kommer aldrig hitta vägen om vi inte tillåts misstag när vi letar
Det finns frågor ingen ställer, som har svar som ingen av oss vill veta
Jag kunde se i dina ögon att jag inte var ett svar på dina frågor
Men jag har alltid haft så lätt att bara surfa, glida, stjäla andras vågor

Om du visste vad du ville skulle du få det du ville ha
Om du visste var du skulle skulle du komma dit en dag

Allt jag vill göra är att låsa upp din dörr
Söka skydd i ditt mörker och spela dig som en sång på repeat
Det vi har är oändligt mycket större än vanlig jävla kärlek
Åh spela mig som en sång på repeat

Bortom snön som täcker landet
I skydd av mörkret över staden
Ligger våren tyst och väntar
Som en laserman på taken
På en tyrannisk barndomssommar
Som regerat våra minnen
Från en tid svältfödd på bilder
Låt nu revolutionen komma (komma, komma)

Om du visste vad du ville skulle du få det du ville ha
Om du visste var du skulle skulle du komma dit en dag

Allt jag vill göra är att låsa upp din dörr
Söka skydd i ditt mörker och spela dig som en sång på repeat
Det vi har är oändligt mycket större än vanlig jävla kärlek
Åh spela mig som en sång på repeat

Om du visste vad du ville
Om du visste vad du ville
Om du visste vad du ville
Om du visste vad du ville

14 Sep

Rainbow Connection.

Sarah McLachlans version av Kermits vackra sång är väl värd att lyssna på.

Why are there so many songs about rainbows
And what’s on the other side
Rainbows are visions
But only illusions
And rainbows have nothing to hide

So we’ve been told
And some choose to believe it
I know they’re wrong, wait and see
Some day we’ll find it
The rainbow connection
The lovers, the dreamers, and me

Who said that every wish
Would be heard and answered
When wished on the morning star
Somebody thought of that
And someone believed it
And look what it’s done so far

What’s so amazing
That keeps us stargazing
And what do we think we might see
Someday we’ll find it
The rainbow connection
The lovers, the dreamers, and me

All of us under its spell, we know that it’s probably magic

Have you been half asleep?
And have you heard voices?
I’ve heard them calling my name
Is this the sweet sound
That called the young sailors?
The voice might be one in the same

I’ve heard it too many times to ignore it
It’s something that I’m supposed to be
Someday we’ll find it
The rainbow connection
The lovers, the dreamers and me